Maten är en essentiell del av behandlingen av diabetes. Eftersom diabetes är en av våra största folksjukdomar så finns mycket forskning på kost och diabetes. Tusentals studier har genomförts och de har alla en sak gemensamt: de kan inte med säkerhet uttala sig om effekter av olika kostråd, dieter eller livsmedel. Förklaringen till detta är enkel: för att kunna uttala sig om effekter av en behandling så måste man göra en studie där deltagarna inte vet vilken behandling de får. Detta är enkelt att göra om behandlingen är en tablett, eftersom man kan dölja innehållet i en tablett. Då kan man ge patienterna tabletter med olika läkemedel och se hur det går för patienterna över tid; om det går bättre för den ena gruppen så kan man hänföra den skillnaden till läkemedlet. Tyvärr kan vi inte göra detta med mat och livsmedel. Du bör därför alltid vara något skeptisk när du läser kostråd och rekommendationer, oavsett vem som skrivit dem.
Ur ett strikt matematiskt perspektiv så är det väldigt svårt att göra koststudier som kan uttala sig om effekter av kosten. Samma sak gäller livsstilsbehandlingar (t ex träningsprogram). Det innebär att vetenskapen matens effekter på vår hälsa ofta vilar på skakiga grunder. Det finns dock bra forskning och SBU och Socialstyrelsen har sammanfattat kunskapsläget i två bra litteraturgenomgångar: Mat vid Diabetes (2010) samt Socialstyrelsens Kost vid diabetes (2011). Det har hänt mycket sedan 2011 och här nedan kommer vi sammanfatta kostråden som SBU och Socialstyrelsen föreslagt och vi kommer kommentera deras råd där vi finner det lämpligt, särskilt om det finns nyare studier.
Våra kommentarer redovisas i textrutor som denna.
Potentiella effekter av mat och livsmedel
Även om det är oklart vilken diet och vilka livsmedel som är de bästa vid diabetes så vet vi följande:
- Maten du äter påverkar ditt blodsocker.
- Maten du äter påverkar ditt blodtryck. Du som har högt blodtryck (hypertoni) bör ha detta i åtanke.
- Maten du äter påverkar, dock i lägre utsträckning, dina blodfetter (kolesterol). Att påverka blodfetter med mat och kost är väldigt svårt. Det enklaste sättet och mest vetenskapliga för att sänka sina blodfetter (kolesterol, lipider) är att använda statiner.
- Maten du äter påverkar i allra högsta grad din kroppsvikt. Det är primärt hur mycket mat du äter (antal kalorier) och hur mycket energi du förbrukar. Vi på diabetes.nu tror inte att fördelningen av kolhydrater, protein och fett är avgörande för viktnedgång, utan det är skillnaden mellan antal kalorier du äter och antal kalorier du förbrukar. Det kan dock vara så att vissa dieter med en särskild fördelning av kolhydrater, fett och protein kan underlätta för dig att äta mindre mat (färre kalorier). Så är sannolikt fallet för lågkolhydratkost (LCHF).
- Maten du äter påverkar din ämnesomsättning och därmed funktionen i flera organ. Om du enbart äter chips, godis och snabba kolhydrater så kan du förvänta dig generellt dåliga blodvärden.
- Eftersom maten påverkar blodtryck, blodsocker, kroppsvikt och eventuellt blodfetter, så påverkar maten risken för diabeteskomplikationer, hjärt-kärlsjukdom och risken för död.
Skilj på mat och diet
En diet eller kur är något som man äter under en period för att uppnå ett mål. Målet är oftast att gå ner i vikt men för vissa kan det vara att gå upp i vikt, få bättre blodfetter, bättre blodsocker eller bättre blodtryck. I det långa loppet behöver du etablera nya matvanor som går att upprätthålla över längre tid. En diet/kur är som regel svår att hålla under längre perioder.
