Olika sorter insulin: skillnader, likheter och användning

I föregående kapitel diskuterade vad insulin är och vilka effekter insulin har i kroppen. I detta kapitel kommer vi förklara vilka typer av insulin som används för att behandla diabetes. Som tidigare förklarat är insulin ett livsviktigt hormon som reglerar blodsocker samt omsättning av fett och protein i kroppen.

Insulin

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln (pankreas) inuti det som kallas för beta-celler på medicinskt språk. I bukspottkörteln finns olika öar med celler som frisätter olika hormoner för att reglera kroppens energi.

När vi äter bryter kroppen ner födan till glukos, fett och protein. Insulin fungerar som en “nyckel” för kroppens olika celler och gör det möjligt för socker (glukos) att ta sig från blodcirkulationen in till cellerna. Insulin gör det även möjligt att lagra fett eller socker i form av glykogen.

Insulin och typ 1 diabetes

Personer som har typ 1 diabetes har ingen egen tillverkning av insulin eftersom deras immunförsvar har attackerat och förstört de celler i bukspottkörteln (beta-celler) som tillverkar insulin. Därför måste personer med typ 1 diabetes tillföra insulin med sprutor eller med pump.

Vid typ 1 diabetes uppstår en plötsligt insulinbrist. Forskningsstudier visar att individer med typ 1 diabetes har förlorat ungefär 80-90% av hela sin egna insulinproduktion när de börjar utveckla symtom. Nya forskningsstudier försöker motverka den inflammation som uppstår när kroppens egna immunförsvar attackerar beta-cellerna i bukspottkörteln.

Insulin och typ 2 diabetes

Personer med typ 2 diabetes har faktiskt eget insulin (åtminstone de första åren med sjukdomen) men insulinet har sämre effekt i kroppen och därför behövs mer insulin för att kontrollera blodsockret. Därför behöver många personer med typ 2 diabetes tillföra insulin (speciellt efter många års sjukdom eftersom den egna tillverkningen av insulin minskar även vid typ 2 diabetes).

Insulin är livsviktigt för den som har typ 1 diabetes. Personer med typ 2 diabetes klarar sig oftast utan insulin de första åren men de kan komma att behöva insulin efter några år för att få kontroll över blodsockret.

Oavsett vilken typ av diabetes man har så är effekten av insulin samma. Insulin leder till att blodsockret sjunker eftersom insulinet signalerar till kroppens celler att de ska ta upp socker (glukos) och använda det som bränsle. Du kan läsa om effekter av insulin i tidigare kapitel.

Varför behövs insulin om man har diabetes?

Personer med typ 1 diabetes har ingen egen tillverkning av insulin och är därför helt beroende av att de får insulin via spruta eller pump. Om man har typ 1 diabetes och inte får sitt insulin så stiger blodsockret. Det kan stiga så mycket att man utvecklar tillståndet ketoacidos och slutligen blir medvetslös och i värsta fall kan man dö.

Innan år 1921 fanns inget insulin och då dog alla personer som fick typ 1 diabetes. Idag har forskningen kommit långt och inom några år kanske vi kommer kunna bota sjukdomen. Till dess kan vi glädjas åt att personer med typ 1 diabetes nu kan nå hög ålder, även om medellivslängden fortfarande är 11 år kortare än personer utan typ 1 diabetes.

Personer med typ 2 diabetes behöver insulin för att reglera sitt blodsockre bättre. Detta beror på att personer med typ 2 diabetes har sämre effekt av insulin: man säger att kroppen är “resistent” mot insulin och detta kallas insulinresistens.

Efter många år med typ 2 diabetes så kan bukspottkörteln blir utmattad och då kan tillverkningen av insulin minska. Dessa två faktorer, nämligen insulinresistens och därefter minskad tillverkning av insulin, gör att blodsockret. Man behöver då tillföra mer insulin med hjälp av spruta för kontrollera blodsockret.

