Reversera diabetes
”Att reversera diabetes” hänvisar vanligtvis till ett tillstånd där någon med diabetes kan avsevärt förbättra sina blodsockernivåer och i vissa fall minska eller till och med eliminera sitt beroende av mediciner som används för att hantera diabetes.
Detta kan uppnås på olika sätt, såsom förändringar i kost- och träningsvanor, viktminskning och/eller mediciner som ordinerats av en läkare. I huvudsak betyder ”reversera diabetes” att förbättra sin diabeteshantering till den punkt där den effektivt kontrolleras.
Cellbaserade terapier
Forskare undersöker användningen av stamceller och andra celltyper för att ersätta skadade eller förstörda pankreasceller som producerar insulin hos personer med diabetes. Till exempel arbetar forskare med att utveckla inkapslade ö-cellsceller som kan transplanteras in i kroppen utan att avstötas av immunsystemet. Företag som ViaCyte och Semma Therapeutics utvecklar aktivt sådana terapier.
Cellbaserade terapier för att reversera eller bota diabetes, både typ 1 och typ 2, är ett aktivt forskningsområde som har potential att revolutionera behandlingen av sjukdomen. Här är en genomgång av de olika mekanismerna bakom dessa terapier.
Typ 1 diabetes
Cellbaserade terapier för typ 1 diabetes inriktar sig på att ersätta eller återuppbygga de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln (pankreas) som har förstörts av det egna immunsystemet. Detta kan göras genom transplantation av betaceller från donatorer eller genom att generera nya betaceller från stamceller eller andra celler i kroppen.
Transplanterade beta-celler
Transplantation av betaceller från donatorer är den mest etablerade cellbaserade terapin för typ 1 diabetes. För att undvika avstötning av de transplanterade cellerna, krävs immunosuppressiva läkemedel. Ett problem med denna terapi är bristen på tillgängliga donatorceller.
Stemceller
Stamceller är en annan potentiell källa till betaceller. Stamceller är celler som kan differentiera sig till olika celltyper i kroppen. Genom att programmera stamceller att differentiera sig till betaceller kan nya betaceller genereras och transplanteras till patienter med typ 1 diabetes. En utmaning med denna terapi är att få de genererade betacellerna att fungera lika bra som de naturliga betacellerna.
En annan metod är att generera nya betaceller från andra celler i kroppen. Forskare har lyckats omvandla leverceller till insulinproducerande celler, och denna teknik kan potentiellt användas för att generera betaceller för transplantation till patienter med typ 1 diabetes.
Typ 2 diabetes
Cellbaserade terapier för typ 2 diabetes inriktar sig på att öka kroppens förmåga att producera och använda insulin. En av de mest lovande metoderna är transplantation av fettvävnad från patienten själv, som innehåller så kallade adipos-derived stromal cells (ASCs). ASCs har förmågan att differentiera sig till insulinproducerande celler och har visat sig förbättra glukosomsättningen hos patienter med typ 2 diabetes.
En annan metod innebär användning av mesenkymala stamceller, som kan differentiera sig till olika celltyper i kroppen. Mesenkymala stamceller kan stimulera kroppens egen produktion av insulin och förbättra cellernas förmåga att använda insulin.
På det hela taget är cellbaserade terapier för att reversera eller bota diabetes fortfarande i utvecklingsstadiet och det återstår mycket forskning för att förbättra effektiviteten och säkerheten hos dessa terapier. Dock har dessa terapier potential att bli en betydande förbättring av diabetesbehandlingen.
Genterapi
Vissa forskare undersöker användningen av genterapi för att modifiera generna som är ansvariga för insulinproduktion, glukosreglering och andra faktorer som bidrar till diabetes. Till exempel utvecklar forskare vid University of Texas en genterapi som använder ett virus för att leverera en gen som främjar insulinproduktion.
Genbaserade terapier för att reversera eller bota diabetes, både typ 1 och typ 2, är ett spännande forskningsområde som kan revolutionera diabetesbehandlingen. Här är en genomgång av de olika mekanismerna bakom dessa terapier.
Typ 1 diabetes
Genbaserade terapier för typ 1 diabetes fokuserar på att förhindra immunsystemet från att förstöra de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. En metod som undersöks är att använda virusvektorer för att leverera en fungerande kopia av genen som kodar för insulinproduktionen till betacellerna. Detta skulle öka betacellernas förmåga att producera insulin och därigenom minska behovet av insulininjektioner hos patienter med typ 1 diabetes.