När det kommer till dieter/kurer så är det viktigt att förstå att de flesta dieter kan leda till viktnedgång, bättre blodsocker och eventuellt bättre blodfetter. Det är dock mycket svårt att upprätthålla en diet över tid. För personer med diabetes har lågkolhydratkost (LCHF) lanserats som en diet som man med lätthet kan upprätthålla över längre tid. Så är inte alltid fallet. LCHF (lågkolhydratkost) passar inte alla och den kan också vara svår att upprätthålla över tid.
Målet skall vara att etablera nya och hälsosamma matvanor som går att upprätthålla över tid. Sådana matvanor brukar inte medföra dramatiska förbättringar i vikt och riskfaktorer men de är enklare att upprätthålla. Du får självklart även gå på en diet under en period för att nå ett mål.
Låt oss nu gå igenom SBU och Socialstyrelsens rekommendationer.
SBUs slutsatser kring mat vid diabetes
Övergripande slutsatser
- För personer med typ 2-diabetes som vill gå ner i vikt och/eller få bättre blodsocker förefaller måttlig lågkolhydratkost och fettsnål kost (lågfettkost) vara lika effektivt.
- Grönsaker, baljväxter och fisk förefaller vara gynnsamma för personer med diabetes. Dessa livsmedel utgör en viktig del av dagens kostråd för personer med diabetes.
- De som dricker kaffe har möjligtvis en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, jämfört med de som inte dricker kaffe.
- För personer med typ 2-diabetes förefaller regelbunden men måttlig konsumtion av alkohol minska risken för att drabbas av och avlida i hjärt-kärlsjukdom (hjärtattack, stroke).
- Livsstilsbehandling med fokus på att äta lågfettkost med ökat fiberinnehåll samt ökad fysisk aktivitet, skyddar troligtvis mot utveckling av diabetes hos personer med pre-diabetes och nedsatt glukostolerans.
- Det saknas studier för att kunna bedöma betydelsen av näringsintagets fördelning under dygnet. Det innebär att vi idag inte vet om det spelar någon roll hur du fördelar dina måltider över dygnet.
- Det saknas kunskap om hur kosten påverkar livskvaliteten.
- Det saknas kunskap om hur kost påverkar risk för diabeteskomplikationer i ögon (retinopati) och njurar (nefropati).
Man rekommenderar idag att personer med diabetes ska äta energianpassad kost som är snål på mättade fetter, rik på ”långsamma kolhydrater” men fattig på ”snabba kolhydrater”. Dessutom skall måltiderna vara strikt fördelade över dagen.
Mycket har dock hänt sedan 2010. Lågkolhydratkost (LCHF) har studerats i många studier som visar att kosten är säker för personer med typ 2 diabetes. Vi har gått igenom många LCHF-studier här. Man kan idag rekommendera lågkolhydratkost vid typ 2 diabetes men det är viktigt att du (1) provar dieten och utvärderar om den passar dig och (2) försöker äta hälsosamma fetter (gärna fleromättade fetter). Vi vet att det finns vetenskap som talar emot detta; det finns alltså studier som visar att mättade fetter är bättre än omättade fetter (PURE-studien, mättade och omättade fetter). Trots detta anser vi att fleromättade fetter är att föredra. Du kan prova lågkolhydratkost och utvärdera effekten efter några veckor. Om det inte passar så provar du en annan diet eller börjar räkna kalorier.
Extrem lågkolhydratkost (ketogen kost, keto) behöver utvärderas i fler studier. I dagsläget vet vi att ketogen kost leder till att man får lägre blodsocker och går ner mer i vikt men det behövs fler studier av hög kvalitet. Ytterst få studier på lågkolhydratkost har studerat effekten på personer med diabetes typ 1. Om du har typ 1 diabetes bör du inte testa lågkolhydratkost innan du pratat med din läkare/sjuksköterska.
Även om alkohol ger lägre risk för hjärt-kärlsjukdom (hjärtattack och stroke) så ökar alkohol (och särskilt alkoholmissbruk) risken för cancer, hjärtsvikt och förmaksflimmer. Vi anser att det går att ifrågasätta regelbundet intag av alkohol, särskilt på senare år då risken för hjärt-kärlsjukdom sjunkit väldigt mycket. Gravida skall undvika alkohol pga risk för fosterskada.
