Nyhetsbrev

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Sektioner

Kort översiktsartikel om diabetes

Innehåll

Statistik om diabetes

Ungefär en halv miljon individer i Sverige har typ 2 diabetes och cirka 60.000 individer har typ 1 diabetes. Diabetes är en sjukdom som ökar globalt och runt år 2030 uppskattar olika hälsoorganisationer att ungefär 700 miljoner personer kommer lida av diabetes runtom i världen.

Vad är diabetes?

Diabetes är ett kroniskt sjukdomstillstånd där sockernivåerna i blodet stiger okontrollerat. I princip alla diabetesformer är förknippade med förhöjda sockernivåer i antingen blodet eller urinen. Det finns däremot en enorm heterogenitet mellan de olika varianterna av diabetes. Typ 2 diabetes är den vanligaste formen av diabetes, därefter kommer typ 1 diabetes, graviditetsdiabetes och LADA. De olika diabetesformerna debuterar i olika åldrar, är förknippade med olika riskfaktorer och kräver annorlunda behandling samt uppföljning.

Det finns två huvudtyper av diabetes

  • Typ 1 diabetes eller insulinberoende diabetes. Denna varianten förekommer (men inte uteslutande) framför allt hos barn och ungdomar.
  • Typ 2 diabetes eller icke-insulinberoende diabetes. Ett tillstånd som tenderar att drabba personer över 40 år som är överviktiga, däremot blir det allt mer vanligt bland yngre människor.

Graviditetsdiabetes Kvinnor kan utveckla diabetes under graviditeten, detta kallas för graviditetsdiabetes och tillståndet brukar normaliseras efter förlossning. Personer som drabbas av detta sjukdomstillstånd har däremot en ökad risk att utveckla typ 2 diabetes i framtiden. Individer med typ 1 diabetes kan uppleva svårigheter att kontrollera sitt blodsocker under graviditeten.

Sekundär diabetes – Sekundär diabetes är ett samlingsnamn för diabetes som uppstår till följd av andra sjukdomstillstånd, exempelvis inflammation i bukspottkörtel (pankreatit), tumör i bukspottkörteln (pankreascancer), cystisk fibros, användning av vissa läkemedel såsom vätskedrivande (diuretika) eller steroider (den vanligaste orsaken).

Vad orsakar diabetes?

Den bakomliggande orsaken till diabetes skiljer sig mellan de olika diabetesformerna. Typ 1 diabetes uppstår när immunförsvaret attackerar de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln, vilket i sin tur leder till total insulinbrist. Anledningen till att immunförsvaret attackerar och förstör beta-cellerna är hittills okänt, det finns däremot en del hypoteser om vilka ”triggers” som utlöser immunreaktionen. Forskning föreslår att immunförsvaret aktiveras i samband med virusinfektioner och misstar de insulinproducerande cellerna för fientlig vävnad och förstör dessa. Typ 1 diabetes uppstår alltså till följd av en felaktivering av immunförsvaret som attackerar kroppsegna celler och förstör dessa. Detta innebär däremot inte att typ 1 diabetes uppstår av ren slump, det finns en stark genetisk komponent hos typ 1 diabetes.

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln (pankreas) och frisätts till blodcirkulationen kontinuerligt i små mängder men även i större mängder när blodsockernivåerna stiger. Insulin har flera funktioner, en av hormonets viktigaste funktioner är att signalera till vävnader och organ i kroppen att absorbera socker (glukos) som finns i blodet.

Typ 2 diabetes beskrivs ofta som en multifaktoriell sjukdom, detta innebär att flera faktorer är inblandade i utvecklandet av sjukdomen. Typ 2 diabetes är kraftigt associerat med fetma och övervikt, ungefär 80 procent av alla med sjukdomen är överviktiga. Fetma och övervikt leder vanligtvis till ett sjukdomstillstånd som minskar kroppens känslighet för hormonet insulin, detta kallas insulinresistens eller nedsatt insulinkänslighet på medicinskt språk.