En annan metod innebär att modifiera immunsystemets celler för att förhindra attacken mot betacellerna. Genetiskt modifierade T-celler (immunceller) kan användas för att döda de celler som angriper betacellerna och därigenom skydda betacellerna från förstörelse.
Typ 2 diabetes
Genbaserade terapier för typ 2 diabetes fokuserar på att öka kroppens förmåga att producera och använda insulin. En metod som undersöks är att använda virusvektorer för att leverera en fungerande kopia av genen som kodar för insulinproduktionen till cellerna i levern. Detta skulle öka kroppens produktion av insulin och därigenom förbättra glukosomsättningen hos patienter med typ 2 diabetes.
En annan metod innebär att modifiera gener som reglerar insulinkänslighet och glukosomsättning i leverceller och muskelceller. Genetiskt modifierade celler kan öka kroppens insulinkänslighet och därmed minska blodsockernivåerna hos patienter med typ 2 diabetes.
På det hela taget är genbaserade terapier för att reversera eller bota diabetes fortfarande i utvecklingsstadiet och det återstår mycket forskning för att förbättra effektiviteten och säkerheten hos dessa terapier. Men dessa terapier har potential att bli en revolutionerande förbättring av diabetesbehandlingen.
Artificiella bukspottkörtelsystem
Dessa system kombinerar kontinuerlig glukosövervakning (CGM) med en insulinpump som automatiskt levererar insulin som svar på förändringar i blodsockernivåerna. Tekniken utvecklas fortfarande, men flera företag, inklusive Medtronic och Tandem Diabetes, har utvecklat artificiella bukspottkörtelsystem som för närvarande är tillgängliga.
Typ 1 diabetes
För patienter med typ 1 diabetes innebär användningen av en konstgjord bukspottkörtel att en kontinuerlig glukosmätare (CGM) används för att mäta blodsockernivån i realtid. Denna information används sedan för att styra en insulinpump som levererar insulin när det behövs, för att hålla blodsockernivån inom en optimal nivå.
Typ 2 diabetes
För patienter med typ 2 diabetes kan en konstgjord bukspottkörtel användas för att hantera insulinproduktionen på ett mer effektivt sätt. Enheten använder en CGM för att mäta blodsockernivån i realtid och kan sedan justera insulinproduktionen och leveranserna efter behov.
Dessa terapier kan vara mycket effektiva för att hålla blodsockernivån inom en optimal nivå, minska risken för komplikationer och förbättra livskvaliteten för patienter med diabetes. Men det är viktigt att notera att denna teknik fortfarande är i utvecklingsstadiet och att det krävs mer forskning för att optimera dess effektivitet och säkerhet.
Lågt intag av kalorier (low-calorie diet)
Vissa studier har visat att en mycket lågkaloridiet (VLCD) kan hjälpa till att vända typ 2-diabetes genom att främja viktminskning och förbättra insulinkänsligheten. Till exempel visade DiRECT-studien som genomfördes i Storbritannien att en VLCD kunde sätta typ 2-diabetes i remission hos nästan hälften av deltagarna.
Kalorier är viktigt
En lågkaloridiet är en typ av kost som syftar till att minska det totala antalet kalorier som konsumeras varje dag. Mekanismen bakom denna terapi är att genom att minska antalet kalorier som konsumeras, minskar också kroppens behov av insulin. Detta leder till att blodsockernivån sjunker, eftersom insulinet som produceras är mer effektivt i att sänka blodsockernivån.
Praktiskt sett kan en lågkaloridiet innebära att man minskar konsumtionen av kolhydrater och fett samtidigt som man ökar intaget av protein och fiber. Det är viktigt att notera att en lågkaloridiet inte innebär att man helt utesluter några livsmedel från sin kost, utan att man bara minskar på mängden man äter.
En lågkaloridiet kan också kombineras med andra behandlingar för att behandla typ 2 diabetes, såsom motion och medicinering.
Fetmakirurgi (obesitaskirurgi)
Fetma och övervikt är en av de vanligaste orsakerna till typ 2 diabetes. Kopplingen mellan fetma och typ 1 diabetes är mer komplicerad men i princip är kroppsmasseindex inte kopplat till utvecklingen av typ 1 diabetes.
Fetmakirurgi är därför en behandling som enbart erbjuds patienter med typ 2 diabetes med samtida fetma där man bedömer att operationen kan avsevärt förbättra individens tillstånd. Den vanligaste operationen metoden är gastricbypass eller sleeve-metoden.