Typ och fördelning av kolhydrater, fett och protein
Under senare år har diskussionen kretsat mycket kring mängd och typ av kolhydrater. Det finns idag många förespråkare (särskilt i sociala medier) för lågkolhydratkost (LCHF, Atkins diet) samt kost med lågt glykemiskt index (GI). Personer med diabetes får ofta höra att dessa dieter är särskilt lämpade för dem. Det finns faktiskt ett visst vetenskapligt stöd för detta; att begränsa mängden kolhydrater förefaller förbättra blodsocker och kroppsvikt för personer med typ 2-diabetes. Om Lågkolhydratkost är bättre än andra dieter går dock att ifrågasätta, även om många får bra resultat på dieten.
Vad beträffar typen av fetter finns numera studier som talar för att mättade fetter inte är farliga och att de inte ökar risken för åderförkalkning, jämfört med omättade och fleromättade fetter. Det vetenskapliga underlaget (bland annat baserat på PURE-studien) är dock bristfälligt och i väntan på bättre data anser vi att omättade och fleromättade fetter är bättre än mättade fetter. Likaså får transfetter anses vara skadliga.
Kostråd för den som har pre-diabetes (nedsatt glukostolerans)
Kostråd vid pre-diabetes eller nedsatt glukostolerans
Det är oklart om lågfettkost kan påverka risken för att utveckla diabetes om man har pre-diabetes. Däremot har studier visat att intensiv livsstilsbehandling (motion, kostomläggning med ökat fiberinnehåll, försök till viktnedgång) kan minska risken för att få diabetes med 30-60%. I dagsläget saknas randomiserade studier på medelhavskost, låg-GI kost, vegetarisk kost och lågkolhydratkost.
För den som är överviktig är sannolikt den enskilt viktigaste åtgärden att gå ner i vikt, oavsett hur du gör för att gå ner i vikt.
Det är oklart om kaffe påverkar risken att utveckla diabetes om man har pre-diabetes. Enligt SBU vet man inte heller om alkohol, mjölk, te, läsk eller juice påverkar risken.
Det är rimligt att tro, och det finns ett vetenskapligt underlag, att överdrivet intag av läsk och juice leder till viktökning, blodfettsrubning och ökad risk för diabetes.
Kostråd för den som har diabetes
Lågfettkost (fettsnål kost)
Effekter på diabeteskomplikationer och död
Det saknas underlag från kliniska prövningar för att avgöra om lågfettkost kan påverka risken för död, insjuknande i hjärt-kärlsjukdom eller andra komplikationer till diabetes. I befolkningsstudier är resultaten inte samstämmiga. I vissa studier är mättat fett hälsosamt medan andra studier visar att det är ohälsosamt.
Vi vet inte med säkerhet om konsumtion av fett, eller olika typer av fetter, påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom (inklusive åderförkalkning). Detta gäller både personer med typ 1 diabetes, typ 2 diabetes, graviditetsdiabetes och personer utan diabetes. Vi vet därför inte om kost med högt fettinnehåll är bra eller dåligt för hjärtat.
Effekter på blodprover och kroppsvikt
Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att strikt lågfettkost sänker HbA1c och kroppsvikt mer än måttlig lågfettkost. HDL-kolesterol och triglycerider förefaller inte påverkas av matens fettinnehåll. Vad beträffar typ 1 diabetes så är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att uttala sig; dvs vi vet inte hur matens fettinnehåll påverkar HbA1c vid typ 1 diabetes.
SBU anser att måttlig lågkolhydratkost (30-40 energiprocent från kolhydrater) och lågfettkost med högt kolhydratinnehåll (50-60 energiprocent från kolhydrater) har likartad effekt på kroppsvikt, HbA1c, totalkolesterol, LDL, kolesterol och triglycerider.
Flera studier som publicerats efter SBU-rapporten har visat att lågkolhydratkost ger större sänkning av både kroppsvikt och HbA1c, jämfört med lågfettkost.
Lågkolhydratkost har bättre effekt på HDL-kolesterol jämfört med lågfettkost.
