Kost med högt innehåll av protein (högproteinkost)

I det mesta av maten vi äter finns det proteiner. Proteiner bryts ner till aminosyror i tunntarmen och dessa aminosyror kan tas upp i kroppen. Aminosyrorna används sedan av våra celler för att bygga upp egna proteiner. En del av våra proteiner fungerar som byggstenar, medan andra proteiner fungerar som signalämnen eller till och med kraftverk där energi tillverkas. Proteiner har många funktioner i vår kropp.

Däremot är proteiner egentligen ingen effektiv energikälla. Socker (glukos, även kallat ”druvsocker”) och fett är betydligt bättre energikällor än protein. Trots detta kan kroppen använda protein för att framställa energi. Aminosyror (dvs de byggstenar som bygger upp proteiner) kan nämligen omvandlas till vanligt socker (glukos) i levern. På så vis kan vi utvinna energi ur protein men kroppen vill helst inte göra detta eftersom proteinerna har andra uppgifter i kroppen. Av denna anledningen använder kroppen protein som energikälla endast om det är stor brist på glukos och fett.

Av våra makronutrienter (vilket alltså är: fett, protein, kolhydrater) så är protein det mest mättande näringsämnet. Protein är alltså mer mättande än både fett och kolhydrater. Det innebär att personer som äter mycket protein oftast blir mätta tidigare. Bland personer som försöker gå ner i vikt så går de som äter mycket protein, jämfört med mycket kolhydrater, ner mer i vikt. I en studie resulterade högproteinkost i 6.4 kg viktnedgång jämfört med 3.4 kg för högkolhydratkost (Noakes et al).

Det är också känt att personer som har ett högt intag av protein väger generellt mindre än personer äter mindre proteiner (Clifton et al). Detta gäller även personer med diabetes; ett högt proteinintag leder till större viktminskning och bättre blodfetter bland personer med diabetes (Brinkworth et al).

Dessutom är ett högt proteinintag bra för att bevara muskelmassa och skelett när man går ner i vikt. Detta är viktigt eftersom all viktnedgång leder till att man förlorar muskler och skelett och detta är oftast en nackdel (särskilt hos personer som riskerar benskörhet). Ett högt proteinintag kan förhindra denna negativa utveckling (Krieger et al).

Högproteinkost är dock sämre än lågkolhydratkost för den som vill gå ner i vikt. Du kan läsa mer om lågkolhydratkost (LCHF) här.

Läs mer om proteiner, kolhydrater och fett i kapitlet om näringslära.

Referenser

1. Noakes M et al. (2005) Effect of an energy-restricted, high-protein, low-fat diet relative to a conventional high-carbohydrate, low-fat diet on weight loss, body composition, nutritional status, and markers of cardiovascular health in obese women. Am J Clin Nutr 81: 1298–1306
2. Clifton PM et al. (2008) Long-term effects of a high protein weight-loss diet. Am J Clin Nutr 87: 23–29)
3. Brinkworth GD et al. (2004) Long-term effects of advice to consume a high-protein, low-fat diet, rather than a conventional weight-loss diet, in obese adults with type 2 diabetes: one-year follow-up of a randomised trial. Diabetologia 47: 1677–1686
4. Krieger JW et al. (2006) Effects of variation in protein and carbohydrate intake on body mass and composition during energy restriction: a meta-regression 1. Am J Clin Nutr 83: 260–274 38.