teknik diabetes typ 1 blodsocker insulinpump glukosmätare

Tekniska hjälpmedel för diabetes

Teknisk utrustning för bättre livskvalitet och riskfaktorkontroll

Flera hundra miljoner människor lider av diabetes runtom i världen, ungefär 5-10% av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Trots intensiv forskning är diabetes typ 1 fortfarande en obotlig sjukdom. Tekniska framsteg har däremot haft en stor inverkan på hanteringen av typ 1 diabetes. Under de tre senaste decennierna har hanteringen av diabetes i allt högre grad dragit nytta av tekniska innovationer som ämnar att förbättra diabetesvården. Under den nuvarande eran får vi bevittna utvecklingen av innovativ teknologi för diabetes i en aldrig tidigare skådad skala, teknologiska innovationer avser att minska risken för framtida komplikationer och förbättra livskvaliteten för personer med diabetes typ 1. I framtiden kommer troligtvis även personer med diabetes typ 2 att dra nytta av liknande teknologi.

Teknologiska innovationer för diabetes har traditionellt sett delats in i två huvudkategorier: insulin som administreras med penna eller pump, och blodglukosövervakning med kontinuerlig glukosmätare. På senare tid har tekniska utvecklingar för diabetes expanderats till att omfatta hybridenheter som både övervakar glukos och levererar insulin, hybridenheter som hanterar insulintillförsel och glukosövervakning automatiskt, artificiell pankreas, samt mjukvara som fungerar som en medicinteknisk produkt. När teknologi används på lämpligt sätt kan det förbättra flera faktorer för personer med diabetes, men komplexiteten och den snabba förändringen i tekniken kan också utgöra ett hinder för patienten.

Ett bra exempel på teknologiska innovationer för diabetes är kontinuerliga blodglukosmätare (CGM). CGM är en teknologi som har förbättrat livet för miljontals personer med diabetes. En kontinuerlig blodglukosmätare (CGM) registrerar sockernivåerna i kroppen med regelbundna mellanrum, och du slipper sticka dig i fingret. Andra moderna behandlingsmetoder inkluderar insulinpumpar ihop med de senaste systemen (programvara) som kombinerar insulinpump och CGM-enheter för algoritmdriven automatisering av insulinleverans. Detta innebär att insulinpumpen anpassar insulindoserna baserat på sockernivåerna som CGM apparaten registrerar i just det ögonblicket som insulinet skall injiceras. De mest utvecklade systemen inkluderar även hormonet glukagon, utöver insulin, för att höja blodsockernivåerna om patienten trots allt utvecklar lågt blodsocker (hypoglykemi). Den här behandlingsmetoden kallas för artificiell pankreas och används än så länge i akademiska syften.

I princip alla individer som inte har en svår kontrollerad typ 1 diabetes bör erbjudas behandling med kontinuerliga glukosmätare (CGM) så du slipper sticka dig i fingret dagligen. Kontinuerliga blodglukosmätare är vanligtvis uppkopplade till smartphones (exempelvis Iphone, Samsung, Oneplus, Huawei, Google pixel), vilket innebär att apparaten sparar alla dina blodsockervärden. Du kan sedan granska dina blodsockervärden och skapa grafer som illustrerar dina sockervärden under olika tidsperioder. Detta gör det möjligt att enklare identifiera situationer eller tillstånd som påverkar dina sockernivåer negativt.

Teknologiska instrument för tillförsel av insulin

De flesta individer med typ 1 diabetes får i sig insulin antingen genom injektioner med kanyl eller genom kontinuerlig subkutan insulininfusion, även kallad insulinpumpsterapi. Kort efter att den välkända forskningsstudien DCCT (Diabetes Control and Complications Trial) publicerades år 1993 i USA så förändrades insulinbehandlingen vid typ 1 diabetes, behandlingen övergick till en mer intensiv behandling baserat på frekvent övervakning av blodsocker och multipla dagliga injektioner av insulin. Intensiv insulinbehandling innebär ett personen brukar ett långverkande basalt insulin, vanligtvis en eller två gånger dagligen, och ett snabbverkande insulin som ges vid måltid (kallas för måltidsinsulin).

