Blodsocker & HbA1c: normala värden, målvärden och gränsvärden

Över 400.000 svenskar har typ 2 diabetes och väldigt många har diabetes utan att veta om det. Symptom på typ 2 diabetes kan vara mycket diskreta. Den som har diabetes, eller misstänker att den har diabetes, bör känna till vilka blodsockervärden som är att betrakta som ”bra” eller ”dåliga”. Personer med diabetes bör alltid ha koll på sitt blodsocker, från första dagen sjukdomen diagnostiseras. Ju bättre koll man har på sitt blodsocker, desto bättre förutsättningar har man att kontrollera det. Målsättningen är att få ner blodsockret och därmed minska risken för komplikationer, utan att få olämplig hypoglykemi (lågt blodsocker).

 

Läs även vår genomgång av Blodsocker, HbA1c och mätning av blodsocker.

 

Hur man mäter blodsocker

För att mäta ditt blodsocker behöver du en blodsockermätare. Om vårdcentralen eller medicinkliniken inte erbjudit dig en blodsockermätare kan du köpa en på närmsta apotek. Flertal utmärkta glukosmätare kostar mindre än 300 kr och som regel finns ingen anledning att köpa en dyrare (vissa glukosmätare kostar över 1000 kronor). Utöver glukosmätar behövs även teststicka och lancett. Med hjälp av lancetten sticker man ett hål i fingret och man överför därefter en droppe blod till stickan som matas in i blodsockermätaren.

 

 

Diabetes hur man mäter blodsockret

 

Gränsvärden för blodsocker

Om man mäter blodsocker genom att sticka sig i fingret så tar man ett så kallat kapillärt prov, eftersom blodet då kommer från de allra minsta blodkärlen (vilka kallas ”kapillärer”). På vårdcentralen tar de ofta prover direkt från vener i armarna och då kallas det venöst prov. Gränsvärdena för diabetes i vener och kapillärer skiljer sig och dessutom finns gränsvärden för blodsocker efter en så kallad glukosbelastning. En glukosbelastning är ett test som man utför genom att dricka 75 g socker och därefter mäta blodsockret. Följande tabell visar alla gränsvärden. Notera att även gränsvärden för pre-diabetes anges. Pre-diabetes är ett förstadium till diabetes.

 

  • Normalt blodsocker är max 6.0 mmol/L.
  • Blodsocker mellan 6.1 mmol/L till 6.9 mmol/L kallas ”pre-diabetes”, vilket är ett förstadium till diabetes. Mellan 6.1 och 6.9 anses alltså onormalt.
Glukoskoncentration i plasma (mmol/L)
Venöst provKapillärt prov
För att ställa diagnosen ”Diabetes”
Värde under fasta

Värde 2 tim efter glukosbelastning

≥ 7,0

≥ 11,1

≥ 7,0

≥ 12,2

Nedsatt glukostolerans (för att ställa diagnosen ”Prediabetes”)
Värde under fasta

Värde 2 tim efter glukosbelastning

< 7,0

≥ 7,8 och < 11,1

< 7,0

≥ 8,9 och < 12,2

 

Oftast tar man provet under fasta, vilket innebär att man inte får äta mat under 8 timmar innan provet. För att få diagnosen diabetes skall man ha två värden som är över gränsvärdet. Om man inte kan genomföra provtagning i fasta så kan man ta ett ”slumpmässigt” prov, vilket innebär att man kan ta provet när som helst under dagen men då är gränsvärdet >11.1 mmol/L.

 

 

Glukosbelastning (oralt glukostolerans test, OGTT)

Om man är osäker på diagnosen så kan man göra en glukosbelastning, vilket innebär att man får dricka 75 g glukos (efter att ha fastat). Man mäter blodsocker just innan man dricker sockerlösningen och efter 2 timmar.

