Alzheimers sjukdom

Vad är Alzheimers sjukdom?

Alzheimers sjukdom är en progressiv form av demens. Demens är en bredare term för olika tillstånd som orsakar skador i hjärnvävnaden eller sjukdomar som har en negativ inverkan på minnet, tänkandet och beteende. Dessa förändringar stör det dagliga livet och orsakar många andra problem för den drabbade samt anhöriga.

Alzheimers sjukdom står för 60 till 80 procent av alla fallen med demens. De flesta människor med sjukdomen får sin diagnos efter 65 års ålder. Alzheimer kan däremot diagnostiseras innan 65 års ålder, då kallas det i allmänhet för tidig debut av Alzheimers sjukdom. Det finns inget botemedel mot Alzheimers, men det finns behandlingar som kan bromsa utvecklingen av sjukdomen.

Kort fakta om Alzheimers

De flesta har hört talas om demens och alzheimers sjukdom, många vet däremot inte exakt vad dessa sjukdomar är. Här nedan anges lite fakta om tillstånden.

• Alzheimers sjukdom är ett kroniskt pågående tillstånd.
• Symptom kommer gradvis och effekterna på hjärnan är degenerativa, vilket innebär att de orsakar långsam sönderfall av hjärnceller (neuron).
• Det finns inget botemedel mot Alzheimers men behandling kan bidra till att bromsa utvecklingen av sjukdomen och förbättra livskvaliteten.
• Vem som helst kan få Alzheimers sjukdom men vissa människor löper högre risk till följd av ärftlighet eller andra faktorer.
• Alzheimers och demens är inte samma sak. Alzheimers sjukdom är en typ av demens.
• Vissa människor lever länge med milda kognitiva skador, medan andra upplever en snabbare debut av symptom och sjukdomsprogression.
• Varje persons resa med Alzheimers sjukdom är annorlunda.

Skillnaden mellan demens och Alzheimers

Termerna ”demens” och ”Alzheimers” används ibland omväxlande. Alheimer är en typ av demenssjukdom.

Demens är en bredare term för tillstånd med symtom relaterade till minnesförlust som glömska och förvirring. Demens inkluderar specifika tillstånd, såsom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, traumatisk hjärnskada och andra tillstånd, som alla kan orsaka dessa symtom. Orsaker, symtom och behandlingar kan vara olika för dessa sjukdomar.

Riskfaktorer för Alzheimers

Forskare och andra experter har inte kunnat fastställa en orsak till Alzheimers sjukdom men de har identifierat vissa riskfaktorer.

Riskfaktorer

• Ålder: De flesta som utvecklar Alzheimers sjukdom är 65 år eller äldre.
• Familjehistorik: Om du har en omedelbar familjemedlem som har utvecklat tillståndet, är det mer troligt att du får det.
• Genetik: Vissa gener har kopplats till Alzheimers sjukdom.
• Depression: Obehandlad depression kan hos äldre påminna om demens eftersom många av symptomen är likadana.

Att ha en eller flera av dessa riskfaktorer betyder inte att du kommer att utveckla Alzheimers sjukdom. Det höjer däremot din risknivå. För att lära dig mer om din individuella risk att utveckla tillståndet, tala med din läkare. Lär dig om amyloidplack, neurofibrillära felveckade proteiner och andra faktorer som kan orsaka Alzheimers sjukdom.

Genetik

Även om det inte finns någon identifierbar orsak till Alzheimers, så kan genetik spela en nyckelroll. Det finns särskilt en gen som är av intresse för forskare, apolipoprotein E (APOE). Den här genen som har kopplats till uppkomsten av Alzheimers sjukdom hos äldre vuxna.

Blodprover kan avgöra om du har denna gen som ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom. Även om du inte har den här genen så kan du utveckla alzheimers sjukdom. Det finns inget sätt att säkert avgöra om någon kommer att utveckla Alzheimers. Andra gener kan också öka risken för Alzheimers sjukdom och tidig debut av Alzheimers sjukdom.

