Svängande blodsocker

Blodsocker & HbA1c: normala värden, målvärden och gränsvärden

Normalvärden, målvärden och gränsvärden för blodsocker och långtidsblodsocker (HbA1c)

Över 400.000 svenskar har typ 2 diabetes och väldigt många har diabetes utan att veta om det. Symptom på typ 2 diabetes kan vara mycket diskreta. Den som har diabetes, eller misstänker att den har diabetes, bör känna till vilka blodsockervärden som är att betrakta som ”bra” eller ”dåliga”. Personer med diabetes bör alltid ha koll på sitt blodsocker, från första dagen sjukdomen diagnostiseras. Ju bättre koll man har på sitt blodsocker, desto bättre förutsättningar har man att kontrollera det. Målsättningen är att få ner blodsockret och därmed minska risken för framtida komplikationer, utan att drabbas av hypoglykemi (lågt blodsocker).

Din vårdgivare kommer att ordinera blodprov för att regelbundet kontrollera dina blodsockernivåer och långtidsblodsocker (HbA1c). HbA1c-testet återspeglar blodsockernivåerna under de senaste två till tre senaste månaderna. Men för att på bästa sätt kunna hantera din diabetes och justera din behandling efter behov, måste du också kontrollera dina egna blodsockernivåer dagligen. Det exakta schemat för blodsockermätning beror på flera olika faktorer.

Läs även vår genomgång av Blodsocker, HbA1c och mätning av blodsocker.

Hur mäter man blodsocker?

För att mäta ditt blodsocker behöver du en blodsockermätare. Om vårdcentralen eller medicinkliniken inte erbjudit dig en blodsockermätare kan du köpa en på närmsta apotek. Flertal utmärkta glukosmätare kostar mindre än 300 kr och som regel finns ingen anledning att köpa en dyrare (vissa glukosmätare kostar över 1 000 kronor). Utöver glukosmätare behövs även teststicka och lancett. Med hjälp av lancetten sticker man ett hål i fingret och överför därefter en droppe blod till stickan som matas in i blodsockermätaren.

Hur du kontrollerar ditt blodsocker

Följande steg innehåller allmänna riktlinjer för att testa blodsockernivåer. Eftersom instruktionerna kan variera mellan olika enheter är det dock bäst att kontrollera bipacksedeln för din glukosmätare eller prata med din vårdgivare. Det är viktigt att aldrig dela övervakningsutrustning eller fingersticksenheter, eftersom detta kan leda till infektion.

  • Tvätta händerna med tvål och varmt vatten och torka sedan händer och fingrar.
  • Förbered lancett. Lansetter som används mer än en gång är inte lika skarpa som en ny lansett och kan orsaka mer smärta och skada på huden.
  • Förbered blodglukosmätaren och testremsan (de exakta instruktionerna för detta beror på vilken typ av glukosmätare som används).
  • Använd lancett för att samla en liten droppe blod från fingertoppen eller alternativt ställe (som huden på underarmen). Alternativa platser är ofta mindre smärtsamma än fingertoppen. Resultaten från alternativa platser är dock inte lika exakta som prover från fingertoppen. När ditt blodsocker stiger snabbt (t.ex. omedelbart efter att ha ätit) eller faller snabbt (som svar på insulin eller motion), är det mer exakt att använda fingertoppen, eftersom mätning på alternativa ställen kan ge signifikant olika resultat i dessa situationer.

Om du har svårt att samla en droppe blod från fingertoppen, försök att skölja fingrarna med varmt vatten och skaka handen under midjan. Detta kan hjälpa till att få blodet att flöda ända ut i fingertoppen.

  • Applicera bloddroppen på testremsan i blodglukosmätaren. Resultaten visas på mätaren efter flera sekunder.
  • Kassera den använda lansetten i en behållare avsedd för vassa (inte i hushållspapper) föremål.

Blodglukosmätare

Det finns ingen enskild blodglukosmätare som är bättre än andra. Din vårdgivare eller apotekspersonal kan hjälpa dig att välja en mätare baserat på dina önskemål samt andra faktorer som kostnad, användarvänlighet och noggrannhet. Många försäkringsleverantörer täcker kostnaden för specifika mätare och/eller förnödenheter.

Blodsockermätare i hemmet

Blodglukosmätare är någorlunda korrekta, det kan dock finnas viss variation mellan varje blodglukosmätare. Om du får ett resultat som inte stämmer med hur du känner (till exempel om det står att ditt blodsocker är mycket lågt men du inte har några symtom), kontrollera blodsockervärdet på nytt eller använd en alternativ metod för att testa ditt blodsocker (t.ex. en annan mätare). Blodglukosmätare fungerar dessutom sämre under förhållanden med lågt blodsocker.