Användning av HbA1c (långtidsblodsocker) för att ställa diagnosen

HbA1c kallas även långtidsblodsocker. Egentligen är HbA1c andelen hemoglobin som är ”sockrat”. Ju högre blodsocker man har desto mer hemoglobin är sockrat. Hemoglobin är ett protein i kroppen som finns i våra röda blodkroppar och gör det möjligt att transportera syre i blodet. Så personer med diabetes har högt HbA1c. Egentligen avspeglar HbA1c blodsockret under de senaste 2 till 3 månaderna. HbA1c är alltså ”genomsnittligt blodsocker” de senaste 2 till 3 månaderna.

I Sverige anges HbA1c i enheten mmol/mol men utomlands används ofta procent (%).

Gränsvärden för HbA1c:

 

  • Normal: mindre än 42 mmol/mol (6.0%)
  • Pre-diabetes: 42 to 47 mmol/mol (6.0 till 6.4%)
  • Diabetes: 48 mmol/mol (6.5%) eller högre

 

Målvärden: vad är ett bra blodsocker / HbA1c?

Syftet med att mäta blodsocker är att minska risken för akuta komplikationer (hypoglykemi, hyperglykemi) och långsiktiga komplikationer (retinopati, neuropati, nefropati, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt osv). Idag föredrar man faktiskt att mäta HbA1c istället för blodsocker. Detta beror på att blodsocker varierar väldigt mycket från timma till timma och därför kan ett enskilt prov vara missvisande. HbA1c påverkar inte från en timma till nästa. HbA1c avspeglar istället det genomsnittliga blodsockret under de föregående 2 till 3 månaderna.

Ditt aktuella HbA1c präglas mest av nivåerna de senaste 30 dagarna. De senaste 60 dagarna avgör cirka 80% av ditt HbA1c.
Man kan översätta HbA1c till ”medelblodsocker” enligt följande tabell:

Kom ihåg att HbA1c avspeglar hur mycket hemoglobin som är ”sockrat”. Det krävs flera steg för att glukos skall fästa till hemoglobin och det finns en viss individuell (och etnisk) variation i hur effektiv denna processen är. Individuella och etniska variationer är dock ganska små och i nuläget inget att bekymra sig för. HbA1c skall betraktas som en säker indikator beträffande blodsockrets genomsnittliga nivå de senaste 2 – 3 månaderna.

Enligt Svensk Förening för Diabetologi (SFD) rekommenderas följande målvärden:

 

De gränsvärden som ses i tabellen är baserade på risken för komplikationer. Vid dessa värden (optimal kontroll) är risken för komplikationer minst, utan att risken för hypoglykemi är onödigt hög. Det skall dock nämnas att ögonskador (retinopati) vid typ 1 diabetes faktiskt uppkommer redan vid 48 mmol/mol vilket gör att optimal kontroll egentligen vore 48 mmol/mol (och inte 52 mmol/mol).

Anledningen till att målvärdena är högre för personer med typ 1 diabetes är helt enkelt för att det är svårare att nå lägre nivåer utan att riskera hypoglykemier. Det är viktigt att poängtera två saker:

  1. Syftet med att sänka blodsockret är att minska risken för diabeteskomplikationer.
  2. Målvärdet måste anpassas efter individen.

Målsättningen måste individualiseras. Din förmåga, motivation, ålder, andra sjukdomar, förutsättningar osv måste alla beaktas.

För att minska risken för ögonskador, njurskador och nervskador skall HbA1c helst hållas under 48 (snittblodsocker 7.8, fasteblodsocker under 6-8 mmol/l och dagtid under 10 mmol/l) ett optimalt värde. Vid högre värden stiger risken successivt. Detta gäller både typ 1 och typ 2 diabetes.

Högt HbA1c är också behäftat med ökad risk för kranskärlssjukdom, hjärtattack, stroke, hjärtsvikt, perifer kärlsjukdom m fl. Även om det har varit svårare att bevisa att högt blodsocker faktiskt orsakar dessa komplikationer så tyder allt mer forskning på detta.