Insulin som läkemedel

Idag finns insulin som läkemedel. Det finns både insulinpennor och insulinpumpar som är enkla att hantera. Insulinet är tillverkat med avancerade metoder, som innebär att vi utnyttjar bakterier för att tillverka mänskligt insulin åt oss (se föregående kapitel).

Vi har idag lärt oss tillverka exakt kopia av människans insulin (humant insulin) och vi har även lärt oss tillverka varianter av människans insulin (insulinanaloger). Dessa varianter, dvs insulinanaloger, kan ha långsammare eller snabbare effekt än insulin och det kan vara önskvärt i många fall. Exempelvis när man äter en måltid så kan det vara bra att använda insulin med snabb effekt (“snabbverkande insulin”) för att blodsockret efter måltiden inte skall bli för högt.

Det finns alltså följande varianter av insulin:

• Humant insulin (kallas även humaninsulin) – exakt kopia av människans insulin.
• Insulinanalog (kallas även analoginsulin) – kemiskt modifierat insulin som har andra egenskaper än den mänskliga varianten.

Patienter får ofta flera varianter av insulin eftersom detta ger bättre möjlighet att kontrollera blodsockret. Man talar ofta om följande insulinvarianter:

1. Måltidsinsulin
2. Basinsulin
3. Mixinsulin

Måltidsinsulin: insulin som tas i samband med måltid

Detta används för att sänka blodsocker i samband med att man äter mat. Det finns två typer av måltidsinsulin, nämligen direktverkande och snabbverkande.

• Direktverkande insulin är en insulinanalog och har mycket snabb effekt. Effekten varar i 3–5 timmar men är som störst mellan 1–3 timmar efter injektionen. Man tar direktverkande insulin i samband med måltiden. Exempel på direktverkande insulin är: Humalog® (insulin lispro), Novo Rapid® (insulin aspart) och Apidra® (insulin glulisin).
• Snabbverkande insulin är humant insulin och börjar verka inom 30 minuter efter injektion. Effekten är kraftigast efter 1–4 timmar och varar upp till 8 timmar. Man tar snabbverkande insulin 30 minuter innan måltiden. Det innebär att man måste ha framförhållning, vilket kan vara besvärligt. Därför används snabbverkande insulin allt mindre idag. Exempel på snabbverkande insulin är: Actrapid® (humaninsulin), Humulin Regular® (humaninsulin), och Insuman Rapid® (humaninsulin).

Ju mer kolhydrater maten innehåller desto mer insulin måste man ta i samband med måltiden. Om man tar för stor dos så blri blodsockret för lågt och om man tar för hög dos blir blodsockret för lågt.

Basinsulin

Basinsulin används för att få en långvarig sänkning av blodsockret. Det är insulin med mycket lång verkan, som alltså gör att blodsockret sänks över lång tid. Det finns två varianter av basinsulin, nämligen medellångverkande och långverkande.

Medellångverkande insulin (Protamin + humaninsulin) verkar mellan 14 och 24 timmar. Effekten startar inom 2 timmar och är som kraftigast efter 4–12 timmar. Exempel på basinsulin är: Humulin NPH®, Insulatard® och Insuman®. Förklaringen till att man lyckas få så lång effekt av humant insulin är att man bundit insulinet till protamin som gör att insulinet frisätts långsammare från platsen där det injiceras.

Långverkande insulin (en insulinanalog) börjar verka efter ca 90 minuter och effekten är som mest uttalad mellan 3-16 timmar och effekten varar upp till 24 timmar. Exempel på långverkande insulin är: Levemir® (insulin detemir), Lantus® (insulin glargin).

Mixinsulin

Mixinsulin är en blandning av måltidsinsulin och basinsulin. Man använder ett medellångverkande och ett direktverkande insulin. Exempel på Mixinsulin är: Humalog® Mix25 och Humalog® Mix50 och NovoMix®.

