///

Patientfråga: Vad är diabeteskontroll och hur kontrollerar jag min diabetes?

6 min läsning

Livet med diabetes genomsyras av ordet kontroll. Det är ett ord som används så ofta att det för många är synonymt med diabetes. Att ha kontroll anses innebära att man är framgångsrikt behandlad och sköter sin diabetes bra. Många som inte har kontroll kan bli oroliga eller frustrerade av detta, särskilt eftersom läkare och sjuksköterskor gärna påpekar faror och risker med dålig diabeteskontroll.

Vad är det som skall kontrolleras vid diabetes?

De viktigaste riskfaktorerna är enligt riktlinjer följande:

Riskfaktorkontroll innebär att dessa riskfaktorer skall hållas inom ett intervall som minskar risken för komplikationer. Rökning är potentiellt livsfarligt oavsett hur mycket eller lite man röker.

Varför är det viktig med bra kontroll?

Flera stora svenska studier visar att riskfaktorkontroll är mycket viktigt. Visste du att personer med typ 2 diabetes som kontrollerar 5 riskfaktorer inte har någon ökad risk för hjärt-kärlsjukdom? Eller att noggrann riskfaktorkontroll kan eliminera merparten av risken som medförs av typ 1 diabetes (1, 2)? Visste du att debut av typ 2 diabetes efter 70 års ålder kan vara irrelevant (3)? Det gäller att veta vilken påverkan diabetes kan ha på just dig och vad du kan göra för att minimera alla dina risker. Principiellt gäller att ju yngre man är vid debut (diagnos) desto större inverkan kan sjukdomen ha på hälsan. Därnäst är konceptet arean under kurvan viktigt. För alla riskfaktorer gäller konceptet arean under kurvan, vilket innebär att det är den samlade belastningen av en riskfaktor som är skadlig, och oftast inte enstaka höga värden (även om enstaka höga värden för blodtryck och blodsocker kan vara farligt). Att ha ett systoliskt blodtryck på 150 mmHg under 5 år är farligare än ett blodtryck på 160 mmHg under 1 år.

  • Om du kontrollerar 5 grundläggande riskfaktorer vid typ 2 diabetes så kan du eliminera (ta bort) all den ”extra risk” som diabetes medför.
  • Om du kontrollerar 5 grundläggande riskfaktorer vid typ 1 diabetes så kan du eliminera (ta bort) merparten av riskerna som orsakas av typ 1 diabetes.
  • För många riskfaktorer (t ex blodtryck) är det gynnsamt att försöka nå nivåer som är lägre än det som vården idag kallar ”målvärden”. Detta gäller blodsocker (HbA1c), blodtryck och kolesterol (LDL-kolesterol). Att ligga på nivåer lägre än målvärdet för blodsocker, kolesterol och blodtryck är alltså gynnsamt.
  • För blodsocker skall kontrollen inte vara så intensiv att den medför upprepade blodsockerfall (hypoglykemier).

Tips: Använd Dialiv för att gå ner i vikt

Mobilappen Dialiv finns för alla diabetiker.

Är det lätt eller svårt att kontrollera diabetes?

Alla som lever med diabetes vet att det är oerhört svårt att kontrollera alla riskfaktorer. Det kostar tid, pengar, mental kraft och andra uppoffringar. För många är det dessutom inte möjligt att kontrollera alla riskfaktorer. De flesta som försöker uppnå god riskfaktorkontroll lyckas förbättra sitt läge. Tyvärr kan det vara mycket stressande att konstant fokusera på riskfaktorkontroll. Det är viktigt att strävan efter diabeteskontroll inte blir en stressfaktor.

Målet med att kontrollera blodsockernivåerna är i teorin bra, eftersom de flesta vill ”uppnå kontroll”. Om man utgår ifrån att fullkomlig kontroll bör uppnås så bortser man från det faktum att blodsockret påverkas av många faktorer bortom individens direkta kontroll (exempelvis hormoner, andra samtidiga sjukdomar, ekonomiska förutsättningar, psykosociala förutsättningar, stress, andra mediciner). Att ständigt sträva efter ”kontroll” kan leda till skuldkänslor, ångest, förtvivlan och frustration. Detta kan försämra möjligheten att faktiskt uppnå kontroll.

The Effect of Words on Health and Diabetes.

Riktlinjer är bara riktlinjer, inte lag

Med jämna mellanrum uppdaterar amerikanska och europeiska forskare sina rekommendationer för behandling av diabetes typ 1, diabetes typ 2, graviditetsdiabetes och andra former av diabetes. Dessa riktlinjer utarbetas av framstående forskare och syftar till att vägleda hur behandlingen skall skötas. Många av dessa forskare träffar aldrig några patienter, vilket är är mycket olyckligt.

I riktlinjerna presenteras behandlingsmål för alla riskfaktorer och friskfaktorer. För alla dessa finns ”bra” och ”dåliga” värden, och patienten skall behandlas till ”bra” värden så fort som möjligt. Riktlinjerna beaktar dock inte just dina behov och förutsättningar. Du kan ha mycket bättre förutsättningar än gemene man och därför sikta på ännu tuffare riskfaktorkontroll, eller sämre förutsättningar vilket gör att rekomendationerna är orimliga. Det är viktigt att diskutera med din vårdgivare vad som är en rimlig nivå för just dig. Det är också viktigt att identifiera vilka faktorer du kan påverka för att uppnå så bra kontroll som möjligt.