Symtom

Alla har episoder med glömska, men personer med Alzheimers sjukdom uppvisar kontinuerligt avvikande beteenden och symtom som förvärras över tiden. Dessa inkluderar följande:

• Minnesförlust som påverkar dagliga aktiviteter, såsom förmåga att hålla möten
• Problem med vardagliga uppgifter, såsom att använda en mikrovågsugn
• Svårigheter med problemlösning
• Problem med tal eller skrivning
• Blir förvirrad om tider eller platser
• Dåligt omdöme
• Försämrad personlig hygien
• Humör och personlighetsförändringar
• Tillbakadragande från vänner, familj och gemenskap
• Samtliga symptom förvärras över tid

Det vanligaste tidiga symptomet på alzheimers sjukdom är svårigheter att komma ihåg nyinlärd information eftersom alzheimers förändringar vanligtvis börjar i den del av hjärnan som påverkar inlärningen. Allteftersom sjukdomen framskrider genom hjärnan leder det till allt allvarligare symtom.

Symptom vid avancerad demens

• Desorientering
• Humör och beteendeförändringar
• Yrsel och förvirring kring händelser, tid och plats
• Ogrundade misstankar om familj, vänner och professionella vårdgivare
• Allvarligare minnesförlust och beteendeförändringar
• Svårigheter att tala, svälja och gå.

Tecken på demens kan vara mer uppenbara för familjemedlemmar eller vänner. Den som upplever demensliknande symptom bör träffa en läkare så snart som möjligt.

Olika stadier av Alzheimers

Alzheimers är en progressiv sjukdom, vilket innebär att symtomen gradvis kommer att förvärras över tiden. Alzheimers är uppdelad i sju steg:

• Steg 1: Det finns inga symptom i detta skede, men det kan finnas tidig diagnostiska kännetecken
• Steg 2: De tidigaste symptomen uppträder, såsom glömska.
• Steg 3: Milda fysiska och psykiska funktionsnedsättningar uppträder, såsom sämre minne och koncentrationssvårigheter. Dessa kan bara märkas av någon som är mycket nära personen.
• Steg 4: Alzheimers diagnostiseras ofta i detta skede, men det anses fortfarande vara milt. Minnesförlust och oförmåga att utföra vardagliga uppgifter är uppenbart.
• Steg 5: Måttliga till svåra symptom kräver hjälp från nära och kära eller vårdgivare.
• Steg 6: I detta skede kan en person med Alzheimers behöva hjälp med grundläggande uppgifter, som att äta och sätta på kläder.
• Steg 7: Detta är det allvarligaste och sista stadiet av Alzheimer, det kan vara förlust av tal och ansiktsuttryck.
• När en person går från stadie 1 till stadie 7, kommer de att behöva ökat stöd från en vårdgivare.

Alzheimers som debuterar tidigt i livet

Alzheimers drabbar vanligtvis personer i åldern 65 år eller äldre. Det kan dock förekomma hos människor så unga som 40 eller 5 år gamla. Denna typ av Alzheimers sjukdom drabbar cirka 5 procent av alla personer med sjukdomen.

Symtom på tidig debut av Alzheimers inkluderar mild minnesförlust och problem med att koncentrera eller avsluta vardagliga uppgifter. Det kan vara svårt att hitta rätt ord, och du har svårt att hålla reda på tiden. reda på tiden. Milda synproblem, såsom att avgöra avstånd. Vissa människor har större risk att utveckla detta tillstånd.

Diagnostisera demens

Det enda sättet att diagnostisera någon med Alzheimers sjukdom är att undersöka deras hjärnvävnad efter de gått bort. Din läkare kan ordinera andra undersökningar och tester för att bedöma dina mentala förmågor, diagnostisera demens och utesluta andra tillstånd.

• Symptom
• Familjens medicinska historia
• Andra aktuella eller tidigare hälsotillstånd
• Nuvarande eller tidigare mediciner
• Kost, alkoholintag eller andra livsstilsvanor

Härifrån kommer din läkare sannolikt att beställa flera tester för att avgöra om du har Alzheimers sjukdom.

Undersökningar

Det finns inget definitivt test för Alzheimers sjukdom. Din läkare kommer dock sannolikt att göra flera tester för att bestämma din diagnos. Dessa kan vara mentala, fysiska, neurologiska och avbildningstester.

Din läkare börjar oftast utredningen med att undersöka de kognitiva förmågorna hos patienten. Det innebär att bedöma ditt korttidsminne, långtidsminne och orientering till plats och tid. Till exempel kan de fråga dig:

• Vilken dag det är?
• Vem statsministern är?
• Att komma ihåg och upprepa en kort lista med ord?