När får du provsvaret?

Blodprovet analyseras vanligtvis på mottagning där det mäts och då får du svar direkt. Om mottagning inte har en maskin som kan tolka blodprovet så skickas provet till ett laboratorium där det analyseras och då får du svaret inom ett par dagar.

Diabetes hur man mäter blodsockret

Gränsvärden för blodsocker

Om man mäter blodsocker genom att sticka sig i fingret så tar man ett så kallat kapillärt prov, eftersom blodet då kommer från de allra minsta blodkärlen (vilka kallas ”kapillärer”). På vårdcentralen tar de ofta prover direkt från vener i armarna och då kallas det venöst prov. Gränsvärdena för diabetes i vener och kapillärer skiljer sig och dessutom finns gränsvärden för blodsocker efter en så kallad glukosbelastning. En glukosbelastning är ett test som man utför genom att dricka 75 g socker och därefter mäta blodsockret. Följande tabell visar alla gränsvärden. Notera att även gränsvärden för pre-diabetes anges. Pre-diabetes är ett förstadium till diabetes.

Olika blodsockernivåer

  • Normalt blodsocker är max 6.0 mmol/L.
  • Blodsocker mellan 6.1 mmol/L till 6.9 mmol/L kallas ”pre-diabetes”, vilket är ett förstadium till diabetes. Mellan 6.1 och 6.9 anses alltså onormalt.
 För att ställa diagnosen ”Diabetes”Glukoskoncentration i plasma (mmol/L)
 Venöst provKapillärt prov
Värde under fasta

 

Värde 2 tim efter glukosbelastning

≥ 7,0

 

≥ 11,1

≥ 7,0

 

≥ 12,2

Nedsatt glukostolerans (för att ställa diagnosen ”Prediabetes”)
Värde under fasta

 

Värde 2 tim efter glukosbelastning

< 7,0

 

≥ 7,8 och < 11,1

< 7,0

 

≥ 8,9 och < 12,2

Oftast tar man provet under fasta, vilket innebär att man inte får äta mat under 8 timmar innan provet. För att få diagnosen diabetes skall man ha två värden som är över gränsvärdet. Om man inte kan genomföra provtagning i fasta så kan man ta ett ”slumpmässigt” prov, vilket innebär att man kan ta provet när som helst under dagen men då är gränsvärdet > 11.1 mmol/L.

Vad är glukosbelastning (OGTT)?

Om man är osäker på diagnosen så kan man göra en glukosbelastning, vilket innebär att man får dricka 75 g glukos (efter att ha fastat). Man mäter blodsocker just innan man dricker sockerlösningen och efter 2 timmar.

Användning av HbA1c för att ställa diagnos

HbA1c kallas även långtidsblodsocker. Egentligen är HbA1c andelen hemoglobin som är ”sockrat”. Ju högre blodsocker man har desto mer hemoglobin är sockrat. Hemoglobin är ett protein i kroppen som finns i våra röda blodkroppar och gör det möjligt att transportera syre i blodet. Så personer med diabetes har högt HbA1c. Egentligen avspeglar HbA1c blodsockret under de senaste 2 till 3 månaderna. HbA1c är alltså ”genomsnittligt blodsocker” de senaste 2 till 3 månaderna.

I Sverige anges HbA1c i enheten mmol/mol men utomlands används ofta procent (%).

Gränsvärden för HbA1c

  • Normal: mindre än 42 mmol/mol (6.0%)
  • Pre-diabetes: 42 to 47 mmol/mol (6.0 till 6.4%)
  • Diabetes: 48 mmol/mol (6.5%) eller högre
De röda blodkropparna som syns på bilden innehåller proteinet hemoglobin som binder till sig syre. Socker (glukos) reagerar med hemoglobin och fäster vid det och mäts i blodprover som HbA1c.

Målvärden: vad är ett bra blodsocker / HbA1c?

Syftet med att mäta blodsocker är att minska risken för akuta komplikationer (hypoglykemi, hyperglykemi) och långsiktiga komplikationer (retinopati, neuropati, nefropati, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt osv). Idag föredrar man faktiskt att mäta HbA1c istället för blodsocker. Detta beror på att blodsocker varierar väldigt mycket från timma till timma och därför kan ett enskilt prov vara missvisande. HbA1c påverkar inte från en timma till nästa. HbA1c avspeglar istället det genomsnittliga blodsockret under de föregående 2 till 3 månaderna. Ditt aktuella HbA1c präglas mest av nivåerna de senaste 30 dagarna. De senaste 60 dagarna avgör cirka 80% av ditt HbA1c.