Det är regel, snarare än undantag, att man som diabetiker har perioder med dålig metabol kontroll (höga blodsocker, höga blodfetter, höga blodtryck, osv). Detta kan vara oroväckande och tyvärr är det vanligt att doktorer och sjuksköterskor ökar patientens oro genom att påtala riskerna och farorna med dålig kontroll. ”Du riskerar att behöva amputera foten” är tyvärr ingen ovanlig kommentar. Diabeteskontroll skall aldrig motiveras genom sådana hot eller skrämselmetoder.

Faktum är att upptäcka att man har dålig kontroll är en del av kontrollen. Så även om du är ”utanför målområdet” så kan det vara ett tecken på kontroll att du vet om detta och försöker korrigera situationen. Det är psykologiskt väldigt viktigt för att kunna ta sig framåt utan frustration och ångest.

Livet är inte lätt att kontrollera

Man måste kunna njuta av livet med jämna mellanrum. Att ständigt fokusera på riskfaktorkontroll kan ta bort livets goda. Det kan vara acceptabelt i viss omfattning men inte konstant. Det är viktigt att balansera kontroll med njutning och avkoppling, vilket kan innebära att du ibland måste frångå dina vanor. Det är också viktigt att förstå att alla inte kan uppnå kontroll för alla riskfaktorer och vanor.

Det finns risker med överdriven riskfaktorkontroll. Personer med diabetes har risk för att utveckla ätstörningar. Diabulimi är ett diabetesspecifikt tillstånd som innebär att man tar mindre insulin för att undvika att gå upp i vikt (insulin gör att man går upp i vikt eftersom det är ett anabolt hormon). Det gör att man får högre blodsocker och därmed ökad risk för komplikationer. Ibland kan kontrollbehovet bli så uttalat att personer med diabetes äter samma mat varje dag för att känna att de har kontroll. Detta kan leda till sämre kontroll.

Tips för att nå bra diabeteskontroll

  • Diskutera med dig själv. Var snäll, rimlig och ärlig mot dig själv. Stötta dig själv för att nå dina mål.
  • Om du hamnar i negativa tankegångar bör du stanna upp och börja om. Försök hitta en positiv tankegång att utgå ifrån.
  • Diskutera med din vårdgivare på ett öppet och ärligt sätt. Vad har du för förutsättningar och utmaningar för att nå målen för blodsocker, blodtryck, kolesterol, motion, koständringar osv.
  • Du klarar det. Det är viktigt att förstå att merparten av behandlingsmålen går att uppnå, åtminstone delvis. För de allra flesta finns utmaningar men dessa går oftast att övervinna, åtminstone delvis och det skall ses som en vinst. Du måste tro på dig själv och våga misslyckas.
  • Om du inte får det stödet du vill ha av din vårdgivare, förklara då det för vårdgivaren för att efterhöra vad som kan göras för dig.

Referenser

Range of Risk Factor Levels Control, Mortality, and Cardiovascular Outcomes in Type 1 Diabetes Mellitus Aidin Rawshani, Araz Rawshani, Stefan Franzén, Björn Eliasson, Ann-Marie Svensson, Mervete Miftaraj, Darren K. McGuire, Naveed Sattar, Annika Rosengren, and Soffia Gudbjörnsdottir Originally published22 Feb 2017https://doi.org/10.1161/CIRCULATIONAHA.116.025961Circulation. 2017;135:1522–1531

Relative Prognostic Importance and Optimal Levels of Risk Factors for Mortality and Cardiovascular Outcomes in Type 1 Diabetes Mellitus Aidin Rawshani, Araz Rawshani, Naveed Sattar, Stefan Franzén, Darren K. McGuire, Björn Eliasson, Ann-Marie Svensson, Björn Zethelius, Mervete Miftaraj, Annika Rosengren, and Soffia Gudbjörnsdottir Originally published25 Feb 2019https://doi.org/10.1161/CIRCULATIONAHA.118.037454Circulation. 2019;139:1900–1912

Risk Factors, Mortality, and Cardiovascular Outcomes in Patients with Type 2 Diabetes List of authors. Aidin Rawshani, M.D., Araz Rawshani, M.D., Ph.D., Stefan Franzén, Ph.D., Naveed Sattar, M.D., Ph.D., Björn Eliasson, M.D., Ph.D., Ann-Marie Svensson, Ph.D., Björn Zethelius, M.D., Ph.D., Mervete Miftaraj, M.Sc., Darren K. McGuire, M.D., M.H.Sc., Annika Rosengren, M.D., Ph.D., and Soffia Gudbjörnsdottir, M.D., Ph.D. N Engl J Med 2018; 379:633-644 DOI: 10.1056/NEJMoa1800256

Excess mortality and cardiovascular disease in young adults with type 1 diabetes in relation to age at onset: a nationwide, register-based cohort study Araz Rawshani, PhD † Prof Naveed Sattar, FMedSci † Stefan Franzén, PhD Aidin Rawshani, MD Prof Andrew T Hattersley, DM Ann-Marie Svensson, PhD et al. Show all authors Show footnotes Published:August 11, 2018DOI:https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31506-X

Dr Aidin Rawshani

Aidin Rawshani är leg. läk och medicine doktor vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Dialiv Premium för dig

Dialiv är appen för dig. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll över riskfaktorer och få hjälp när du behöver det.

Dialiv är appen för dig. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill.

Nu med Blodsockerkit!

Få nyhetsbrev med goda recept, råd, kliniska artiklar och e-böcker gratis.

Få vårt nyhetsbrev med goda recept, råd och e-böcker gratis!