Vad är diabetes?
Diabetes (även kallad ”diabetes mellitus”) är en sjukdom som påverkar olika organ i kroppen. De organ som är involverade i utvecklingen vid typ 2 diabetes inkluderar levern, skelettmuskler, fettvävnaden, bukspottkörteln (pankreas), mag-tarmkanalen och förändringar i de delar av hjärnan som är ansvariga för hunger- och mättnadskänsla.
Typ 2 diabetes är således en komplex sjukdom som involverar flera organ. Vid typ 1 diabetes är det endast bukspottkörteln som är involverad vid sjukdomsutvecklingen. Vid typ 1 diabetes är det vissa specialiserade celler i bukspottkörteln som skadas när kroppens egna immunförsvar attackerar bukspottkörteln av misstag.
Först efter många år med typ 1 diabetes ses sådana förändringar i kroppens organ som är vanliga vid typ 2 diabetes, särskilt hos individer med dålig blodsockerkontroll eller allmänt dålig riskfaktorkontroll.
Det finns flera varianter av diabetes. De mest förekommande varianterna är typ 2 diabetes, graviditetsdiabetes, typ 1 diabetes och pre-diabetes (ett förstadium till typ 2 diabetes).
Det finns flera andra varianter av diabetes och den bakomliggande orsaken till dessa diabetesvarianter skiljer sig, men en sak har de gemensamt, alla former av diabetes resulterar i stigande blodsockernivåer (HbA1c).
Förhöjda blodsockernivåer
Alla celler i vår kropp behöver socker (glukos) för att fungera normalt. Glukos är kroppens viktigaste energikälla och svängningar i blodsocker påverkar även koncentrationer av blodfetter, som är en annan viktig energikälla i kroppen.
Vår kropp har lagrat en massa energi inuti levern, skelettmuskler och fettvävnaden i form av sockermolekyler och fettpartiklar. Endast en liten del av allt socker i kroppen cirkulerar i blodet.
Normala blodsockernivåer vid fastande är ungefär 4 till 7 mmol/l och mindre än 9 mmol/l ca 90 minuter efter en måltid. Lätt förhöjda blodsockernivåer är skadliga för kroppen men dessa skador syns första efter flera år.
Förhöjda blodsockernivåer har en toxisk effekt på väggen inuti blodkärlen. Detta orsakar en inflammation som påskyndar åderförkalkningen av våra blodkärl.
Nedsatt insulinkänslighet
Glukos som finns fritt i blodet tar sig in i cellerna med hjälp av ett hormon som kallas insulin. Om det inte finns tillräckligt med insulin eller om din kropp slutar svara på insulin (nedsatt insulinkänslighet), så ökar koncentrationen av socker i blodet eftersom det inte kan ta sig ut ur blodbanan.
Stigande blodsockernivåer kallas för hyperglykemi på medicinskt språk och detta drabbar i princip alla personer med diabetes. Såvida personen inte lyckas behandlas sina blodsockernivåer ner till normala värden för personer utan diabetes.
Typ 1 diabetes
Vid typ 1 diabetes så triggas kroppens egna immunförsvar av misstag och attackerar kroppens insulinproducerande beta-celler i bukspottkörteln (paneras). En individ med typ 1 diabetes har oftast få beta-celler kvar när upplever sina första symtom.
Det är hittills okänt varför kroppens egna immunförsvar väljer att attackera beta-cellerna. Detta innebär att typ 1 diabetes är i själva verket en autoimmun sjukdom. Det finns flera hypoteser om varför denna immunreaktion uppstår men hittills finns inga bekräftande studier som lyckats påvisa några orsakssamband.
Typ 2 diabetes
Insulinresistens
Vid typ 2 diabetes slutar kroppen att svara på insulin som det gjort tidigare. Detta kallas för perifer nedsatt insulinkänslighet på medicinskt språk. Det innebär att kroppens viktiga metabola organ såsom skelettmuskler, fettvävnad, lever och bukspottkörteln blir mindre känsliga för det insulin som transporteras i blodet och därav fastnar socker (glukos) i blodcirkulationen och orsakar skador i blodkärlen.
Minskat antal insulinproducerande celler
Utöver insulinresistens så utvecklar även individer med typ 2 diabetes det som kallas för sviktande beta-cell funktion. Det innebär att de livsviktiga insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln reagerar sämre på stimuli, producerar mindre insulin och bli mycket sämre på att frisätta det insulin som den faktiskt tillverkar.
