Diabetes: ha koll på dina värden

En hörnsten i behandlingen av diabetes innefattar regelbunden kontroll av olika riskfaktorer som bidrar till framtida komplikationer, särskilt blodsockernivåerna. Det finns flera faktorer som avgör hur ofta en person med diabetes bör kontrollera sina blodsockerkontroller. För att justera din diabetesbehandling behöver man mäta blodsockernivåer vid flera tillfällen, utöver blodsocker är det viktigt att mäta andra riskfaktorer som blodtryck, blodfetter, njurfunktion, kroppsvikt och midjemått.

Alla individer med någon form av diabetes eller hjärt-kärlsjukdom, bör känna till olika faktorer om deras hälsotillstånd, exempelvis BMI, blodtryck, kolesterol och blodsockernivåer. Bra riskfaktorkontroll är desto viktigare för personer med diabetes eftersom typ 2 diabetes (icke- insulinberoende diabetes) är starkt kopplat till övervikt och andra faktorer. Förhöjda blodsockernivåer och övriga riskfaktorer påverkar din risk för hjärt-kärlsjukdom. Dessutom är dessa riskfaktorer modifierbara, vilket innebär att de kan förbättras med olika behandlingar eller andra interventioner såsom bättre träning och kost. Individer med typ 1 diabetes behöver också kontrollera dessa faktorer.

Viktiga värden att känna till om ditt hälsotillstånd

FaktorerMätvärde
Längdm
Viktkg
Midjeomfångcm
BlodtryckmmHg
BlodsockerHbA1c alter mmol/l
Kolesterolnivåer i blodetmmol/l
Njurfunktion (s-kreatinin)µmol/L

Midjeomfång

Midjeomfång är relativt enkelt att mäta och indikerar om du har ohälsosamt fett kring buken, fett över buken kallas för central bukfetma i medicinska sammanhang. Central bukfetma är förknippat med kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Central bukfetma är särskilt farligt eftersom fettvävnaden ligger precis intill de viktiga organen i buken. När fettvävnaden ligger an mot organen i buken som reglerar ämnesomsättning så accelererar utvecklingen av nedsatt insulinkänslighet i levern, samt idigt som fettinlagringen i levern och bukspottkörteln ökar, vilket i sin tur bidrar till en mer uttalad insulinresistens i muskler och fettvävnad.

Insulinresistens är förknippat med mer åderförkalkning i blodkärlen, extensiv åderförkalkningen i blodkärlen kan orsaka blockering av blodflödet och allvarliga komplikationer som stroke eller hjärtinfarkt.

Mät midjeomfång

Allt du behöver är ett måttband:

  1. Placera måttbandet runt magen i nivå med din navel.
  2. Stå rakt upp men se till att magmusklerna är helt avslappnade.

Män

Normalt midjeomfång för män är 94 cm eller mindre. Hos män som härstammar från syd- eller östasiatiska folkgrupper klassificeras 90 cm eller mindre som normalt.

  • Om omkretsen av midjan är 94–102 cm är din risk för hjärt-kärlsjukdomar ökad med 1.5 till 2 gånger, jämfört med en individ som har normalt midjeomfång.
  • Om din midja är större än 102 cm ökar din risk för kardiovaskulära sjukdomar med cirka 5 gånger.

Kvinnor

Normalt midjemått för kvinnor är 80 cm eller mindre, oavsett etnicitet.

  • Om midjeomfång är 80-88 cm ökar din kardiovaskulära risk med 1,5 till 2 gånger.
  • Om din midjeomfång är mer än 88 cm ökar din kardiovaskulära risk cirka 3 gånger.

Body mass index (BMI)

Övervikt och fetma är associerat med högt blodtryck, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, förkortad livslängd och även vissa cancerformer.
Body mass index (BMI) används för att bedöma fettmassa och baseras på två enkla mätvärden, nämligen vikt och längd. I många fall är BMI ett dåligt verktyg för att uppskatta fettmassan.

Räkna ut ditt BMI

Exempel

  1. Om du väger 80 kg och är 1,7 m lång:
  2. Ta din vikt (80 kg)
  3. Multiplicera din höjd med sig själv (1.7 x 1.7 = 2.89)
  4. Dela din vikt med denna siffra (80/2,89).
  5. 80 ÷ 2,89 = 27,7. Ditt BMI är alltså 27.7 kg/m2.

För att beräkna BMI måste du alltså veta din vikt i kilo och din längd i meter, därefter delar du din vikt med kvadraten av din kroppslängd.

Riktlinjer för BMI

  • BMI 20–24,9 är normal vikt (18,5 till 22,9 hos sydasiater).
  • BMI 25–30 klassas som övervikt (23 till 28 hos sydasiater).
  • BMI > 30 innebär fetma (mer än 28 hos sydasiater).