Inhalerbart insulin

Subkutana insulininjektioner förblir den primära administreringsmetoden för insulin trots att de är något besvärligt och obekvämt. Inhalerat insulin innebär att du andas in insulin precis såsom astmatiker andas in sin astmamedicin. Inhalerat insulin hade varit ett attraktivt alternativ som ersättning för ”måltidsulin”. Trots sitt konceptuella löfte har ansträngningar för att förverkliga användning av inhalerat insulin ännu inte lyckats. Utvecklingen av molekyler som kan levereras och absorberas i lungorna (alveolerna) har varit en utmaning. En del studier visar att lungkapaciteten möjligtvis försämras vid användning av inhalerat insulin.

Ett läkemedel som godkänts för användning i Sverige är Exubera (inhalerbart humaninsulin) som ingår i läkemedelsförmånen och kan erbjudas till patienter med diabetes som har svårt att uppnå god blodsockerkontroll på grund av svårigheter med injektion av insulin. Inhalerbart insulin används däremot inte särskilt mycket i Sverige men inhalerbart insulin är fortfarande ett viktigt framsteg i behandlingen av personer som lider av diabetes. Det är den första beredningsformen av insulin som inte ges via sprutor, sedan upptäckten av insulin.

Insulinpennor (smarta pennor och mobilapplikationer)

Insulinpennor innehåller insulin i en cylinderampull och innehåller en liten utbytbar nål. Denna behandlingsmetod infördes 1981 eftersom den var praktisk och lätt att genomföra. Idag finns det insulinpennor med minnesfunktioner som sparar tidigare doser av insulin. Vissa insulinpennor är såpass utvecklade att de sparar de senaste 800 insulininjektionerna (insulindos och tillfälle).

Exempel på insulinpennor som sparar givna insulindoser

  • Humapen memoir
  • Novopen echo
  • Timesulin och gocap (common sensing)

De senaste åren har pennor med inbyggd bluetooth-anslutning fått godkännande i Sverige för användning vid diabetes. Dessa ”smarta” insulinpennor gör det möjligt att spåra doser och automatiskt överföra data via bluetooth till diabetesappar. Det är dessutom möjligt att dela med sig av data till sjukvårdspersonal. Det är viktigt att känna till insulindoserna som en person tar, ifall man känner till insulindoserna och kan koppla det till hur blodsockernivåerna reagera precis i det ögonblicket, så kan man enklare ”skräddarsy” insulinbehandlingen. Hittills finns det däremot inga studier som visar att ”smarta” insulinpennor är överlägsna konventionella insulinpennor.

Smarta pennor och mobilapplikationer

Personer med diabetes som använder smartphone-appar eller meddelandetjänster känner sig mer övertygade om sin förmåga att hantera sitt tillstånd, är mer benägna att engagera sig i egenvård och har en bättre livskvalitet.

Appar för diabetesvård som finns på smartphones, ”smarta klockor”, läsplattor och dator kan delas upp i två huvudtyper: applikationer där användare kan spara sin data och granska i efterhand, samt meddelandetjänster där appar SMS:ar ett angivet nummer (vanligtvis din egna telefon) och kan fungera som uppmaningar eller påminnelser. En genomgång av 22 internationella studier visade att smartphones kunde hjälpa självhanteringen vid diabetes, men fann också stor variation i resultaten.

Teknologin inom insulinpennor har utvecklats avsevärt, insulinpennor erbjuder nu trådlås anslutning till smartphone-applikationer eller till molnet för att registrera insulindos och tidpunkten som insulinet gavs, blusdoser tas med i beräkningen och data kan delas över flera plattformar.