Över tid kan både typ 1 och typ 2 diabetes leda till olika komplikationer, av vilka många kan vara allvarliga om de inte identifieras och åtgärdas omgående. Du kan minska risken för många problem genom att hålla ditt blodsocker inom målintervallet och träffa din läkare för regelbundna kontroller.
Diabetes-relaterade komplikationer
Hjärtinfarkt
Förträngningar i hjärtats blodkärl
En av de vanligaste diabetes-relaterade komplikationer är hjärtinfarkt. Detta sker när förträngningar inuti hjärtats blodkärl antingen spricker och orsakar en akut hjärtinfarkt (blodpropp) eller om förträngningen blir såpass uttalad att själva blodflödet i kärlen begränsas och orsakar hjärtskador.
Det finns flera orsaker till varför vi människor utvecklar plack i hjärtats blodkärl. Detta är inte alls unikt för individer med diabetes men de har en kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt (2–3 ggr ökad risk), jämfört med individer utan diabetes.
Undersök blodkärlen som försörjer hjärtmuskeln (kranskärl)
För att utesluta risken för hjärtinfarkt eller förträngningar i hjärtats blodkärl så kan du genomföra följande undersökningar: 1. arbetsprov-ekg, 2. CT-kranskärl, 3. hjärtultraljud, 4. röntgenundersökning (myokardscintigrafi) och 5. konventionell angiografi (man för in små katetrar i blodkärlen och sprutar kontrast inuti hjärtat).
Stroke
Stroke är ett växande hälsoproblem. Stroke innebär att du får en hjärninfarkt. Majoriteten av alla strokefall beror på förträngningar i hjärnan precis såsom i hjärtat. En liten andel av all stroke beror på andra orsaker exempelvis hjärnblödning och blodproppar från hjärtat som slungas iväg till hjärnan.
Individer med diabetes har en ökad risk för stroke. Däremot finns det inte lika många utredningsmetoder för att fastställa förträngningar i hjärnan hos individer med- eller utan diabetes.
Den vanligaste metoden är röntgen (skiktröntgen) av hjärnan samtidigt som patienten erhåller kontrastmedel i armen för att kartlägga blodkärlen. Detta används sällan för att upptäcka förträngningar utan görs i primärt för att akut utesluta stroke.
Småkärlssjuka (skador i kroppens minsta blodkärl)
Vid diabetes utvecklar man ett tillstånd som på medicinskt språk kallas för småkärlssjuka eller mikrovaskulär dysfunktion. Kroppen har olika stora blodkärl och de minsta blodkärlen är ansvariga för transport av syrgas och socker. De finns många andra ämnen som förflyttas mellan kroppens celler och blodkärlen. Dessa blodkärl kallas för kapillärer och är väldigt känsla för blodsocker.
Vid högt blodsocker tar dessa blodkärl skada och orsaka det som kallas för mikrovaskulär dysfunktion. Småkärlssjuka är vanligt bland personer med diabetes och ganska ovanligt bland individer utan diabetes.
Vilka organ påverkas?
De organ som framför allt drabbas är ögon, njurar och fötter. Vid ögonsjukdom kallas det för retinopati (eftersom blodkärlsförändringar skador ögats nervceller), neuropati kallas det när kroppens minsta nervceller tar skada, detta beror på att kapillärer försörjer nervceller och nervtrådar med syrerikt blod och om dessa fungerar sämre så tar nerver skada.
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett snabbt växande folkhälsoproblem. Idag är hjärtsvikt en av de vanligaste komplikationerna bland individer med diabetes. Orsaken till hjärtsvikt kan bero på flera faktorer som är vanligt bland personer med diabetes, exempelvis bidrar högt blodsocker, förhöjda blodfetter, högt blodtryck, förträngningar i hjärtats blodkärl, fetma och andra metabola faktorer som kan påverka hjärtat.
Idag pågår intensiv forskning om kopplingen mellan diabetes och hjärtsvikt. Det finns forskning som visar att diabetes påskyndar processer i hjärtat som leder till en förstelning av hjärtmuskeln som blir mer rigid (stel) och sämre på att pumpa ut blodet. Till slut vidgas hjärtmuskeln och förstoras både till sina dimensioner och densitet, vilket orsakar en ännu sämre pumpförmåga.