Insulinresistens innebär att det insulin som cirkulerar i blodbanan inte fungerar lika effektivt som det gjort innan. Kroppens vävnader och organ svarar inte lika ”bra” på insulin, vilket leder till att sockernivåerna i blodet stiger. Vid typ 2 diabetes försämras även tillverkningen och frisättningen av insulin från de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln, detta kallas beta-cells dysfunktion på medicinskt språk. Vid avancerad typ 2 diabetes minskar även insulindepåerna i bukspottkörteln.

Det finns tre huvudkomponenter vid typ 2 diabetes

  1. Insulinresistens
  2. Lägre tillverkning av insulin i bukspottkörteln
  3. Försämrad frisättning av insulin från bukspottkörteln

Utvecklingen av typ 2 diabetes är starkt relaterad till en stillasittande livsstil med dåliga kostvanor, de vanligaste riskfaktorerna är otillräcklig motion och övervikt.

Vanliga symptom på diabetes

Socker (glukos) är kroppens huvudsakliga energikälla och om det inte finns tillräckligt med insulin i blodbanan så stiger sockernivåerna i blodet och överskottet av glukos utsöndras via urinen.

Om du upplever något av dessa symtom regelbundet så bör du träffa din läkare och undersöka sockerhalten i blodet för att utesluta diabetes.

  • Ökad törst
  • Frekvent urinering
  • Trötthet
  • Yrsel
  • Viktminskning, även om aptiten ofta ökar (särskilt vid typ 1 diabetes)
  • Klåda, särskilt runt könsorganen
  • Återkommande infektioner

Personer med typ 1 diabetes utvecklar vanligtvis dessa symtom inom några dagar eller veckor. Vid typ 2 diabetes utvecklar du vanligtvis symptom många år efter att du haft sjukdomen. Många människor diagnostiseras med diabetes av en slump genom rutinmässiga medicinska kontroller. Odiagnostiserad diabetes är väldigt vanligt, i Sverige uppskattar man att flera hundratusen människor har diabetes eller förstadium (prediabetes) till diabetes utan att veta om det.

Ärftlighet spelar en stor roll vid diabetes, ungefär 10 % av all individer med typ 1 diabetes har en familjehistoria av diabetes, cirka 30 procent av alla personer med typ 2 diabetes har en nära släkting som drabbats av sjukdomen.

Hur ställer man diagnosen?

Typ 2 diabetes

Personer med typ 2 diabetes har ofta:
• En familjehistoria av diabetes
• Fetma (framför allt central bukfetma)
• Högt blodtryck
• Tidigare drabbats av hjärtinfarkt eller stroke
• Förhöjda nivåer av triglycerider och LDL-kolesterol medan HDL-kolesterol är lågt
• Impotens (erektil dysfunktion)

Glukosnivåer mäts med ett blodprov

  • Slumpmässigt glukostest: glukosnivåer tas vid en slumpmässig tidpunkt vid två separata tillfällen. Alla mätvärden över 11,1 mmol/l indikerar diabetes
  • Fastande glukostest: glukosnivåer mäts efter fasta och på två olika dagar. Värden över 7,0 mmol/l indikerar diabetes
  • Ett glykosylerat hemoglobin (HbA1c) test: detta är ett blodprov som i första hand används för att monitorera diabetes men kan nu också nyttjas för att diagnostisera sjukdomen. HbA1c lägre än 42 mmol/mol är normalt, medan 42 till 47 mmol/mol talar för att du har ökad risk att utveckla diabetes, och över 48 mmol/mol talar för diabetes

Test för nedsatt sockertolerans

I de fall där patienten inte har ett tydligt avvikande blodsockerprov så går det att genomföra en undersökning som heter nedsatt glukostolerans (IGTT, impaired glucose tolerance test). Patienten instrueras att dricka en koncentrerad glukosdryck som innehåller en standardmängd glukos (75g), blodprov tas innan drycken ges och två timmar efter intag av drycken. Personen måste vara fastandes för att genomföra undersökningen.

Riktlinjer för glukostoleranstest

  • Blodglukosnivå över 11,1 mmol/l efter 2h indikerar diabetes.
  • En nivå under 7,8 mmol/l efter 2h är normalt.

Vad händer om jag har nedsatt sockertolerans?