Även om tekniken verkar ha en positiv effekt på diabeteskontroll, som rapporterats i alla studier, skulle det vara bra att se mer detaljerad information om vilka appar och meddelandetjänster som är mest användbara och effektiva.

Flera smartphone-applikationer stödjer numera självhantering av diabetes och erbjuder sparande av blodglukosdata, födointag (inklusive fotograferingsigenkänning), sparar information om motionsvanor, dataöverföring och patientutbildning.

Insulinpump

God kontroll av blodsockernivån är avgörande för att undvika diabeteskomplikationer. Vid typ 1 diabetes och i särskilda fall med typ 2 diabetes krävs intensiv insulinbehandling, vilket innebär flera dagliga injektioner. Den vanligaste komplikationen med denna behandlingsmetoden är lågt blodsocker (hypoglykemi), vilket kan få allvarliga konsekvenser. Ett alternativ till multipla dagliga injektioner med kanyl eller penna är en metod som heter kontinuerlig tillförsel av insulin med en insulinpump, även känd som kontinuerlig subkutan insulininfusion (CSII).

Behandling med insulinpump har varit tillgänglig i mer än 40 år. De flesta insulinpumpar kräver slangar från pumpen till infusionsstället, men ett alternativ (en plåsterpump) har blivit tillgängligt där insulin levereras direkt från en pod som sitter fast i huden, med ett integrerat eller mycket kort infusionsset.

Teknologin bakom insulinpumpar har förbättrats under åren, moderna insulinpumpar levereras i vanliga fall med tilläggsfunktioner, såsom beräkningen av bolus- och måltidsdoser av insulin. Flera modeller insulinpumpar kan beräkna hur mycket insulin som behövs efter födointag för att motverka sockerstegringen i blodet från maten du precis ätit. Vissa pumpar kan även räkna ut bolusdosen som behövs efter fysisk aktivitet, emotionella eller stressiga situationer. Användning av dessa avancerade funktioner kan förbättra långtidsblodsockret (HbA1c). Under måltiden väljs dosen insulin som ges av insulinpumpen. En sådan måldos kallas ”bolus”. Moderna insulinpumpar använder förprogrammerade algoritmer för att välja bolusdos antingen genom beräkningar baserat på hur mycket kolhydrater patienten äter, eller vad som tidigare varit en lämplig dos insulin för den måltiden. Framtida insulinpumpar kommer att tillämpa artificiell intelligens och maskininlärningsmetoder för att förutsäga (prediktera) dina framtida blodsockervärden och anpassa dosen så att den blir perfekt för dig.

Det ökande användandet av insulinpumpsterapi under de senaste 20 åren har resulterat i förbättrad och ökad tillförlitlighet till insulinpumpstekniken. Olika studier visar att ungefär 40-60% av alla individer med typ 1 diabetes i västländerna har insulinpump.

Kort information om insulinpumpar

Behandling med insulinpump har visat sig minska risken för hjärt-kärlsjukdomar (42%) och förtida död (27%) jämfört med konventionell behandling. Flera forskare menar däremot att det finns för få kliniska prövningar som studerat effekten av insulimpump jämfört med konventionell behandling. Observerande befolkningsstudier visar däremot en tydlig riskminskning vad gäller komplikationer för de som använder insulinpump. Behandling med insulinpump resulterar däremot i en signifikant minskning av långtidsblodsocker (HbA1c) med ungefär 5 mmol/mol i genomsnitt. Hos mycket små barn kan det vara svårt med dosering eftersom det ibland räcker med väldigt små doser insulin och därför kan insulinpump vara ett bättre alternativ. Insulinpumpar är väldigt exakta i dosen insulin som ges.

Insulinpumpbehandling kräver upprepade mätningar av socker (glukos) i blodet, oftast är insulinpumpen kopplad till en apparat som kontinuerligt övervakar glukosnivåerna i blodet, en så kallad CGM-enhet. Moderna pumpar har en automatisk insulinsuspension som innebär att förprogrammerade insulindoser ges som basinsulin och måltidsinsulin, medan andra hybridpumpar endast tillför insulin vid lågt blodsockerfall.