Demens
Diabetes anses numera vara en bidragande faktor till demens, särskilt den varianten av neurodegenerativ sjukdom (demens) som kallas för vaskulär demens men även Alzheimers demens kan vara kopplat till diabetes.
Högt blodsocker och skador på hjärnceller
Förhöjda blodsockernivåer (hyperglykemi) samt blodsockersvängningar kan vara skadligt för hjärnan. Akuta blodsockerfall (hypoglykemi) är oerhört farliga och kan orsaka svåra hjärnskador och koma ifall de inte behandlas snabbt. Däremot är det ovanligt med kraftiga blodsockersänkningar numera. De flesta fall beror på felaktig administrering av insulin.
Insulin och hjärnan
Forskning visar att hjärnceller drabbas negativt av förhöjda blodsockernivåer. Precis såsom för många andra vävnader och organ i kroppen så är förhöjda blodsockernivåer toxiskt och orsakar skador.
Detta är förmodligen mer påtagligt i hjärnan eftersom hjärnan är det organ som inte behöver insulin för att sockret (glukos) ska kunna förflyttas från blodcirkulationen och in till hjärnans celler.
Utöver den toxiska effekten som högt blodsocker har på hjärnceller så drabbas även blodkärlen i hjärnan av högt blodsocker. Det förhöjda blodsockret bidrar till en inflammation i kärlväggen, vilket leder till rekrytering av immunceller som lockas till blodkärlet och orsakat inflammatoriska plack (kallas även för åderförkalkning).
Åderförkalkning bidrar till demens
Åderförkalkning accelererar hos individer med diabetes eftersom de vanligtvis lider av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som bidrar till att åderförkalkning eller åderförfettningen tilltar. Dessa riskfaktorer inkluderar fetma/övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter, dålig njurfiltration och rökning.
Precis som vid förträngningar i hjärtats blodkärl så kan hjärnans blodkärl påverkas av förträngningar. Dessa förträngningar gör att blodflödet minskar till hjärnans celler och det försämrade blodflödet kan orsaka en annan sorts skada på hjärnan än den som ses vid höga sockernivåer inuti hjärnans celler
Cancer
De flesta tror att diabetes inte är förknippat med cancer. Det finns väldigt lite belägg för att typ 1 diabetes är associerat med olika former av cancer. I dagsläget saknas tillräckligt med data för att uttala sig om kopplingen mellan typ 1 diabetes och cancer men teoretiskt är det möjligt.
De livslångt förhöjda blodsockernivåerna och svängningar i insulin kan vara skadlig för kroppen och orsaka förändringar. Däremot saknas data och de studier som har gjorts har inte kunnat påvisa den förhöjda risken.
Fetma och cancer
Individer med typ 2 diabetes har däremot en ökad risk för cancer. Det finns tillräckligt med stora patientgrupper för att studera frågeställningen och flera nationella studier har visat att ungefär 20% av all cancer beror just på fetma, övervikt och metabola störningar till följd av detta.
Kopplingen mellan fetma, inflammation och cancer är oerhört intressant och studeras flitigt av forskare runtom i världen.
Fetma är ett anabolt organ. Det innebär att fetma frisätter hormoner som påverkar kroppens förmåga att växa, lagra- samt förbruka energi (ex. socker, fett, protein). Kom ihåg att ungefär 80-90% av alla individer med typ 2 diabetes lider av fetma och övervikt.
I genomsnitt har en individ med typ 2 diabetes haft ett förstadium till typ 2 diabetes som kallas för pre-diabetes.
Det innebär att individen har exponerats för förhöjda insulinnivåer och andra hormoner i många år innan kroppen utvecklar insulinresistens. Det innebär att fetma långsamt påverkar vår arvsmassa genom att bidra till en låggradig inflammation i kroppen samt en metabol förändring på kroppens olika vävnader och celler.
Hudsjukdomar
- Diabetes dermopati: Personen utvecklar fjällande och lätt rodnade hudområden. Dessa hudfläckar uppstår oftast på framsida ben, armar, lårben och bål. De uppstår till följd av förändringar i blodkärlen som försörjer huden med syrerikt blod.
- Acanthosis Nigricans: Acanthosis nigricans är ett tillstånd I huden som orsakar mörk, förtjockade hudpartier. De uppstår vanligtvis I hudveck som runt nacke, armhålor och armveck. Det beror på insulinresistens som orsakar hudförändringen.
- Necrobiosis Lipoidica Diabeticorum: Detta är ett sällsynt tillstånd som orsakar hudförändringar på benen. De beror på förändringar i blodkärlen som försörjer huden.
