Urinvägsinfektion: symtom, behandling och egenvård
Njurarna och urinvägarna är kroppens dränage för vätskor och avfallsprodukter som finns i blodet. De allra flesta människor har två njurar, vilka har vardera urinledare som leder urin från njurarna till urinblåsan. Urinblåsan är en behållare som lagrar urin tills det är dags att kissa. De allra flesta urinvägsinfektioner innebär att det finns bakterier i urinblåsan. Ibland kan dessa bakterier ta sig upp via urinledarna till njurarna, varvid man kan få njurbäckeninflammation (pyelonefrit). Urinvägsinfektion är den näst vanligaste typen av infektion.
Symtom på urinvägsinfektion
- Smärta eller brännande känsla när du kissar
- Feber, trötthet eller frossa
- Frekventa vattenkastningar (man behöver kissa ofta)
- Tryck eller obehagskänsla i nedre delen av magen
- Illaluktande, grumlig eller rödfärgad urin.
- Smärta i ryggen, under revbenen eller i flanken
Alla människor kan få urinvägsinfektioner. Kvinnor drabbas dock 4 gånger oftare än män. Du löper också högre risk om du har diabetes, använder urinkateter eller har en ryggmärgsskada.
Personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes har ökad risk för urinvägsinfektion.
Komplikationer vid urinvägsinfektion
Bakterierna vid en urinvägsinfektion kan ta sig uppåt till njurarna och därifrån ut i blodet. Infektion i njurarna kallas pyelonefrit (njurbäckeninflammation) och infektion i blodet kallas sepsis (eller mer specifikt urosepsis, eftersom infektionen härstammar från urinvägarna).
Pyelonefrit är ett allvarligt tillstånd som måste behandlas. Vid pyelonefrit är det vanligt med ryggsmärta, frossa och trötthet. Sepsis är livshotande och vid misstanke måste ambulans tillkallas omedelbart.
Åtgärder vid urinvägsinfektion
Om du tror att du har en urinvägsinfektion så är det viktigt att kontakta din läkare eller sjuksköterska. Det är enkelt att diagnostisera urinvägsinfektion och behandlingen med antibiotika är effektiv.