Däremot är inte alla insulinpumpar kompatibla med CGM-system och endast ett fåtals har förprogrammerade integrerade system, dessa kallas för sensor augmented pumps (SAP) på engelska.

Insulinpumpar används ofta idag för behandling vid diabetes, särskilt vid behandling av barn och ungdomar. I Sverige uppskattar man att behandling med insulinpumpsterapi kostar ungefär 11 000 kronor mer per patient och år jämfört med konventionell behandling med multipla dagliga injektioner. Ifall insulinpumpsterapi kombineras med kontinuerlig glukosövervakning ökar den årliga tilläggskostnaden med cirka 28 000 kronor per patient. Enligt svensk statistik behandlas cirka 10 00 patienter idag med insulinpumpar.

Diabetes är en sjukdom som kräver stort engagemang och ansträngning från patienten på ett helt annat sätt än de flesta andra kroniska sjukdomar. Det är av denna anledning som man i många fall beaktar andra parametrar än enbart de medicinska effekterna. De metoder som används för administrering av insulin och kontroll av blodglukos har stor inverkan på de enskilda patienternas välmående och deras familjer. Många väljer insulinpumpsterapi eftersom de upplever ökad livskvalitet. Behandling med insulinpump har flera fördelar men kräver dessutom en del av patienten, att hantera insulinpump i vardagen är avsevärt svårare än att hantera konventionell insulinbehandling.

Indikationer för användning

Patienter bör pröva en multidosregim med insulinpenna eller kanyl innan pumpbehandling påbörjas. Vuxna personer som önskar pumpbehandling måste vara väl bekanta med mätning av ketoner i kroppen och blodsocker. Insulinpumpbehandling kan vara indicerat hos personer med typ 1 diabetes, har ett långtidsblodsocker (HbA1c) ≥ 70 mmol/mol eller för de som inte uppnått individuellt HbA1c-mål, trots optimerad självkontroll. Andra indikationer för behandling är exempelvis gryningsfenomen, vilket innebär svängande blodsocker över natten, individer som kräver små insulindoser och individer med upprepade blodsockerfall (hypoglykemier).

Insulinpumpar levererar kortverkande eller snabbverkande insulin i den subkutana vävnaden (underhudsfettet) med förprogrammerad hastighet, normalt en halvtimme till en timme (hastighet är justerbar).

Komplikationer vid behandling med insulinpump

Studier visar att personer som använder insulinpump behöver mindre insulin under dygnet än någon som injicerar insulin själv med penna flera gånger dagligen. Däremot bidrar inte insulinpump till lägre risk för den fruktade komplikationen diabetes ketoacidos, jämfört med konventionell behandlingen. Vad gäller akuta blodsockerfall (hypoglykemi) så har man observerat att personer med insulinpump har lägre risk för hypoglykemiska episoder, särskilt om de är yngre individer som haft flera episoder med blodsockerfall tidigare.

Självdoserande insulinpumpar (closed-loop)

Vissa insulinpumpar har en automatiserad suspension av insulintillförsel vid lågt blodsocker. Den här typen av insulinpumpar är mer komplexa och kan oftast hantera både hypoglykemier och hyperglykemier.

Den första insulinpumpen med tröskelbaserad insulinsuspension var Medtronic paradigm som introducerades 2009. En reviderad version godkändes 2013. Tröskelbaserade insulinpumpar avbryter insulintillförsel när glukosnivåerna når ett fördefinierat tröskelvärde. Flera multicenter studier har visat att automatiserad insulinsuspension är säker och minskar frekvensen av nattliga hypoglykemier jämfört med sedvanlig insulinpumpsterapi.