Om du har nedsatt sockertolerans (IGT), bör du vidta följande åtgärder

  • Gå ner i vikt om du är överviktig, forskningsstudier uppskattar att 6 till 7 procents viktminskning kommer att minska din chans att utveckla diabetes med cirka 58 procent under 5 år
  • Träna mer
  • Sluta röka
  • Du bör kontrollera blodsocker och andra prover årligen för att upptäcka utveckling av diabetes tidigt.

Nedsatt glukostolerans är i själva verket ett sjukdomstillstånd som visar att kroppen inte mår riktigt bra och är på väg att utveckla en metabol sjukdom, såsom diabetes. Nedsatt glukostolerans anses vara ett förstadium till diabetes, detta kallas för prediabetes. Personer med nedsatt sockertolerans har även förhöjd risk att utveckla några av de sjukdomstillstånd som är förknippade med diabetes, såsom hjärtsjukdom. Gravida kvinnor som utvecklar nedsatt sockertolerans har ökad risk för missfall.

HbA1c mellan 42 till 47 mmol/mol kallas prediabetes och indikerar också en hög risk för att utveckla diabetes. Viktminskning bidrar till att minska risken för diabetes hos personer med prediabetes.

Behandling vid diabetes

Förstahandsbehandling för personer med typ 2 diabetes är en välbalanserad kost och ökad fysisk aktivitet. Personer med diabetes som är överviktiga måste försöka gå ner i vikt som en del av sin behandling.
En kombination av hälsosam kost och ökad motion är centralt vid behandling av typ 2 diabetes. Personer bör minska intaget av kolhydrater, dåligt fett, salt och socker via kosten, öka intaget av frukt och grönsaker och konsumera främst livsmedel med lågt glykemiskt index. Träna minst 150 minuter med måttlig intensitet varje vecka.

Om livsstilsförändringar inte är tillräckligt för att kontrollera de stigande sockernivåerna i blodet så behövs tabletter och/eller insulin. Personer med typ 1 diabetes behöver alltid insulinbehandling för att kontrollera sockernivåerna. Vid avancerad typ 1 diabetes kan man överväga att lägga till tablettbehandling för att minska blodsocker. Insulininjektioner ökar mängden insulin i blodbanan och sänker på så vis blodsockernivån. Insulininjektioner används hos alla personer med typ 1 diabetes och hos vissa personer med diabetes typ 2.

Insulininjektioner kan ges en gång dagligen som långverkande insulin eller som kortverkande injektioner som ges oftare under dagen tillsammans med måltider och kan vid behov användas i kombination med tablettbehandling.

Nya och moderna injektionsbehandlingar för personer med typ 2 diabetes kan hjälpa kroppen att frisätta lagrat insulin i pankreas och minska aptiten, vilket bidrar till viktminskning.

Det finns olika varianter av tablettbehandling av typ 2 diabetes: dessa mediciner har något av följande effekter för att sänka blodsocker.
• Ökar mängden insulin som utsöndras via bukspottkörteln
• Förbättrad insulinkänslighet i kroppen
• Fördröjd absorption av glukos från mag-tarmkanalen
• Vissa mediciner minskar ett hormon som kallas glukagon, som utsöndras av bukspottkörteln och påverkar insulinets funktion i kroppen
• En del behandlingar ökar mängden glukos som utsöndras via urinen, vilket sänker blodsockernivån och hjälper till med viktminskning.

Förutom att behandla höga blodsockernivåer är det oerhört viktigt att personer med diabetes har blodtryck och kolesterolnivåer väl kontrollerade för att minska risken för framtida komplikationer.

Blodsockernivåer

Övervakning av blodsockernivåer är en viktig aspekt av behandlingen, särskilt vid typ 1 diabetes där nivåerna kan fluktuera markant.
Detta kan enkelt göras hemma med en liten blodglukosmätare.
Beroende på avläsningen kan du behöva justera din kost, mängden du tränar eller ditt insulin. Personer med typ 2 diabetes behöver inte ha regelbundna blodglukostester om de inte tar insulin.

Rutinkontroller vid diabetes

Individer med diabetes blir regelbundet kallade till vårdcentral eller sjukhus för rutinkontroller av blodsocker och andra faktorer. Ditt diabetesteam kommer sedan att avgöra om din behandling är tillfredsställande och hålla utkik efter tecken på komplikationer, såsom ögon- eller njurproblem. Tester för dessa komplikationer görs vanligtvis vid en årlig kontroll, medan rutinkontroller kan utföras var tredje till sjätte månad.