Konvertera HbA1c till ”blodsocker” enligt följande tabell

 
 

Kom ihåg att HbA1c avspeglar hur mycket hemoglobin som är ”sockrat”. Det krävs flera steg för att glukos skall fästa till hemoglobin och det finns en viss individuell (och etnisk) variation i hur effektiv denna processen är. Individuella och etniska variationer är dock ganska små och i nuläget inget att bekymra sig för. HbA1c skall betraktas som en säker indikator beträffande blodsockrets genomsnittliga nivå de senaste 2 – 3 månaderna.

Rekommenderade målvärden enligt Svensk Förening för Diabetologi (SFD)

Blodsockernivåer och komplikationer

De gränsvärden som ses i tabellen är baserade på risken för komplikationer. Vid dessa värden (optimal kontroll) är risken för komplikationer minst, utan att risken för hypoglykemi är onödigt hög. Det skall dock nämnas att ögonskador (retinopati) vid typ 1 diabetes faktiskt uppkommer redan vid 48 mmol/mol vilket gör att optimal kontroll egentligen vore 48 mmol/mol (och inte 52 mmol/mol).

Anledningen till att målvärdena är högre för personer med typ 1 diabetes är helt enkelt för att det är svårare att nå lägre nivåer utan att riskera hypoglykemier. Det är viktigt att poängtera två saker:

  1. Syftet med att sänka blodsockret är att minska risken för diabeteskomplikationer.
  2. Målvärdet måste anpassas efter individen.

Målsättningen måste individualiseras. Din förmåga, motivation, ålder, andra sjukdomar, förutsättningar osv måste alla beaktas.

För att minska risken för ögonskador, njurskador och nervskador skall HbA1c helst hållas under 48 (snittblodsocker 7.8, fasteblodsocker under 6-8 mmol/l och dagtid under 10 mmol/l) ett optimalt värde. Vid högre värden stiger risken successivt. Detta gäller både typ 1 och typ 2 diabetes.

Högt HbA1c är också behäftat med ökad risk för kranskärlssjukdom, hjärtattack, stroke, hjärtsvikt, perifer kärlsjukdom m fl. Även om det har varit svårare att bevisa att högt blodsocker faktiskt orsakar dessa komplikationer så tyder allt mer forskning på detta.

DCCT-studien. A1c 7% = 52, 8%= 63, 9% = 73, 12% = 104
Följande graf (hämtad från Diabeteshandboken) visar hur risken för olika diabeteskomplikationer stiger med högre värden på HbA1c.

Hur ofta ska du mäta blodsocker?

Studier har visat att personer med diabetes som har normala eller nästintill normala blodsockernivåer minskar risken för diabetesrelaterade komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.

Hur ofta du behöver kontrollera ditt blodsocker beror på vilken typ av diabetes du har (typ 1 eller 2), vilken behandling (er) du använder (orala mediciner, insulin och/eller livsstilsförändringar) och dina behandlingsmål. I normala fall bör du kontrollera ditt HbA1c var tredje till sjätte månad. Det kan göras oftare om dina blodsockernivåer fluktuerar snabbt under en kort tid.

Typ 1 diabetes

För personer med typ 1 diabetes är frekvent mätning av blodsocker det enda sättet att på ett säkert och effektivt sätt kontrollera blodsockernivåer. De flesta måste testa minst fyra gånger per dag. Om du använder en insulinpump, behöver tre eller flera insulininjektioner per dag, eller om du är gravid med typ 1 diabetes, så kan du behöva testa så många som 10 gånger per dag eller mer.

Personer som testar ofta, särskilt de som tillämpat intensiv insulinbehandling (dvs. flera doser insulin per dag eller en insulinpump), kan överväga kontinuerlig glukosövervakning (CGM) (läs kapitel om teknologisk utrustning vid diabetes). Om du inte använder CGM kan du köpa flera blodglukosmätare för att ha hemma, på jobbet, skolan och/eller i en handväska eller ryggsäck. På så sätt kommer du att kunna komma åt din testutrustning var du än befinner dig, vilket gör det enklare att hålla ditt blodsocker under kontroll.

Typ 2 diabetes

För personer med typ 2 diabetes baseras rekommendationerna för hur ofta blodsockret ska testas på individuella faktorer såsom typ av behandling (orala mediciner, insulin och/eller livsstilsförändringar), HbA1c-nivåer, risk för hypoglykemi (när blodsockret är för lågt) och behandlingsmål.