Insulinpumpar med slutna kretslopp (även kallade artificiella pankreas eller automatiserade insulinpumpar) är mer genomarbetade och använder algoritmer för att automatiskt och kontinuerligt modulera insulintillförseln baserat på registrerade blodsockervärden från CGM-enheter. Flera av dessa pumpar använder även hormonet glukagon för att höja sockernivåerna i blodet om det behövs. Vanliga insulinpumpar använder endast insulin men vissa automatiserade insulinpumpar använder även hormonet glukagon som ökar blodsocker. Den här typen av automatiserade insulinpumpar används framför allt i akademiska syften. Studier visar att automatiserad insulinpumpsterapi leder till ökad tid inom normalområdet för glukos jämfört med konventionell terapi.

Vad är skillnaden mellan konventionell insulinpump och självdoserande insulinpump?

En självdoserande insulinpump (closed-loop system) innebär att en CGM-enhet är uppkopplad till en insulinpump som har flera förprogrammerade funktioner för att ge anpassade doser av insulin. När blodglukosnivån förändras detekteras det av den kontinuerliga glukosmätaren (CGM); CGM-enheten skickar information till insulinpumpen, som justerar insulindosen och blodglukosnivån minskar igen som svar på insulinet. CGM-enheten skickar därefter information till insulinpumpen att sockernivåerna har normaliserats. När detta sker stängs systemet av automatiskt.

Vanliga insulinpumpar använder inte uppkopplade CGM-enheter och personen måste fatta beslut om hur mycket insulin som ska ges i stället för att detta sker automatiskt. Ett problem med självdoserande insulinpumpar är att glukosnivån i vävnadsvätskan (interstitiell vätska) som CGM-enheten registrerar förändras inte lika snabbt som blodsockernivån, dessutom tar det lite tid för insulin att injiceras i subkutant fett och för effekten att träda i kraft.

Artificiell pankreas

Insulinpumpar med slutna kretslopp (även kallade artificiella pankreas eller automatiserade insulinpumpar) är mer genomarbetade och använder algoritmer för att automatiskt och kontinuerligt modulera insulintillförseln baserat på registrerade blodsockervärden från CGM-enheter. Flera av dessa pumpar använder även hormonet glukagon för att höja sockernivåerna i blodet om det behövs. Vanliga insulinpumpar använder endast insulin men vissa automatiserade insulinpumpar använder även hormonet glukagon som ökar blodsocker. Den här typen av automatiserade insulinpumpar används framför allt i akademiska syften. Studier visar att automatiserad insulinpumpsterapi leder till ökad tid inom normalområdet för glukos jämfört med konventionell terapi.

Insulinpumpar som levererar både glukagon och insulin för att höja eller minska blodsockernivåerna kallas för bihormonell insulinpump (andra generationens artificiella pankreas), eftersom att de efterliknar funktionen hos bukspottkörteln. Den här sortens insulinpumpar leverar glukagon när blodsockernivåerna är mindre än fördefinierade tröskelvärden eller innan sockernivåerna sjunker så mycket.

Flera mindre studier som hittills publicerats har bekräftat en riskminskning för hypoglykemi vid användning av artificiell pankreas med glukagon. I dagsläget finns däremot ingen långtidsdata för att bedöma säkerheten och toleransen vid kontinuerlig leverans av glukagon.

Artificiell intelligens och maskininlärning vid diabetes

Artificiell intelligens (AI) och maskininlärning tillämpas alltmer för behandling av diabetes och flera andra kroniska sjukdomar. Ny medicinsk utrustning inkluderar AI-teknik som analyserar sambandet mellan glukosnivåer, födointag, insulindoser och andra faktorer och ger behandlingsförslag baserat på denna data.

Maskininlärning använder mönsterigenkänning och datorkraft från AI för att göra det möjligt för datorer att konstruera algoritmer som lär sig och gör förutsägelser från data, särskilt i situationer som diabetes. Baserat på datainmatningar som blir alltmer automatiserade används en unik och individualiserad modell för att göra förutsägelser och beslut. Programmerade alarmsystem för hypo- och hyperglykemi i ett CGM-system informerar bäraren när glukosvärdena avviker över eller under ett önskat glukosintervall och att korrigerande åtgärder kan vara motiverade.