Därefter kommer de troligen att genomföra en fysisk undersökning. De kan till exempel kontrollera ditt blodtryck, bedöma din puls och ta din temperatur. I vissa fall kan de samla in urin, blodprov eller ryggmärgsvätska för laboratorieprover.

Din läkare kan också genomföra en neurologisk undersökning för att utesluta andra möjliga diagnoser, såsom infektion eller stroke. Under denna undersökning kommer läkaren att kontrollera dina reflexer, muskeltonus. talförmåga och andra funktioner.

Din läkare kan också beställa undersökningsmetoder som avbildar hjärnan. Dessa undersökningar inkluderar:

• Magnetisk resonanstomografi (MRT): MRI kan hjälpa till att identifiera nyckelmarkörer, såsom inflammation, blödning och strukturella problem.
• Datortomografi (CT): CT tar röntgenbilder som kan hjälpa din läkare att leta efter onormala egenskaper i din hjärna.
• Positronemissionstomografi (PET): PET scan kan hjälpa din läkare att upptäcka ansamlingen av plack i hjärnvävnaden. Plack är en grupp av proteiner som är kopplade till Alzheimers symtom.

Andra undersökningar som din läkare kan ordinera inkluderar blodprov för att kontrollera gener som kan tyda på att du har en högre risk för alzheimers sjukdom.

Behandling mot Alzheimers

Det finns inget känt botemedel mot Alzheimers sjukdom. Din läkare kan dock rekommendera mediciner och andra behandlingar för att lindra dina symtom och fördröja sjukdomsprogressionen så länge som möjligt.

För tidig till måttlig Alzheimers kan din läkare ordinera läkemedel som donepezil (Aricept), galantamin eller rivastigmin (Exelon). Dessa läkemedel kan hjälpa till att upprätthålla höga nivåer av acetylkolin i hjärnan. Detta är en typ av signalsubstans som kan hjälpa ditt minne.

För att behandla måttlig till svår Alzheimers kan din läkare ordinera donepezil (Aricept) eller memantin (Namenda). Memantin kan hjälpa till att blockera effekterna av överskott av glutamat. Glutamat är en signalsubstans i hjärnan (neurotransmittor) som frigörs i högre mängder vid alzheimers sjukdom och skadar hjärnceller.

Din läkare kan också rekommendera antidepressiva medel, ångestdämpande läkemedel eller antipsykotika för att behandla symtom relaterade till alzheimers sjukdom.

Psykiska sjukdomar som kan uppstå vid demens och Alzheimers

• Depression
• Ångest
• Rastlöshet
• Aggression
• Agitation
• Hallucinationer
• Förvirring
• Oro

Andra behandlingar vid Alzheimers

Förutom medicinering kan livsstilsförändringar hjälpa dig att hantera ditt sjukdomstillstånd. Din läkare kan till exempel ta fram strategier för att hjälpa dig eller din anhörig:

• Att fokusera på uppgifter
• Att minimera förvirring
• Undvika agitation vid ”nya möten”
• Få tillräckligt med vila varje dag
• Håll dig lugn

Vissa tror att vitamin E kan bidra till att förhindra nedgång i mentala förmågor, men studier tyder på att mer forskning behövs. Var noga med att fråga din läkare innan du tar vitamin E eller andra tillskott. Det kan störa några av de mediciner som används för att behandla alzheimers sjukdom.

Förutom livsstilsförändringar finns det flera andra alternativ som du kan fråga din läkare om.

Förhindra uppkomsten av demens

Precis som det inte finns något känt botemedel mot Alzheimers, finns det inga säkra förebyggande åtgärder. Forskarna fokuserar dock på allmänna hälsosamma livsstilsvanor som sätt att förhindra kognitiv nedgång.

Följande åtgärder kan förhindra uppkomsten av demens sjukdomar

• Sluta röka.
• Träna regelbundet.
• Prova kognitiva träningsövningar
• Ät en hälsosam diet (LCHF, Glykemiskt index, Vegetariskt diet, etc)
• Konsumera mer antioxidanter.
• Upprätthålla ett aktivt socialt liv.
• Var noga med att prata med din läkare innan du gör några stora förändringar i din livsstil.

Vårda anhöriga med Alzheimers

Om du har en anhörig eller partner med Alzheimers kan du överväga att bli vårdgivare. Detta är ett heltidsjobb som vanligtvis inte är lätt men kan vara väldigt givande, framför allt för den drabbade som känner sig mer trygg men personer de känner igen sedan tidigare.