Att vara överviktig innebär att du förkortar din livslängd med flera år. För icke-rökande 40-åringar gäller följande:

  • Om du är överviktig, minskar du din förväntade livslängd med över tre.
  • Om du är man och överviktig, förkortar du din förväntade livslängd med över sex år.
  • Om du är kvinna och överviktig, förkortar du din förväntade livslängd med över sju år.

Om du är aktiv rökare och samtidigt överviktig, förlorar båda könen över 13 år, jämfört med icke-rökare som har normalt BMI.

Blodtryck

Alla med diabetes bör känna till sitt blodtryck eftersom högt blodtryck, liksom diabetes, ökar risken för hjärtsjukdomar.

Kontrollera ditt blodtryck

Din läkare eller annan sjukvårdspersonal mäter vanligtvis ditt blodtryck, oftast sker det i samband med årliga diabeteskontroller.
Blodtrycket kan också mätas hemma med en automatisk blodtrycksmätare, dessa mätare är nu ganska exakta och prisvärda.

Målvärden för blodtryck hos personer med diabetes

  • Systoliskt tryck mindre än 140 mmHg (riktlinjer kommer troligtvis att ändras till 130 mmHg så småningom)
  • Diastoliskt tryck mindre än 80 mmHg.

Långtidsblodsocker (hemoglobin A1c, HbA1c)

Flera år av höga sockernivåer i blodet leder till skador i blodkärlen, framför allt de mindre blodkärlen. Höga blodsockernivåer ökar risken för komplikationer såsom ögonsjukdomar, njursjukdomar, nervsjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar

Undersök dina blodsockernivåer

Om du har diabetes, kommer du förmodligen att ha din egen blodglukosmätare att använda hemma. HbA1c eller blodglukos kan också kontrolleras av din läkare eller på diabetesmottagning. HbA1c är blodprov som återspeglar vad det genomsnittliga blodsockervärdet varit under de senaste 2-3 månaderna.

Blodsockernivåer

De ideala värdena för blodsockernivåer är följande:

  • Före måltid: 4 till 7 mmol/l
  • Efter måltider: mindre än 11 mmol/l i 120 minuter
  • Vid sänggåendet: 8 mmol/l.

Långtidsblodsocker (HbA1c)

Det ideala värdet för HbA1c beror på en rad olika faktorer, såsom förekomsten av hjärt- eller njursjukdom, ålder, hur länge du har haft diabetes och risken att drabbas av blodsockerfall (hypoglykemi). Diskutera med din diabetesmottagning angående dina målvärden för blodsocker.

Generella riktlinjer för långtidsblodsocker (HbA1c)

Genom att kontrollera blodsocker minskar du risken för komplikationer avsevärt. Följande gränser gäller för HbA1c:

  • < 42 mmol/mol innebär att du har normalt blodglukos
  • 48 mmol/mol eller mindre innebär en mycket god blodglukoskontroll
  • 58 mmol/mol eller mindre innebär god glukoskontroll
  • HbA1c kring 68 mmol/mol innebär måttligt bra glukoskontroll
  • HbA1c kring 75 mmol/mol definieras som höga glukosnivåer, men detta kan vara lämpligt för vissa personer.

Kolesterol

Blodkolesterol är en viktigt faktor att ha koll på och förhöjda nivåer av blodfetter är kraftig kopplade till hjärtinfarkt, individer med diabetes har dessutom högre nivåer av kolesterol.

Undersök blodkolesterol

Den ideala kolesterolnivån för personer som har diabetes är mindre än 4 mmol/l. Studier har visat att de flesta personer med diabetes (särskilt typ 2) skulle ha nytta av att sänka sitt kolesterol genom att använda läkemedel som kallas statiner. Flera experter inom området menar att desto lägre blodfetter (LDL-kolesterol) ju lägre är risken för hjärtinfarkt och stroke.

Läkare använder validerade riskmodeller för att matcha din kolesterolnivå mot andra faktorer såsom:

  • Ålder
  • Kön
  • Blodtryck
  • Aktiv cigarettrökning
  • Förekomst av diabetes

På olika hemsidor finns det modeller som beräknar en persons risk att drabbas av hjärtinfarkt inom 10 år, dessa riskgeneratorer gäller för personer som ännu inte har några tecken på hjärtsjukdom.

Individer som redan drabbats av hjärtsjukdomar och har höga blodfetter behöver läkemedelsbehandling samt livsstilsförändringar för att uppnå blodfetter som är lägre än 2.5 mmol/l, om möjligt helst mindre än 1.8 mmol/l.

Lämna en kommentar

Få vårt nyhetsbrev

Läs mer

Sveriges viktigaste nyhetsbrev

Få det senaste inom diabetes, med fokus på behandling, nyheter, forskning, vården och livet med diabetes, helt kostnadsfritt.