När programvara och andra komplexa maskininlärnings algoritmer utvecklas för insulinpumpar förbättrar det livskvaliteten och personer kan träna enklare, njuta mer av måltider och vara mer spontana i vardagen.

Blodsockermätning

Självmonitorering av blodsocker (blodglukos)

Majoriteten av människor med diabetes i världen förlitar sig på intermittent självmonitorering av blodglukos (SMBG), vilket innebär att du sticker dig i fingret flera gånger om dagen med glukostestremsor och lansett för att mäta sockernivåerna (glukos) i kapillärerna. Detta bör utföras flera gånger dagligen för att optimera blodsockernivåerna, vanligtvis sex till tio gånger om dagen, men det faktiska antalet bör individualiseras. En nackdel med den här metoden är att blodet kontrolleras sporadiskt och ger oftast ögonblicksbilder av sockernivåerna i blodet, även om de utförs ofta.

I dagsläget finns mer avancerade metoder för att mäta sockernivåerna i kroppen. Den tekniska utvecklingen av blodsockermätning har pågått under längre tid, under 1980-talet kontrollerade man sockernivåerna i kroppen genom att mäta glukos i urinen, numera använder vi mer avancerade mätmetoder som kontinuerligt mäter glukosnivåerna (CGM) utan ett stick i fingret.

Utvecklingen av kontinuerliga glukosmätare (CGM) har varit ett viktigt steg för glukoskontrollen hos personer med diabetes. För närvarande mäter CGM-apparater (eng. continous glucose meters) koncentrationen av vätskan mellan dina hudceller (interstitiell vätska), eftersom att sockernivåerna i denna vätskan återspeglar sockernivåerna i blodet. Apparaten mäter sockerkoncentrationen mellan 1-5 minuters intervall, med fluorescens-teknik och elektroder som bär olika enzymer på spetsarna. Apparaten kan vara fristående eller uppkopplad till dator, mobiltelefon och insulinpump. En enorm fördel med CGM är att sockervärdena kan helt enkelt samlas in för retrpspektiv avlösning och analys eftersom värdena sparas. Samtidigt har använderna möjlighet att skanna sockernivåerna när den önskar genom att aktivera apparaten, detta kallas flash glukosövervakning och infördes 2014, när användaren skannar sensorn genom att hålla en läsare eller smartphone nära sensorn.

Kontinuerlig blodglukosmätare (CGM)

Vad är kontinuerlig glukosövervakning?

Kontinuerlig glukosövervakning (CGM) spårar automatiskt blodsockernivån, även kallat blodsocker, hela dagen och natten. Du kan se dina sockernivåer när som helst genom att aktiva apparaten med ett klick. Du kan också undersöka hur dina sockernivåer förändras under dagar för att se trender. Att se glukosnivåer i realtid kan hjälpa dig att fatta mer välgrundade beslut under dagen om hur du balanserar din mat, fysisk aktivitet och mediciner.

Sedan introduktionen har blodglukosmätarna blivit mindre och mer exakta: tiden det tar att mäta glukoskoncentrationen har reducerats till några sekunder och blodprovets storlek har reducerats till fraktioner av en mikroliter.

Hur fungerar en kontinuerlig glukosmätare (CGM)?

En CGM fungerar genom en liten sensor (elektrod) som sätts in under huden, vanligtvis på magen eller armen. Införandet av sensorn går snabbt och är inte smärtsamt. Sensorn hålls på plats med tejp. Sensorn mäter din interstitiella glukosnivå, vilket är det glukos som finns i vätskan mellan cellerna. Sensorn registrerar glukosnivåerna med regelbundna mellanrum och skickar därefter informationen trådlöst via internetanslutning till en sändare med bildskärm.

Bildskärmen kan vara en del av en insulinpump eller en separat apparat, som du kan bära i en ficka eller handväska. Vissa CGM-apparater skickar information direkt till en smartphone eller surfplatta. Flera modeller finns tillgängliga med olika tilläggsfunktioner och fördelar.