Effekten av ketogen kost (kolhydratinnehåll 10-20 energiprocent) anses vara oklar pga avsaknad av vetenskapligt underlag. Man ansåg att det saknades underlag för att bedöma den långsiktiga säkerheten vid måttlig såväl som extrem lågkolhydratkost. Detta innefattar insjuknande i hjärt-kärlsjukdom eller andra diabeteskomplikationer.
Idag får man dock anse att det vetenskapliga underlaget är klart större än när rapporten skrev och i det framgår att lågkolhydratkost, även extrem sådan, är säker vid diabetes typ 2. Däremot skall den inte användas vid diabetes typ 1 utan kontakt med läkare/sjuksköterska. För övrigt bör du alltid rådfråga din läkare/sjuksköterska innan du gör en koständring.
Medelhavskost
I rapporten skriver man att personer som nyligen har insjuknat i typ-2 diabetes och som får råd att äta medelhavskost får ett minskat behov av tablettbehandling mot diabetes samt har lägre HbA1c, högre HDL-kolesterol och lägre triglycerider, jämfört med personer som får råd om lågfettkost med högt fiberinnehåll. Det innebär att medelhavskost är bättre än lågfettkost.
Det vetenskapliga underlaget ansågs av SBU vara begränsat och en av de största studierna har ifrågasatts på senare år (PREDIMED). Det kvarstår dock många studier som indikerar att medelhavskost är bra vid diabetes (Harvard Diet Review).
Grönsaker och baljväxter
Grönsaker och baljväxter minskar möjligtvis risken att dö i hjärt-kärlsjukdom för personer med icke-insulinbehandlad diabetes.
Nötter och jordnötter
Man vet inte om konsumtion av nötter och jordnötter minskar risken för hjärt-kärlsjukdom vid typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Det finns dock nyare studier som talar för att nötter kan vara hälsosamma (Konsumtion av nötter och överlevnad).
Frisk
Det finns inget starkt vetenskapligt stöd för att fisk minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det underlaget som finns är begränsat och talar för att detta enbart gäller kvinnor. Det saknas underlag för effekten av fisk vid typ 1-diabetes.
Angående omättade fetter
SBU ansåg att konsumtion av omega-3 fettsyror kunde minska risken för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet.
Idag finns studier som talar för att omega-3 inte har någon effekt alls, oavsett om man har diabetes eller inte (Omega-3 fettsyror och diabetes).
Glykemiskt index (GI)
Kost med lågt glykemiskt index förefaller kunna ge bättre blodsocker (glykemisk kontroll) och högre HDL-kolesterol vid typ 2 diabetes. Det finns inget underlag för personer med typ 1 diabetes och underlaget är begränsat även vid typ 2 diabetes.
Glykemisk belastning (load)
Man skrev i rapporten att ”det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om personer med typ 2-diabetes som minskar kolhydratinnehållet med cirka 10 E% till fördel för fett (främst enkelomättat) uppnår bättre glykemisk kontroll än personer som äter en kost med högt kolhydratinnehåll (50–60 E%)”.
Det finns nu flera studier som talar för att ersätta kolhydrater med fett (t ex PURE-studien) för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Det saknas dock ett robust vetenskapligt underlag (randomiserade studier saknas).
Alkohol
Måttligt regelbundet intag av alkohol förefaller skydda mot hjärt-kärlsjukdom.
Överdrivet intag av alkohol leder sannolikt till högre blodsocker och viktuppgång. Eftersom risken för hjärt-kärlsjukdom sjunker fort bland personer med diabetes så bör risken för cancer beaktas (se kommentar ovan).
Kaffe
Personer med diabetes som dricker minst 2 koppar kaffe dagligen har möjligtvis lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det är dock oklart om kaffe har någon inverkan på risken för diabeteskomplikationer.
Te och mjölk
Man vet inte om te påverkar risken för komplikationer, hjärt-kärlsjukdom eller död.
Det är likaledes oklart om mjölk har någon inverkan på prognosen vid diabetes.
Vi hoppas att du haft nytta av denna genomgång!