Blodsockerövervakning är användbart bland personer med typ 2 diabetes som tar insulin eller vissa mediciner som kan orsaka hypoglykemi. Det är i allmänhet onödigt hos personer som hanterar sin diabetes med endast diet eller som tar mediciner som inte orsakar hypoglykemi. Din vårdgivare kan hjälpa dig att avgöra hur ofta du ska kontrollera ditt blodsocker baserat på din situation.

Tolka blodsockervärden

Blodsockertester

Resultaten från blodsockermätningar visar hur bra dina diabetesbehandlingar fungerar. Blodsockerresultat kan dock påverkas av olika saker, såsom din nivå av fysisk aktivitet, vad du äter, stress och mediciner (inklusive insulin och orala diabetesmediciner). För att fullt ut förstå vad dina blodsockernivåer betyder, är det viktigt att ta hänsyn till alla dessa faktorer.

När du håller koll på dina resultat bör du inkludera tid och datum, blodsockerresultat samt den medicinering och dos du tar. Utöver detta så erfordras anteckningar om vad du åt, oavsett om du tränat, och eventuella svårigheter med sjukdom eller stress som också kan vara till hjälp. Du bör granska denna information regelbundet med din vårdgivare för att förstå vad dina resultat innebär och om du behöver göra några ändringar för att bättre hantera ditt blodsocker.

Behov av urinprov

Om du har typ 1 diabetes kommer din vårdgivare att prata med dig om att kontrollera ditt urin för ketoner. Du kommer att behöva kontrollera ketonerna om dina blodsockernivåer stiger till 13,9 – 16,7 mmol/l, under perioder av sjukdom eller stress, eller om du uppvisar symtom som talar för ketoacidos (såsom illamående, kräkningar och buksmärtor).

Ketoner är syror som bildas när kroppen inte har tillräckligt med insulin för att få in glukos i cellerna, vilket gör att kroppen bryter ner fett för energi. Ketoner kan också utvecklas under sjukdom, om en otillräcklig mängd glukos är tillgänglig. Ketoacidos är ett tillstånd som uppstår när höga nivåer av ketoner finns i kroppen; det kan leda till allvarliga komplikationer som diabetes koma.

Att kontrollera ketonnivåerna i urinen görs med en mätsticka, tillgänglig på apotek utan recept. Om du har måttligt till stora nivåer av ketoner, bör du omedelbart kontakta din vårdgivare för att bestämma den bästa behandlingen. Du kan behöva ta en extra dos insulin, eller så kan din leverantör vårdgivare dig att gå till närmaste akutmottagning. Mätare som mäter ketonnivåer i blodet är också tillgängliga, men på grund av deras kostnad används urinprov mer allmänt.

Målvärde för personer med typ 2 diabetes

Följande figur visar hur HbA1c utvecklas under de första 10 åren med diabetes typ 2. Grafen inkluderar majoriteten av alla svenskar med typ 2 diabetes, och den är uppdelad efter födelseregion.

Denna graf visar hur HbA1c utvecklas under de första 10 åren med diabetes. Grafen är uppdelad efter födelseregion och inkluderar majoriteten av alla svenskar med typ 2 diabetes. Källa: Rawshani et al, BMJ Open. Licens: Open Access.
Denna graf visar hur HbA1c utvecklas under de första 10 åren med diabetes. Grafen är uppdelad efter födelseregion och inkluderar majoriteten av alla svenskar med typ 2 diabetes. Källa: Rawshani et al, BMJ Open. Licens: Open Access.

Denna graf visar ett fenomen som personer med typ 2 diabetes möter. I början är HbA1c värdet tämligen enkelt att kontrollera och detta beror på att man ofta har en egen produktion av insulin. Med åren blir dock beta-cellerna (som tillverkar insulin) trötta och till slut lägger de av och då minskar eller upphör kroppens egna tillverkning av insulin. Gradvis stiger blodsockret och risken för komplikationer ökar. Samtidigt kan en del personer med diabetes uppleva något som kallas ”diabetes burnout” vilket innebär att man efter många års sjukdom börjar bli trött på sjukdomen och därmed blir mindre noggrann. Detta är en utmaning för personer med typ 2 diabetes eftersom blodsockret med stor sannolikhet kommer öka med tiden.