Vilka är fördelarna med att använda en kontinuerlig glukosövervakningsenhet (CGM)?

Den största fördelen med CGM-enheter är att de ger information om vad som händer med dina blodsockernivåer de senaste minuterna. De nyaste enheterna visar glukosavläsningar på en skärm så att du kan se i realtid om glukosnivåerna stiger eller sjunker. Vissa system innehåller också ett larm som låter dig veta när din glukos når höga eller låga nivåer. Vissa enheter kan visa grafer som avslöjar glukosnivåer som samlats in under ett visst antal timmar eller dagar på skärmen. Den data som samlas in på alla enheter kan laddas upp till en dator för att undersöka grafer och annan viktig trendanalys.

  • CGM-enheter leder till bättre hantering av dina glukosnivåer
  • Lägre risk för hypo- eller hyperglykemi

Särskilda egenskaper hos en CGM

CGM är alltid på och registrerar glukosnivåer oavsett om du duschar, arbetar, tränar eller sover. Många CGM har speciella funktioner som fungerar med information från dina glukosavläsningar:

  • Moderna CGM apparater har realtidsalarm som varnar individen när apparaten detekterar fördefinierade tröskelvärden för hypoglykemi och hyperglykemi, samt snabba svängningar i blodsocker.
  • Du kan också notera dina måltider, din fysiska aktivitet och dina mediciner i en CGM-enhet, tillsammans med dina glukosnivåer. När du sen i efterhand kontrollerar din sockerhistorik är det enklare att avgöra vad som påverkar sockernivåerna.
  • Du kan ladda ner data (information om dina glukosnivåer) till en dator, läsplatta eller smartphone för att lättare se dina glukostrender.
  • Vissa modeller kan skicka information direkt till en annan persons smartphone, kanske en förälder, partner eller vårdgivare. Till exempel, om ett barns glukos sjunker farligt lågt över natten, kan CGM ställas in för att väcka en förälder i nästa rum.

För närvarande finns ett fåtals CGM-modeller som är godkända för behandlingsbeslut. Det innebär att du kan göra ändringar i din diabetesvårdplan enbart baserat på CGM-resultat. Med andra modeller måste du först bekräfta en CGM-läsning med ett fingerstick blodsockerprov innan du tar insulin eller behandlar hypoglykemi.

Särskilda krav som behövs för att använda en CGM

Två gånger om dagen kan du behöva kontrollera CGM-apparaten själv. Du testar en droppe blod på en vanlig glukosmätare. Glukosavläsningen direkt från blodet ska stämma överens med sockernivåerna som din CGM-apparat registrerar. Du måste också byta ut CGM-sensorn var tredje till sjunde dag, beroende på modell.

Kontinuerlig glukosmätare (CGM)

Vem kan använda en CGM?

De flesta som använder CGM har typ 1 diabetes. Forskning pågår för att lära sig hur CGM kan hjälpa personer med typ 2 diabetes.

CGM är godkända för användning av vuxna och barn. Vissa modeller kan användas för barn så unga som 2 år. Din läkare bör rekommendera en CGM om du eller ditt barn uppfyller något av följande alternativ:

  • Intensiv insulinbehandling, även kallad stram blodsockerkontroll
  • Drabbas av omedveten hypoglykemi
  • Har ofta höga eller låga blodsockernivåer
  • Din läkare kan föreslå att du använder ett CGM-system hela tiden eller bara i några dagar för att hjälpa till att justera din diabetesvårdplan.

De flesta CGM apparaterna har kort livstid och fungerar bara i drygt 6-14 dagar, därefter måste ny utrustning införskaffas. Nu finns två nu glukossensorer som opereras in under huden och varar upp till 6 månader (Eversense, senseonics inc). Insättning av glukossensorer kräver ett mindre kirurgiskt ingrepp medan kortsiktiga CGM-system kan appliceras själv av användaren. CGM kan erbjudas både till de individer som injicerar flera gånger dagligen med insulinpenna samt de som använder insulinpump.

