Hur övervikt och fetma leder till diabetes, hjärt-kärlsjukdom & cancer

Övervikt och fetma orsakar diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer

I kroppen finns fett (fettvävnad) på flera platser. En stor del av fettet finns under huden (underhudsfett). Det finns även mycket fett omkring våra organ i buken (bukfett, abdominellt fett). Därutöver finns en del fett inuti vissa organ (t ex levern). Generellt brukar man säga att fettet som finns i buken är mest skadligt. Den som har mycket fett i buken (bukfetma) har särskilt hög risk för att få typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Idag vet vi att detta beror på att fettet i buken påverkar kroppens ämnesomsättning på ett negativt sätt. Mycket bukfetma går hand i hand med flera rubbningar i ämnesomsättningen, särskilt diabetes typ 2.

Fett påverkar kroppens ämnesomsättning bland annat genom att frisätta hormoner. Forskning talar för att fett i buken (bukfett) har störst förmåga att frisätta hormoner, och därmed störa kroppens ämnesomsättning. Ju mer fett man har i buken, desto större störning i kroppens ämnesomsättning. I detta fall avser ”ämnesomsättning” särskilt hur insulin och glukos hanteras i kroppen. Utöver störningar i ämnesomsättningen, så visar forskning att ju mer fett man har, desto mer inflammation finns i kroppen. Man kan mäta denna inflammationen med specifika blodprover vars värde stiger vid inflammation. Nedanstående bild illustrerar hur fetma leder till en lång rad olika sjukdomar. Som framgår av nedanstående bild så är fetma skadligt både för att det påverkar ämnesomsättningen och för att själva fettet trycker och belastar omgivande organ.

Den långa förklaringen

I vårt fett (allt fett) finns framförallt en typ av celler, nämligen adipocyter. En adipocyt är helt enkelt en fettcell. Det är dessa celler som bygger upp vårt fett. Adipocyter utsöndrar två ämnen: hormoner och adipokiner; båda dessa används som signaler i kroppen. Mängden adipocyter (dvs fett) i kroppen korrelerar starkt med hur mycket hormoner och adipokiner som frisätts från fettet. Vissa av adipokinerna orsakar inflammation. Har man mycket fett så blir inflammationen uttalad. Denna typen av inflammation är aningen speciell. Den innebär nämligen att immunförsvarets celler aktiveras generellt i kroppen och att det därmed uppstår en generell inflammation i kroppen. (på medicinskt språk kallas detta systemisk inflammation).

I levern (och andra organ) har cellerna något som kallas liposomer. Dessa kan ses som förvaringsplatser för fett inuti cellerna. Personer som är överviktiga har fler och större liposomer inuti levercellerna. Dessa liposomer kan bli mycket stora och slutligen leda till att levercellerna fungerar allt sämre och man får fettlever. Fett kan även ansamlas i andra organ och celler och det kan likaledes leda till skador i de cellerna.

I fettvävnaden bryts även triglycerider (den vanligaste typen av fett i kroppen) ner till fria fettsyror som hamnar i blodet. Personer med övervikt / fetma har högre koncentration av fria fettsyror i blodet.

Sammanfattningsvis leder fetma till inflammation i kroppen och försämrad funktion i kroppens celler. En konsekvens av detta blir att effekten av insulin blir sämre och då uppstår insulinresistens.

Många personer med övervikt och fetma tycks ha rubbningar i nervsystemet, särskilt autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet är ”automatiskt” (vi kan inte styra det) och sköter många viktiga funktioner i kroppen, t ex reglering av vårt blodtryck och hjärtats aktivitet. Personer med övervikt och fetma har ofta störningar i autonoma nervsystemet och dessa störningar leder till att man får högt blodtryck. Autonoma nervsystem är också avgörande för att njurarna skall fungera normalt och som bekant har personer med diabetes kraftigt ökad risk för njurskador.

Hjärt-kärlsjukdom och diabetes

Det råder ingen tvekan om att den största faran för personer med diabetes (både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes) är hjärt-kärlsjukdom. Personer med diabetes har flera gånger ökad risk för hjärtattack, stroke, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom m fl. Två tredjedelar av alla dödsfall bland personer med diabetes förklaras av hjärt-kärlsjukdom.

Cancer och diabetes

Personer med diabetes har ökad risk för cancer (data från ERFC-studien):

Man har noterat att personer med diabetes har ökad risk för följande typer av cancer:

• 116% ökad risk för levercancer (cancer i levern)
• 51% gånger ökad risk för pankreascancer (cancer i bukspottkörteln)
• 45% ökad risk för cancer i äggstockarna (äggstockscancer)
• 40% ökad risk för cancer i tjocktarmen (koloncancer)
• 40% (eventuellt) ökad risk för cancer i urinblåsan
• 27% ökad risk för lungcancer
• 25% (eventuellt) ökad risk för bröstcancer

För övriga cancerformer hade personer med diabetes förmodligen ingen ökad risk.

Övriga sjukdomar

Personer med diabetes har även ökad risk för andra sjukdomar:

• 302% ökad risk för njursjukdom
• 239% ökad risk för infektioner
• 228% ökad risk för leversjukdom
• 70% ökad risk för fallskador
• 64% ökad risk för psykisk sjukdom.

Minska eller eliminera risken för sjukdom och komplikationer

Riskfaktorkontroll (att kontrollera riskfaktorer), viktnedgång och motion är avgörande för att bli av med, eller åtminstone minska, risken för att få ovanstående sjukdomar. För personer med typ 2 diabetes är viktnedgång avgörande. För alla med diabetes, oavsett typ, måste man satsa hårt på att kontrollera riskfaktorer. Vi har beskrivit hur stor vinsten är av riskfaktorkontroll (se Typ 1 diabetes och riskfaktorer).