- Eruptive Xanthomatosis: Eruptive xanthomatosis är ett tillstånd som orsakar små gulfärgade blåsor på huden. Dessa uppträder oftast på skinkor, armar och lår. Tillståndet uppstår pga höga blodfetter (triglycerider).
- Skleros: Skleros är en sjukdom som drabbar bindväven hos individer med diabetes. Bindväv är det celltyper som bygger vävnad som håller ihop hela kroppen.
- Candida infektioner: Candida infektioner är en svampinfektion som orsakas av svampen som heter Candida. Dessa infektioner kan uppstå i varma och fuktiga miljöer såsom armhålor, ljumskveck och mellan tår.
- Bakteriella infektioner: Bakteriella infektioner är vanligt hos individer med diabetes och uppstår om individen har dålig blodsockerkontroll eller ohälsosamma livsstilsvanor. Det finns flera olika infektioner som kan uppstå bland individer med diabetes.
En av anledningarna till hudproblem hos individer med diabetes är den försämrade blodförsörjningen till huden eftersom kroppens blodkärl förändras. Kom ihåg att diabetes är en sjukdom där många riskfaktorer samtidigt påverkar blodkärlen så att väggen inuti blodkärlen bygger inflammatoriska plack som är fulla med slaggprodukter och fettpartiklar. Detta kallas för åderförkalkning eller åderförfettning och drabbar de stora och mellanstora blodkärlen.
Diabetes påverkar även de mindre blodkärlen, de som kallas för kapillärer på medicinskt språk. Kapillärer är de minsta blodkärlen i kroppen och det är i dessa blodkärl som syrgas, koldioxid, socker (glukos) och många andra ämnen transporteras över mellan blodkärlen och kroppens celler.
Benmärgen
Diabetes påverkar inte direkt benmärgen. I benmärgen producerar kroppen celler åt blodcirkulationen och immunförsvaret. Blodkärlen som förser benmärgen med näring påverkas vid diabetes och detta leder till försämrad benmärgsfunktion. Dessutom kan njuren påverkas och ta skada av förändringarna i blodkärlen.
Njuren producerar ett hormon som heter erytropoetin. Hormonet är nödvändigt för produktionen av röda blodkroppar, vilket innebär att en nedsatt frisättning av hormonet leder till blodbrist (anemi).
Mag-tarmkanalen
Mag-tarmkanalen är beroende av nervsystemet för att genomföra flera av sina funktioner. Diabetes ökar risken för småkärlssjuka men även nervskador (neuropati) till följd av diabetes. Den neuropati som kan uppstå i ben, fötter och armar, uppstår även i mag-tarmkanalen, hjärtat, njuren, ögat och andra kroppsdelar.
Gastropares är ett medicinskt tillstånd som uppstår när nerver i mag-tarmkanalen tagit skada av högt blodsocker, småkärlssjuka och andra faktorer som påverkar nerverna i mag-tarkanalen. Detta leder till en försämrad rörlighet och svårigheter att röra maten ”framåt” genom tarmarna.
Gastropares kan orsaka följande
- illamående
- kräkningar
- sura uppstötningar
- svullnad kring buken
- märk i mag-tarmkanalen
- plötslig kraftig viktnedgång
Minska risken för framtida diabetes-relaterade komplikationer
De långsiktiga komplikationerna vid diabetes är delvis relaterade till höga blodsockernivåer. Att hantera ditt blodsocker kräver i vissa fall kontinuerlig behandling och regelbunden övervakning.
Det är viktigt att inte ligga för lågt och riskera allvarligt blodsockerfall (hypoglykemi) samtidigt ska individen inte ligga för högt och helst så nära normala fysiologiska nivåer (runt 42 mmol/mol) som möjligt.
HbA1c-nivåer
- < 42 mmol/mol = normalt
- > 41 till < 47 mmol/mol = pre-diabetes
- < 48 mmol/mol = optimala nivåer för en individ med diabetes
För individer med typ 1 diabetes är det viktigt att diskutera med sin läkare och sitt diabetesteam innan de justerar sina läkemedel och ett förbättrat blodsocker kan kräva en mer intensiv insulinbehandling, vilket inte alltid är rekommenderat och kan ibland orsaka allvarliga skador och risker för individen.