Vilka är nackdelarna med kontinuerlig glukosövervakning (CGM)?

Forskare arbetar för att göra CGM mer exakta och lättare att använda. Med de flesta CGM-modeller kan du ännu inte lita enbart på CGM för att fatta behandlingsbeslut. Innan du ändrar insulindosen måste du till exempel bekräfta en CGM-avläsning genom att göra ett glukostest med fingerstick.

Tänk på att sensorerna måste bytas ut varannan dag och bildskärmarna har en livslängd som sträcker sig från 6 månader till cirka 2 år, beroende på tillverkaren.
Behovet av traditionell blodglukosmätning med fingerstick är inte borta. Detta behövs fortfarande för att kalibrera enheten och för att bekräfta hypo- eller hyperglykemi innan korrigerande åtgärder vidtas.

Vissa CGM-enheter har en ”fördröjningstid” på mellan 5 – 20 minuter som rapporterats av de olika CGM-apparaterna eftersom blodglukosavläsningen tas från interstitiell vätska och inte återspeglar den faktiska koncentrationen av blodsocker som finns i standardblodprover från fingerstick. En del CGM-enheter visar alltså en diskret skillnad från standardprover.

Datahantering av blodsockervärden

Parallellt med utvecklingen av smarta insulinpennor, kontinuerliga glukosmätare och insulinpumpar så har framsteg gjorts inom mobila hälsoapplikationer, sociala plattformar och digitala verktyg som hjälper människor med diabetes.

Nedladdning av data för blodsockervärden

Genom att ladda ner data från enheter som insulinpumpar och CGM-enheter till datorer och i synnerhet molnet kan användaren granska sammanfattande statistik och visualisera mönster i glukosnivåer. Informationen som lagras i digitala hjälpmedel används för att hjälpa vårdpersonal att optimera behandlingsregimer för personer med typ 1 diabetes och för att hjälpa användare att förstå sina individuella mönster och stödja självhantering av diabetes. Individer med diabetes som rutinmässigt laddar ner och granskar sina trender för blodsocker upplever även förbättrade långtidsblodsocker (HbA1c).

Hälso- och sjukvårdspersonal kan med patientens samtycke ladda ned information om blodsockervärden för att undersöka vilka faktorer som påverkar blodsocker. Sjukvårdspersonal och patienten kan undersöka tabeller, diagram, upprepande mönster och trender av blodsocker.

Många digitala plattformar gör det möjligt för användare att koppla sina personliga konton till vårdgivarens professionella konton för delning och fjärrgranskning av data, vilket möjliggör frekventare dosjusteringar och snabbare kliniska ingrepp än om patienten och deras vårdgivare förlitar sig på fysiska vårdmöten.

Flera CGM-enheter kan skicka data direkt till molnet, till exempel Dexcom G5-mobilappen, Librelink-appen och Minimed connect. Ifall dessa funktioner är aktiverade kan en tredje part, till exempel förälder, partner eller vårdgivare kan granska användarnas CGM data och få meddelanden eller andra varningar på sin egen smartphone om blodsockernivåerna stiger eller sjunker för lågt. Fördelarna med fjärrövervakning i det dagliga livet, förutom ökad bekvämlighet, har ännu inte utvärderats formellt i en klinisk läkemedelsstudie.

Diabetesapplikationer

Användningen av mobila hälsoappar, inklusive diabetesappar, blir allt populärare. Det finns tusentals allmänna hälsorelaterade appar och över 1 100 diabetesspecifika appar. Diabetesappar kan förbättra självhanteringen av diabetes, eftersom de erbjuder ett brett spektrum av funktioner och aktiviteter som sträcker sig från träningsloggar och kolhydraträkning.

Relaterade artiklar

Kommentarer

E-postadressen publiceras inte.