 Följande graf (hämtad från Diabeteshandboken) visar hur risken för olika diabeteskomplikationer stiger med högre värden på HbA1c.
DCCT-studien. A1c 7% = 52, 8%= 63, 9% = 73, 12% = 104

DCCT-studien. A1c 7% = 52, 8%= 63, 9% = 73, 12% = 104

Målvärde för personer med typ 2 diabetes

Följande figur visar hur HbA1c utvecklas under de första 10 åren med diabetes typ 2. Grafen inkluderar majoriteten av alla svenskar med typ 2 diabetes, och den är uppdelad efter födelseregion.
Denna graf visar hur HbA1c utvecklas under de första 10 åren med diabetes. Grafen är uppdelad efter födelseregion och inkluderar majoriteten av alla svenskar med typ 2 diabetes. Källa: Rawshani et al, BMJ Open. Licens: Open Access.

Denna graf visar hur HbA1c utvecklas under de första 10 åren med diabetes. Grafen är uppdelad efter födelseregion och inkluderar majoriteten av alla svenskar med typ 2 diabetes. Källa: Rawshani et al, BMJ Open. Licens: Open Access.

 

Denna graf visar ett fenomen som personer med typ 2 diabetes möter. I början är HbA1c värdet tämligen enkelt att kontrollera och detta beror på att man ofta har en egen produktion av insulin. Med åren blir dock beta-cellerna (som tillverkar insulin) trötta och till slut lägger de av och då minskar eller upphör kroppens egna tillverkning av insulin. Gradvis stiger blodsockret och risken för komplikationer ökar. Samtidigt kan en del personer med diabetes uppleva något som kallas ”diabetes burnout” vilket innebär att man efter många års sjukdom börjar bli trött på sjukdomen och därmed blir mindre noggrann. Detta är en utmaning för personer med typ 2 diabetes eftersom blodsockret med stor sannolikhet kommer öka med tiden.

Personer som nyligen diagnostiserats har som regel egen produktion av insulin. Intensiv omläggning av kosten (t ex till LCHF eller Medelhavsdiet) och fysisk aktivitet kan räcka för att normalisera blodsockret! Ofta blir man även erbjuden metformin (tabletter) och dessa har starkt vetenskapligt stöd. Metformin minskar risken för diabeteskomplikationer utan att öka risken för hypoglykemi. De allra flesta med nydiagnostiserad diabetes bör satsa på att uppnå ett blodsocker.

Om du lägger om kosten (särkilt till lågkolhydratkost som LCHF) och börjar med metformin och fysisk aktivitet så kommer du sannolikt få bra HbA1c-värden och många gör då misstaget att de minskar antalet metformintabletter. Detta är ett kardinalfel. Metformin skall behållas.

Avgörande för att få ett bra blodsocker / HbA1c är viktnedgång. Faktum är att viktnedgång kan leda till att man blir botad. Idag är det inte längre acceptabelt att utgå ifrån att sjukdomen är kronisk; många kan bli botade, särskilt om de inte haft sjukdomen läge.

Typ 1 diabetes

Personer med typ 1 diabetes har ingen egen tillverkning av insulin och är därför helt beroende av insulinsprutor. Att reglera blodsocker vid typ 1 diabetes är därför svårare och av samma anledning erbjuds många fler personer med typ 1 diabetes avancerad utrustning som kontinuerlig glukosmätare och insulinpump. Dessa ger som regel förbättrat HbA1c, jämfört med insulinpennor.

Äldre och svårt sjuka

Det är inte rimligt att sträva efter optimala blodsocker värden om man är gammal eller sjuk. Det kan innebära risker och det är tveksamt om det tillför något. Ett blodsocker upp till 15 mmol/L är inte störande och kan accepteras om man är gammal eller svårt sjuk. Vid högre värden blir man trött och får uttalade symptom på diabetes.

Målvärden för blodsocker för diabetes
  • Readers Rating
  • Rated 5 stars
    5 / 5 (2 )
  • Your Rating


Normala värden och målvärden för blodsocker

Ny studie om varför periodisk fasta fungerar

Periodisk fasta: att införa perioder med fasta leder till större viktminskning och bättre blodsocker Vi har tidigare gått igenom studier med LCHF, periodisk fasta med flera, där det framgår att periodisk fasta ofta leder till bättre blodsocker och större viktnedgång. Frågan är varför periodisk fasta är effektivt. Det enklaste svaret är: när vi fastar så…