För individer med typ 2 diabetes som inte har en insulinkrävande diabetes, finns det inga risker med att behandla intensivt med livsstilsförändringar och ibland läkemedel.
Vissa diabetesläkemedel medför en del risker men vanligtvis anses det mer säkert att försöka intensifiera behandlingen för en individ med typ 2 diabetes snarare än någon med typ 1 diabetes där det finns livshotande risker med att felaktigt justera insulinbehandling och blodsockerkontroller.
Blodtryck
Det är viktigt att kontrollera sitt blodtryck regelbundet. Det finns flera blodtrycksmätare att köpa i butik eller på nätet. Vi rekommenderar att man mäter blodtrycket regelbundet.
För att kunna avgöra sitt blodtryck är det viktigt att man vilar innan i drygt 15 minuter i ett tyst rum utan elektronik eller andra störfaktorer. Därefter är det en bra tid att mäta blodtrycket. Detta ger en bättre uppfattning om det faktiskt blodtrycket eftersom stress och andra faktorer enkelt påverkar blodtrycket.
De senaste riktlinjerna för blodtryck bland individer med diabetes är följande:
- Systoliskt (det övre blodtrycket) < 130 mmHg
- Diastoliskt (det nedre blodtrycket) < 80 mmHg
Idag finns flera effektiva läkemedel på marknaden som förbättrar blodtrycket och skyddar flera andra organ såsom hjärtat och njuren. Bra läkemedel mot blodtrycket inkluderar ACE-hämmare, ARB-hämmare, diuretika (vätskedrivande) och kalciumantagonister.
Blodfetter
Kontroller dina blodfetter minst en gång varje år. Kolesterol och triglycerides är några av de blodfetter som leder till åderförfettning i blodkärlen och inflammation. Idag finns flera effektiva behandlingar för att sänka blodfetterna.
Börja med livsstilsförändringar såsom intensiv fysisk aktivitet nästan dagligen och förbättrade kostvanor med mindre kalorier, mindre raffinerade produkter, inga dåliga fetter eller kolhydrater, bra protein, grönsaker och frukt.
Om du är över 40 år eller har flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (t.ex. familjehistoria, högt kolesterol, högt blodtryck eller fetma), kommer din läkare sannolikt att ordinera ett kolesterolsänkande läkemedel som kallas statin.
Statiner har visat sig minska den framtida risken för hjärtinfarkt, stroke och död, även när kolesterolnivåerna är normala.
Viktnedgång
Ett sätt att snabbt minska risken för framtida komplikationer är att gå ner i vikt. Kroppsvikt och bukfetma är en starkt bidragande faktor till diabetes, försämrade blodsockernivåer och flera andra riskfaktorer för hjärtat och kroppens blodkärl.
Det är viktigt att prioritera viktnedgången i varje behandlingsplan för individer med diabetes som har en förhöjd kroppsvikt eller ökat bukomfång.
Förbättrade fysiska aktivitetsnivåer är ett sätt att minska sin kroppsvikt. De viktigaste faktorerna är däremot kosten, stressnivåerna och sömnvanor. Flera internationella råd föreslår att individer med diabetes ska träna minst 150 minuter varje vecka men vi rekommenderar mer träning om möjligt för individen och inte utsätter denne för några risker.
Läkemedel
Det är viktigt att följa din behandlingsplan för att motverka risken för framtida komplikationer. Det finns flera effektiva behandlingar som idag sänker blodsockernivåerna på ett säkert sätt och skydda flera andra organ i kroppen.
Prata med din läkare angående olika läkemedel och hur du skall ta dessa. Slarva inte med dina mediciner och ta de som ordinerat. Finns det något med behandlingsplanen som orsakar att du inte kan fullfölja den som du själv önskar så diskutera detta med ditt vårdteam.
Det finns inga fel och det är bättre att vara tydlig så man kan anpassa behandlingen. Läs mer här om du vill lära dig om olika behandlingsalternativ vid diabetes.
Regelbundna hälsokontroller
För alla personer är det viktigt att genomföra flera medicinska hälsokontroller efter en viss ålder. För individer med diabetes är det särskilt viktigt att genomföra olika medicinska undersökningar såsom blodprovstagning och röntgenundersökningar för att utesluta en sjukdomspåverkan på olika organ.