Personer som nyligen diagnostiserats har som regel egen produktion av insulin. Intensiv omläggning av kosten (t ex till LCHF eller Medelhavsdiet) och fysisk aktivitet kan räcka för att normalisera blodsockret! Ofta blir man även erbjuden metformin (tabletter) och dessa har starkt vetenskapligt stöd. Metformin minskar risken för diabeteskomplikationer utan att öka risken för hypoglykemi. De allra flesta med nydiagnostiserad diabetes bör satsa på att uppnå ett blodsocker.

Om du lägger om kosten (särkilt till lågkolhydratkost som LCHF) och börjar med metformin och fysisk aktivitet så kommer du sannolikt få bra HbA1c-värden och många gör då misstaget att de minskar antalet metformintabletter. Detta är ett kardinalfel. Metformin skall behållas.

Avgörande för att få ett bra blodsocker / HbA1c är viktnedgång. Faktum är att viktnedgång kan leda till att man blir botad. Idag är det inte längre acceptabelt att utgå ifrån att sjukdomen är kronisk; många kan bli botade, särskilt om de inte haft sjukdomen läge.

Typ 1 diabetes

Personer med typ 1 diabetes har ingen egen tillverkning av insulin och är därför helt beroende av insulinsprutor. Att reglera blodsocker vid typ 1 diabetes är därför svårare och av samma anledning erbjuds många fler personer med typ 1 diabetes avancerad utrustning som kontinuerlig glukosmätare och insulinpump. Dessa ger som regel förbättrat HbA1c, jämfört med insulinpennor.

Äldre och svårt sjuka

Det är inte rimligt att sträva efter optimala blodsocker värden om man är gammal eller sjuk. Det kan innebära risker och det är tveksamt om det tillför något. Ett blodsocker upp till 15 mmol/L är inte störande och kan accepteras om man är gammal eller svårt sjuk. Vid högre värden blir man trött och får uttalade symptom på diabetes.

Låga blodsockervärden

Ett långtidsblodsocker (HbA1c) omkring 25–30 mmol/mol talar för att du har en låg genomsnittlig blodsockernivå om du är frisk i övrigt.

Symtom på lågt blodsocker kan orsaka problem som hunger, nervositet, svettning, yrsel och till och med förvirring. Om det inte behandlas kan lågt blodsocker (även kallat hypoglykemi) leda till medvetslöshet, kramper, koma eller dödsfall. Låga blodsockernivåer börjar vid 3.0–3.5 mmol/l eller mindre. Patienter som haft diabetes i många år känner ibland inte av de adrenerga symtomen (hjärtklappning, darrningar, svettningar mm) och kan plötsligt bli medvetslösa.

Personer med diabetes som tar för mycket medicin (insulin eller oral medicin) eller tar sin vanliga mängd men sedan äter mindre eller motionerar mer än vanligt kan utveckla hypoglykemi. Även om mycket sällsynt så kan hypoglykemi utvecklas hos vissa personer utan diabetes när de tar någon annans medicinering, har överdriven alkoholkonsumtion, utvecklar allvarlig hepatit eller utvecklar en sällsynt tumör i bukspottkörteln (insulinom).

Behandlingen för hypoglykemi är oralt glukosintag (15 gram socker, till exempel 1 matsked socker, honung, majssirap eller IV-vätskor innehållande glukos. Kontrollera blodsockernivån igen inom cirka 15 minuter efter behandling rekommenderas. Ett lågt värde eller ett oväntat lågt värde om du har diabetes kan också bero på att du har röda blodkroppar som går sönder lättare än andras.

Symptom vid hypoglykemi

Tidiga tecken och symtom på diabetes hypoglykemi inkluderar:

  • Skakningar
  • Yrsel
  • Svettningar
  • Hungerkänsla
  • Irritabilitet, oro eller aggression
  • Ångest eller nervositet
  • Huvudvärk

Nattliga symtom

Diabetes hypoglykemi kan också uppstå medan du sover. Tecken och symtom, som kan väcka dig, inkluderar:

  • Våta lakan eller sängkläder på grund av svett
  • Mardrömmar
  • Trötthet, irritabilitet eller förvirring vid uppvaknandet

Symptom vid uttalad hypoglykemi

Om diabetes hypoglykemi går obehandlad kan tecken och symtom på allvarlig hypoglykemi uppträda. Dessa inkluderar:

  • Klumpighet eller ryckiga rörelser
  • Muskelsvaghet
  • Svårighet att tala eller sluddrigt tal
  • Suddig syn eller dubbelseende
  • Dåsighet
  • Förvirring
  • Kramper eller anfall
  • Medvetslöshet

Relaterade artiklar

Kommentarer

E-postadressen publiceras inte.