Att vara vårdgivare kräver en hel del färdigheter. Många inser inte hur mycket tålamod som krävs för att ta hand om anhöriga med demenssjukdomar. Det är svårt för anhöriga eller partner att se sin älskade drabbas av en sjukdom som påverkar minnet, tänkandet, beteende och uthållighet.

Som vårdgivare är det viktigt att ta hand om dig själv såväl som din älskade. Att ta hand om en anhörig kan leda till ökad risk för stress, dåliga kostvanor och brist på motion och sociala aktiviteter. Det är viktigt att ta hand om sig själv för att i sin tur göra ett bättre jobb som vårdgivare till anhörig eller partner.

Om du väljer att ta rollen som vårdgivare kan du behöva hjälp från professionella vårdgivare och familjemedlemmar för att hjälpa till.

Stöd till personer med demens

Det finns för närvarande inget botemedel mot alzheimers sjukdom, men läkemedel finns tillgängliga som kan hjälpa till att lindra och bromsa några av symtomen.

Olika andra typer av stöd finns också tillgängliga för att hjälpa människor med alzheimers att kunna leva så självständigt som möjligt, till exempel göra ändringar i din hemmiljö så att det är lättare att röra sig i hemmet och komma ihåg dagliga uppgifter.

Psykologiska behandlingar som kognitiv behandlingsterapi kan också erbjudas för att stödja ditt minne, problemlösningsförmåga och språkförmåga.

Statistik om demens och Alzheimers

Statistiken kring Alzheimers sjukdom är skrämmande. Idag lider nästan 50 miljoner människor av demens runtom i världen, denna siffra förväntas stiga till cirka 140 miljoner år 2030, enligt uppskattningar från olika hälsomyndigheter. I Sverige förväntas antalet fall med demens öka lavinartat. År 2030 beräknas omkring 230 000 människor ha en demenssjukdom i Sverige. Således ökar kraven på samhället att bygga ut stöd och hjälp för enskilda och deras anhöriga. Vi har en allt mer åldrande populationer som lever längre och överlever sjukdomar som cancer och hjärtkomplikationer.

Ålder är den starkaste riskfaktorn för demens, risken för demens och alzheimers ökar med stigande ålder.

Kopplingen mellan stigande ålder och demens

• 75-79 år – ungefär 6 procent har någon demenssjukdom.
• 80-84 år – ungefär 13 procent har någon demenssjukdom.
• 85-89 år – ungefär 26 procent har någon demenssjukdom.
• +90 år – ungefär 45 procent har någon demenssjukdom. 

Om du tror att du eller en anhörig/partner kan ha alzheimers eller annan demenssjukdom, är ditt första steg att prata med din husläkare. De kan hjälpa till att hitta en diagnos, diskutera vad du kan förvänta dig och hjälpa dig med stöd. Om du är intresserad kan de också ge dig information om att delta i kliniska prövningar.

Förändringar som uppstår i hjärnvävnaden

Mikroskopiska förändringar i hjärnan börjar långt före de första tecknen på minnesförlust.Hjärnan har 100 miljarder nervceller (neuroner). Varje nervcell är kopplad till många andra för att bilda kommunikationsnätverk. Grupper av nervceller har speciella jobb. Vissa är inblandade i tänkande, lärande och minnet. Andra hjälper oss att se, höra och lukta.

För att göra sitt arbete fungerar hjärnceller (neuron) som små fabriker. De tar emot förnödenheter, från blodet, genererar energi, konstruerar proteiner och andra ämnen samt gör sig av med avfall. Celler bearbetar och lagrar information och kommunicerar med andra celler. För att hålla igång hela maskineriet krävs ett bra samspel mellan nervcellerna samt stora mängder bränsle och syre.

Plack och ”tangles”

I dagsläget tror forskare att strukturer som kallas amyloida plack och ”neurofibrillära tangles” orsakar skada och dödar nervcellerna.

• Plack är proteinfragment som kallas beta-amyloid som byggs upp i mellanrummen mellan nervcellerna.
• Tangles är vridna fibrer av ett annat protein som kallas tau som byggs upp inuti celler.