- Blodprover – glukos, HbA1c, blodtryck, njurprover, blodfetter, leverprover och inflammationsprover
- Undersökningar – blodtryck, hälsoundersökning, EKG, beställa röntgen och andra medicinska undersökningar
Ögonkomplikationer vid diabetes
Det finns flera ögonproblem relaterade till diabetes; den vanligaste kallas ”diabetisk retinopati”. Vid diabetisk retinopati växer de små blodkärlen i slemhinnan på baksidan av ögongloben onormalt och läcker, vilket leder till synförlust och slutligen blindhet om den inte behandlas. A
Andra ögonproblem i samband med diabetes inkluderar diabetiskt makulaödem (svullnad av det centrala området av näthinnan som har skarpast syn), glaukom (högt tryck i ögongloben) och grå starr (grumling av ögonlinsen).
Regelbundna ögonundersökningar är avgörande för att upptäcka retinopati och andra ögonproblem i ett tidigt skede, när tillståndet kan övervakas och behandlas för att bevara synen.
Rekommendationer för övervakning varierar beroende på diabetestyp
- Typ 1 diabetes – Personer med typ 1 diabetes bör genomgå regelbundna ögonundersökningar av en ögonläkare eller optiker med början fem år efter att de diagnostiserats med diabetes, även om screening vanligtvis inte är nödvändig före 10 års ålder. Personer som har svårt med sin syn eller behöver glasögon eller kontakter kan behöva ses tidigare.
- Typ 2 diabetes – Personer med typ 2 diabetes bör genomgå en synundersökning av en ögonläkare eller optiker när de första gången får diagnosen diabetes. Anledningen till detta är att blodsockernivåerna ofta ökar under en period på flera år innan personen får diagnosen. Ögonkomplikationer kan utvecklas under denna tid och har ofta inga symtom.
Att genomgå en synundersökning strax efter diagnos kan hjälpa till att avgöra om det finns ögonkomplikationer, omfattningen eller svårighetsgraden av komplikationerna och om behandling behövs.
Förutom att hålla blodsockernivåerna inom ditt målintervall, kan sänkning av ditt blodtryck (om det är högt) också bidra till att förhindra ögonrelaterade komplikationer. De viktigaste riskfaktorerna är blodsocker, blodtryck, rökning och blodfetter,
Fotproblem vid diabetes
Diabetes kan minska blodflödet till fötterna och skada nerverna som ansvarar för känseluppfattning; denna nervskada är känd som ”diabetisk neuropati”. Eftersom personer med neuropati kan förlora sin förmåga att känna smärta, löper de en ökad risk att utveckla potentiellt allvarliga fotrelaterade komplikationer som sår.
Fotkomplikationer är mycket vanliga bland personer med diabetes och går ibland obemärkt förbi tills symtomen blir allvarliga. Även om det inte finns något sätt att vända nervskador när det väl har hänt, finns det saker du kan göra för att minska risken för att utveckla allvarliga fotproblem som följd.
Förutom att hantera dina blodsockernivåer, innebär detta också regelbundna undersökningar för att kontrollera eventuella förändringar i fötterna.
Självundersökningar och fotvård
Det är viktigt att undersöka dina fötter varje dag. Detta bör innefatta att titta noga på alla delar av dina fötter, särskilt området mellan tårna. Leta efter trasig hud, sår, blåsor, områden med ökad värme eller rodnad, eller förändringar i förhårdnader; informera din vårdgivare om du märker om någon av dessa förändringar eller har några problem.
Du kan behöva använda en spegel för att se undersidan av dina fötter tydligt. Om du inte kan nå dina fötter eller se dem helt, ens med en spegel, be en annan person (som en make eller annan familjemedlem) att hjälpa dig.
Åtminstone är det viktigt att torka fötterna ordentligt efter badet och bära bomullsstrumpor och bekväma, välsittande skor.
Tekniska lösningar
Idag finns flera digitala produkter och medicintekniska lösningar för att hantera din diabetessjukdom. Det är klokt att använda vissa av dessa som drivs av seriösa aktörer med medicinsk bakgrund eftersom ett par bidrar med en förbättrad riskfaktorprofil.
Idag finns produkter som gör det möjligt förbättra sin blodsockerkontroll som en kontinuerlig glukosmätare (CGM), en manuell blodsockermätare som är kopplad till en mobilapplikation, en automatiserad blodtrycksmätare i hemmet, en specifik våg för att uppskatta andra markörer, måttband för att avgöra bukomfång, en app för att hålla reda på din kost och en där du kan lagra information om dina träningsrutiner, möjligtvis att det räcker med din smartklocka.