Prover som undersöks vid rutinkontroll

Du bör förvänta dig följande under en rutinkontroll:
• Blodprov för att kontrollera långtidssocker (HbA1c) och fastande blod-socker
• Kontroll av blodtryck
• Diskussion av kost
• Viktkontroll.
• Övriga tester och undersökningar ordineras av din läkare

Årliga kontroller

Du kan förvänta dig följande under en årlig kontroll:
• Blodprov för att kontrollera HbA1c. Målvärde för ditt HbA1c beror på din ålder och andra medicinska problem. En ungefärlig HbA1c-nivå på 53 mmol/mol anses vara god kontroll, men detta mål bör anpassas till den enskilde individen.
• Blodprov för att bestämma mängden fett i blodet (kolesterol, triglycerider och LDL-kolesterol).
• Blodprov för att kontrollera njurfunktionen och olika salter i blodet (huvudsakligen natrium och kalium).
• Blodtryck — de flesta personer med diabetes bör ha ett blodtryck under 140/80mmHg.
• Urinprov för att bestämma närvaron av protein (albuminuri). Protein i urinen indikerar att de små blodkärlen (kapillärerna) i njurarna börjar påverkas av diabetes
• Fotundersökning, inklusive en kontroll av olika pulspunkter på foten för att bedöma cirkulationen och en undersökning av vibrationskänsla för att avgöra om det finns neuropati (nervskada) i foten
• Viktkontroll (midjemått och BMI)
• Diskussion av motionsvanor
• Diskussion av rökvanor
• Ögonkontroll, detta är inte bara en check för att se om du behöver glasögon utan en ordentlig kontroll av näthinnan (baksidan av ögat)

Långsiktiga framtidsutsikter

Typ 1 och typ 2 diabetes medför en risk för komplikationer, men denna risk minskar dramatiskt om dina blodsockernivåer, blodtryck och kolesterolnivåer är väl kontrollerade och om du avstår från att röka.

Akuta komplikationer

De akuta komplikationerna inkluderar:
• Låg glukosnivå (så kallad hypoglykemisk episod eller ’hypo’), orsakad av behandling med insulin eller orala hypoglykemiska läkemedel som ökar insulinutsöndringen från bukspottkörteln.
• Diabetisk ketoacidos, ett livshotande tillstånd som orsakas av brist på insulin. Detta sker huvudsakligen vid typ 1 diabetes, men en liknande situation kan uppstå hos personer med typ 2 diabetes.

Sena komplikationer

• Retinopati (ögonsjukdom) – detta orsakar blindhet i sällsynta fall.
• Diabetisk njursjukdom, vilket kan leda till njursvikt
• Diabetisk neuropati (nervsjukdom), vilket kan orsaka fotsår och infektioner.
• Ateroskleros (åderförfettning) – rökare och de med högt blodtryck samt förhöjda fettnivåer i blodet har ökad risk. Ateroskleros är leder till hjärtinfarkt, stroke, hjärnblödning, hjärtsvikt samt blodproppar i underben och fötter.

Många studier visar nu att god glukoskontroll kan minska eller till och med förhindra uppkomsten av komplikationer. Detta innebär att om blodsockernivån hålls så nära normalt som möjligt så finns det möjlighet att eliminera den förhöjda risken för framtida komplikationer.

Personer med typ 2 diabetes har fyra till fem gånger större risk att utveckla allvarliga problem med blodcirkulation som kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.

De viktigaste riskfaktorerna

  • Rökning
  • Högt blodtryck
  • Förhöjda nivåer av blodfetter såsom kolesterol
  • Låg fysisk aktivitet
  • Fetma och övervikt

Genom att vidta åtgärder för att ta itu med dessa problem kommer du att minska din chans att utveckla komplikationer som hjärtsjukdom.




5/5 (1 Review)
Vid pennan: Dr Aidin Rawshani

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte.

Sveriges viktigaste nyhetsbrev

Få det senaste inom diabetes, med fokus på behandling, nyheter, forskning, vården och livet med diabetes, helt kostnadsfritt.