Även om obduktionsstudier visar att de flesta människor utvecklar en del plack och tangles när de åldras, tenderar de med alzheimers att utveckla betydligt mer och i ett förutsägbart mönster, med början i de områden som är viktiga för minnet innan de sprider sig till andra regioner.

Forskare vet inte exakt vilken roll plack och tangles spelar i alzheimers sjukdom. De flesta experter tror att de på något sätt spelar en avgörande roll för att blockera kommunikation mellan nervceller och störa processer som cellerna behöver för att överleva.

Det är förstörelsen och undergången av nervceller som orsakar minnesfel, personlighetsförändringar, problem med att utföra dagliga aktiviteter och andra symtom på alzheimers sjukdom.

Vaskulär demens

Vaskulär demens är en allmän term som beskriver demensliknande symptom orsakade av hjärnskador från nedsatt blodflöde till hjärnan.

Du kan utveckla vaskulär demens efter att en stroke blockerar en artär i hjärnan, men stroke orsakar inte alltid vaskulär demens. Huruvida en stroke påverkar ditt tänkande och resonemang beror på din strokes svårighetsgrad och plats. Vaskulär demens kan också bero på andra tillstånd som skadar blodkärlen och minskar cirkulationen, berövar din hjärna av viktigt syre och näringsämnen.

Faktorer som ökar risken för hjärtsjukdomar och stroke, inklusive diabetes typ 1 och diabetes typ 2, högt blodtryck, högt kolesterol och rökning ökar också risken för vaskulär demens. Att kontrollera dessa faktorer kan bidra till att minska dina chanser att utveckla vaskulär demens

Symptom på vaskulär demens

Symptomen på vaskulär demens varierar beroende på vilken del av hjärnan där blodflödet är nedsatt. Symtom överlappar ofta med andra typer av demens, särskilt alzheimers sjukdom.

Tecken och symtom inkluderar

• Förvirring
• Problem med uppmärksamhet- och koncentrationsförmåga
• Minskad förmåga att organisera tankar eller handlingar
• Minskad förmåga att analysera en situation, utveckla en effektiv plan och kommunicera den planen till andra
• Svårighet att bestämma vad man ska göra
• Problem med minnet
• Rastlöshet och agitation
• Ostadig gång
• Plötslig eller frekvent känsla att behöva urinera eller oförmåga att kontrollera urinblåsa
• Depression eller apati

Diabetes och demens

Diabetes kan öka risken för Alzheimers sjukdom. Bra blodsockerkontroll, motionsvanor och en hälsosam kost kan minska risken för framtida demenssjukdomar.

Det finns en hel del forskning som tyder på en koppling mellan diabetes och Alzheimers, även om dessa kopplingar ännu inte är helt förstådda. Inte alla studier bekräftar sambandet, men många tyder på att personer med diabetes, särskilt typ 2 diabetes, löper högre risk att så småningom utveckla Alzheimers demens eller vaskulär demens.

Hur bidrar högt blodsocker till demens?

Diabetes kan orsaka flera komplikationer, såsom skador på blodkärlen. Diabetes anses vara en riskfaktor för vaskulär demens. Denna typ av demens uppstår på grund av hjärnskador som ofta orsakas av minskat eller blockerat blodflöde till delar av hjärnan.

Många personer med diabetes har hjärnförändringar som ses vid både Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Forskning visar att högt blodsocker på något vis skadar hjärncellerna (neuronen) och orsakar dessutom en lokala inflammation i hjärnan, en mångårig låggradig inflammation kan orsaka kognitiva förändringar.

Pågående forskning syftar till att bättre förstå sambandet mellan Alzheimers sjukdom och diabetes. Denna länk kan uppstå som ett resultat av de komplexa sätt som typ 2 diabetes påverkar hjärnans och andra kroppsvävnaders förmåga att använda socker (glukos) och svara på insulin.

Diabetes kan också öka risken för att utveckla mild kognitiv försämring (MCI), ett tillstånd där människor upplever mer kognitiva- och minnesproblem än vanligt förekommande vid normalt åldrande. Vissa studier tyder på att diabetes kan öka risken för att MCI försämras till demens. Mild kognitiv försämring kan föregå eller åtfölja Alzheimers sjukdom och andra typer av demens.

När forskare undersöker sambanden mellan diabetes och Alzheimers studerar de också möjliga sätt att förebygga eller behandla båda sjukdomarna. Men en nyligen genomförd studie med intranasalt insulin visade ingen kognitiv fördel.