Hur tar man sitt insulin: injektion av insulin

Att ta sitt insulin kan vara besvärligt för personer med diabetes, särskilt när sjukdomen är ny. Injektion av insulin kan vara socialt stigmatiserande och påverka sociala aktiviteter och rutiner. Detta är förstås mycket beklagligt eftersom personer med diabetes skall kunna ta sitt insulin utan några som helst funderingar på sociala omständigheter och krav.

Insulinpennor och insulinpump

Insulin injiceras oftast med hjälp av pennor även om pumpar (insulinpump) blir allt vanligare. Om man använder insulinpenna så tar man fram pennan när det är dags att injicera. Om man använder pump så har man alltid en liten apparat (själva pumpen) kopplad till kroppen.

Pumpen har ett plaströr som fästs i huden via en kanyl. Med pump kan man få en jämn och långsam injektion av insulin. Dagens pumpar är sofistikerade och kan vara mycket bekväma och effektiva.

Injektion i underhudsfettet

Man kan inte äta insulin eftersom det är ett hormon och därför bryts det ner av enzymer i tarmarna, varvid insulinet blir inaktiverat. Därför måste insulin sprutas direkt in i kroppen. Man sprutar in insulinet i underhudsfettet, vilket kallas för subkutan injektion på medicinskt språk.

Man sprutar inte in insulin i blodet eftersom det skulle leda till överdosering och blodsockerfall (endast läkare och sjuksköterska får spruta insulin direkt i blodet). När insulin sprutas in i underhudsfettet så tar det en stund innan det når blodbanan.

Man sprutar oftast in insulinet i underhudsfettet på magen men utsidan av axeln och stussen går också bra. Man brukar alltid lyfta upp huden så det bildas ett hudveck eftersom man då är säker på att insulinet hamnar i fettet och inte i en muskel.

Injektionsnålen skall hållas kvar under ett par sekunder (minst 5) för att säkerställa att hela dosen injicerats. Det är bra att variera injektionsstället så att man inte alltid sticker sig på samma ställe eftersom insulinet kan påverka vävnaden där man sprutar in det. (Man kan få något som heter “lipodystrofi” om man sprutar in insulin på samma plats alltid). Försök därför variera injektionsstället.