Läs mer

Berätta för andra med diabetes

Att ha en kronisk sjukdom innebär en livslång utmaning och denna utmaning är olika för alla. Att ta del av andras erfarenheter kan vara mycket värdefullt. Här kan Du som har diabetes berätta hur det är att leva med diabetes. Du får gärna skriva om exempelvis framgångar eller motgångar som varit betydelsefulla. Ordet är fritt…

Läs mer

Insulinets historia och utveckling

Insulin är livsviktigt för personer med typ 1 diabetes. Tack varje möjligheten att tillverka insulin kan personer med typ 1 diabetes leva ett långt och hälsosamt liv. Många med typ 2 diabetes blir också beroende av insulin efter ett antal års sjukdom. Här följer en kort resumé av insulinets fascinerande historia. 1869 Paul Langerhans är…

Läs mer

Kost med högt innehåll av protein: proteinrik kost

Kost med högt innehåll av protein (högproteinkost) I det mesta av maten vi äter finns det proteiner. Proteiner bryts ner till aminosyror i tunntarmen och dessa aminosyror kan tas upp i kroppen. Aminosyrorna används sedan av våra celler för att bygga upp egna proteiner. En del av våra proteiner fungerar som byggstenar, medan andra proteiner…

Läs mer

Hur man mäter blodsocker (glukos, blodglukos)

Att mäta blodsocker (glukos i blodet) Blodsocker kan mätas på flera olika vis. I klinisk praxis kontrolleras vanligtvis koncentrationen av socker (glukos) i plasma, vilket kallas plasma-glukos (eller P-glukos). För att få diagnosen diabetes skall P-glukos i fasta vara ≥7.0 mmol/L. Ett onormalt högt P-glukos (≥7.0 mmol/L) måste bekräftas med ytterligare en provtagning. Flera andra…

Läs mer

Hypoglykemi: överdosering av insulin & lågt blodsocker

Hypoglykemi (lågt blodsocker) vid överdosering av insulin Om man tar för mycket insulin så får man hypoglykemi (hypoglycemi), som innebär att blodsockret blir för lågt. Detta kan vara allt ifrån lite obehagligt till livshotande, beroende på hur stor överdoseringen är. Insulin måste hanteras med största försiktighet eftersom en överdos kan leda till medvetslöshet och i…

Läs mer

Erektil dysfunktion (impotens)

Erektil dysfunktion Vad är erektil dysfunktion? Erektil dysfunktion, vilket även kallas impotens, innebär att man är oförmögen att få eller upprätthålla erektion. Detta är ett vanligt tillstånd som drabbar många män under livet. Tillståndet är särskilt vanligt bland personer med diabetes. Erektil dysfunktion kan vara ett mycket besvärande tillstånd som påverkar livskvaliteten negativt. Att inte kunna…

Läs mer

Hyperosmolärt syndrom

Hyperosmolärt icke-ketotiskt syndrom (diabeteskoma) Hyperosmolärt syndrom är ett allvarligt tillstånd som oftast drabbar äldre personer med diabetes. Tillståndet kan drabba både personer med typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes men det är vanligare bland de med typ 2 diabetes. Hyperosmolärt syndrom orsakas av högt blodsocker, vilket beror på dålig sjukdomskontroll. Oftast finns det en utlösande…

Läs mer

Alla symptom på typ 1 diabetes: från törst, hunger och viktnedgång till ketoacidos

Symptom på typ 1 diabetes: törst, hunger, viktnedgång, trötthet, suddigt seende, dålig sårläkning med flera Typ 1 diabetes är ett mysterium för både forskare och patienter. Sjukdomen var ytterst sällsynt för cirka 100 år sedan men idag har den blivit den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar. På senare år har det också…

Läs mer

Omställningsbesvär & biverkningar av LCHF

Biverkningar och andra besvär när man börjar med LCHF Att minska mängden kolhydrater i maten kan leda till att man får vissa symtom. Att använda termen ”biverkning” är egentligen inte helt korrekt eftersom LCHF inte är en medicinsk behandling, utan snarare en livsstil. Eftersom folk i allmänhet ändå använder termen ”biverkning” så kommer vi också…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.