Lista på olika insuliner som finns i Sverige

Tabell 1: Olika typer insulin

Typ av insulin	Produkt	Tillverkare	Insulinsort	Beredning
SNABBVERKANDE ANALOGER
	Apidra	Sanofi	analoginsulin	flaska & ampull
	Apidra	Sanofi	analoginsulin	förfylld penna
	Humalog	Lilly	analoginsulin	flaska & ampull
	Humalog	Lilly	analoginsulin	förfylld penna
	Novorapid	Novo Nordisk	analoginsulin	flaska
	Novorapid Penfill	Novo Nordisk	analoginsulin	ampull
	Novorapid Novolet	Novo Nordisk	analoginsulin	förfylld penna
LÅNGVERKANDE ANALOGER
	Lantus	Sanofi	analoginsulin	flaska, ampull & förfylld penna
	Levemir	Novo Nordisk	analoginsulin	ampull & förfylld penna
	Tresiba	Novo Nordisk	analoginsulin	ampull & förfylld penna
KORTVERKANDE
	Human Actrapid	Novo Nordisk	human	flaska
	Actrapid Pen*	Novo Nordisk	human	förfylld penna
	Actrapid Penfill*	Novo Nordisk	human	ampull
	Human Velosulin*	Novo Nordisk	human	flaska
	Humaject S*	Lilly	human	förfylld penna
	Humulin S	Lilly	human	flaska & ampull
	Insuman Rapid	Aventis Pharma	human	flaska & ampull
	Insuman Rapid Opti Set	Aventis Pharma	human	förfylld penna
MEDEL- OCH LÅNGVERKANDE
	Humulin I	Lilly	human	flaska & ampull
	Humulin Lente	Lilly	human	flaska
	Humulin ZN	Lilly	human	flaska
	Human Insulatard	Novo Nordisk	human	flaska
	Insulatard Penfill	Novo Nordisk	human	ampull
	Human Insulatard Pen*	Novo Nordisk	human	förfylld penna
	Human Monotard*	Novo Nordisk	human	flaska
	Human Ultratard*	Novo Nordisk	human	flaska
	Insuman Basal	Aventis Pharma	human	flaska & ampull
	Insuman Basal OptiSet	Aventis Pharma	human	förfylld penna
MIXINSULIN ANALOG
	Humalog Mix25	Lilly	Analoginsulin	ampull
	Humalog Mix25	Lilly	analoginsulin	förfylld penna
	Humalog Mix50	Lilly	analoginsulin	förfylld penna
	NovoMix 30	Novo Nordisk	analoginsulin	förfylld penna & ampull
BLANDNINGAR
	Humaject M3	Lilly	human	förfylld penna
	Humulin M2	Lilly	human	ampull
	Humulin M3	Lilly	human	flaska & ampull
	Humulin M5	Lilly	human	flaska
	Human Mixtard 30**	Novo Nordisk	humant insulin	flaska
	Human Mixtard 50	Novo Nordisk	human	flaska
	Human Mixtard 10 Pen	Novo Nordisk	human	förfylld penna
	Human Mixtard 20 Pen	Novo Nordisk	human	förfylld penna
	Human Mixtard 40 Pen	Novo Nordisk	human	förfylld penna
	Human Mixtard 50 Pen	Novo Nordisk	human	förfylld penna
	Mixtard 10 Penfill	Novo Nordisk	human	ampull
	Mixtard 20 Penfill	Novo Nordisk	human	ampull
	Mixtard 30 Penfill**	Novo Nordisk	humant insulin	ampull
	Mixtard 40 Penfill	Novo Nordisk	human	ampull
	Mixtard 50 Penfill	Novo Nordisk	human	ampull
	Insuman Comb 15	Aventis Pharma	human	flaska & ampull
	Insuman Comb 15 OptiSet	Aventis Pharma	human	förfylld penna
	Insuman Comb 25	Aventis Pharma	human	flaska & ampull
	Insuman Comb 25 OptiSet	Aventis Pharma	human	förfylld penna
	Insuman Comb 50	Aventis Pharma	human	flaska & ampull
	Insuman Comb 50 OptiSet	Aventis Pharma	human	förfylld penna

Hur mycket är 1 E (enhet) insulin?

De flesta läkemedel i Sverige mäts i milligram eller gram, men inte insulin. Insulin mäts istället i enheter (E). Fotot ovan visar en insulinsort med 100 IE / ml. IE står får internationella enheter och denna enhet är ett mått på läkemedlets biologiska aktivitet. Denna enhet används även för andra läkemedel som exempelvis heparin och olika vitaminer. IE anger alltså hur stor biologisk effekt läkemedlet har och i detta fall handlar den biologiska effekten om hur mycket blodsockret sänks av varje milliliter läkemedel.

1 enhet Lantus sänker blodsockret lika mycket som 1 enhet Humalog men skillnaden är att Lantus ger en långsam sänkning av socker medan Humalog ger en snabb sänkning.

Hur mycket insulin behöver man?

Detta är en fråga du och din läkare/sjuksköterska måste diskutera eftersom det finns stora variationer mellan patienter. Detta beror på att vi är olika känsliga för insulin och dessutom äter vi olika mängder kolhydrater. Denna fråga bör du diskutera med din läkare/sjuksköterska eftersom det är utomordentligt viktigt att insulindoseringen blir så korrekt som möjligt.

Mer om insulin

• Vad är insulin och vilken effekt har det i kroppen?
• Olika typer av insulin och hur de används (injiceras)
• Överdos av insulin
• Insulinkänslighet
• Biverkningar av insulin
• Hur man hanterar insulin
• Insulinpump