Klassificering av diabetes (typer av diabetes)

Olika typer av diabetes

Det finns flera typer av diabetes. Den gemensamma nämnaren för alla typer av diabetes är det höga blodsockret. Personer med diabetes har högt blodsocker (hyperglykemi). Det finns tre olika förklaringar till högt blodsocker:

1. Nedsatt insulinproduktion: bukspottkörteln (pankreas) tillverkar för lite insulin.
2. Nedsatt insulinfrisättning: Bukspottkörteln frisätter inte insulin när blodsockret stiger
3. Nedsatt insulinkänslighet: Insulin har sämre effekt i muskler, lever och fett (insulinresistens).
4. Kombination av ovanstående orsaker.

De allra flesta barn och ungdomar som drabbas av diabetes har typ 1 diabetes. De allra flesta vuxna och äldre, särskilt de som är överviktiga, som drabbas av diabets har typ 2 diabetes. Det finns dock barn med typ 2 diabetes och typ 1 diabetes kan även drabba äldre individer. Därutöver finns andra former av diabetes (LADA, MODY, graviditetsdiabetes). Detta gör att det ibland kan vara svårt att fastställa vilken typ av diabetes en individ har och i dagsläget finns inga enskilda tester som med all säkerhet kan fastställa detta. Därför måste flera undersökningsresultat tas i beaktande.

	Typisk patient	Orsak	Insulinproduktion	Insulinkänslighet	Insjuknande
Typ 1 diabetes	Barn och ungdomar	Autoimmunitet	Kraftigt nedsatt eller upphörd produktion pga destruktion av insulinproducerande beta-celler.	Normal.	Snabbt
LADA	Vuxna	Autoimmunitet	Som typ 1 diabetes men långsammare förlopp.	Normal	Långsamt
MODY	Barn och vuxna	Genetisk mutation	Tillverkning eller frisättning av insulin är defekt	Normal	Långsamt
Typ 2 diabetes	Vuxna och äldre
Övriga former av diabetes	Beror på orsak	Se tabellens fotnot	Beror på orsak	Beror på orsak	Beror på orsak
Graviditetsdiabetes	Gravida	Hormonella förändringar under graviditeten	Normal	Nedsatt	Under graviditet

Diabetes typ 1

Vid diabetes typ 1 har individen brist på insulin eftersom bukspottkörtelns insulinproducerande celler (beta-celler) destrueras av immunförsvaret. Kroppens insulinkänslighet är normal.

Typ 1 diabetes är den näst vanligaste formen av diabetes. Typ 1 diabetes orsakas av att kroppens immunförsvar förstör beta-celler som tillverkar hormonet insulin. Typ 1 diabetes är alltså en autoimmun sjukdom.

Majoriteten av alla fall med typ 1 diabetes drabbar barn och ungdomar. Insjuknandet är högst bland barn i åldrarna 10 till 14 år och cirka 60% är pojkar. På senare år har vi lärt oss att man kan få typ 1 diabetes när som helst under livet. Det innebär att typ 1 diabetes inte endast är en barnsjukdom. Idag tror vissa forskare att det faktiskt är lika vanligt att vuxna drabbas som barn.

Antikroppar som riktas mot kroppens egna celler kallas autoantikroppar. Man har identifierat följande antikroppar vid typ 1 diabetes:

• Antikroppar mot insulin
• Antikroppar mot GAD65
• Antikroppar mot IA-2
• Antikroppar mot ZNT8

Dessa strukturer (insulin, GAD65, IA-2 och ZNT-8) finns i eller på beta-cellerna.

Kliniska karaktäristika

• De allra flesta patienter är barn och ungdomar, men sjukdomen kan drabba vem som helst under hela livet.
• Symptomen har oftast förelegat under ett par veckor, högst månader.
• Patienten är normalviktig eller underviktig (kan vara överviktig).
• Patienten har mycket högt blodsocker och kräver insulin.
• Blodsockret är svårt att reglera.
• Patienten utvecklar gärna ketos.
• Patienten kan ha andra autoimmuna sjukdomar.
• C-peptid (fastevärde) är oftast <0.2.
• antikroppar mt insulin, GAD65, IA-2 eller ZNT8 finns hos 80%.

Typ 2 diabetes

Vid diabetes typ 2 har individen nedsatt insulinkänslighet. Med tiden blir även insulinproduktionen sämre, men det dröjer oftast många år. Cirka hälften av alla med typ 2 diabetes har övervikt eller fetma.

Kliniska karaktäristika

• De flesta är vuxna (>40 år) eller äldre men typ 2 diabetes kan drabba barn, ungdomar och yngre vuxna. Medelåldern i Sverige är 63 år vid debut. Medelåldern är yngre bland invandrare, vars diabetes tenderar att debutera i yngre åldrar, särskilt bland utomeuropeiska invandrare.
• Ju yngre patienten är, desto mer överviktig är den vid typ 2 diabetes.
• Om patienten är normalviktig kan alkoholkonsumtionen vara hög.
• Symtomen är mindre uttalade jämfört med typ 1 diabetes.
• Symtom utvecklas över många veckor eller månader.
• Bukfetma är vanligt.
• Vid mycket uttalad insulinresistens kan patienten gå ner i vikt eftersom insulin då inte har någon effekt i kroppen, vilket leder till nedbrytning av fett. Då är som regel blodsockret >20.
• De allra flesta klarar sig enbart med tablettbehandling. Blodsockret är relativt enkelt att reglera (mindre blodsockersvängningar).
• Vissa har mycket uttalad insulinresistens och kräver mycket höga doser insulin.
• C-peptid i fasta är oftast >0.2 nmol/L.
• Oftast finns inte autoantikroppar men om de finns är värdena låga.
• Om patienten äter ketogen kost kan den uppvisa ketoner i blodet, annars inte.
• Triglycerider är oftast höga.
• LDL kolesterol kan vara högt.
• HDL kolesterol är oftast lågt.
• Hypertoni är mycket vanligt.

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in the Adult)

De allra flesta patienter med typ 1 diabetes har autoantikroppar (se ovan) mot bukspottkörteln. Under senare år har vi dock lärt oss att upp till 10% av de som förefaller har typ 2 diabetes (baserat på kliniska karaktäristika) har sådana minst en typ av autoantikropp. Denna gruppen kallas LADA. Patienter med LADA har karaktäristika gemensamt med både typ 2 och typ 1 diabetes. En patient som förefaller ha typ 2 diabetes men som snabbt (inom 2-3 år) blir insulinberoende skall misstänkas ha LADA.

MODY (maturity onset diabetes of the young)

Det finns i dagsläget 6 olika varianter av MODY. Samtliga nedärvs autosomalt dominant, vilket innebär att om en av föräldrarna har MODY så är det 50% risk att barnet drabbas. MODY är alltså en genetisk sjukdom. Den genetiska mutationen leder till defekt tillverkning eller frisättning av insulin.

Kliniska karaktäristika

• Patienten har oftast inga symtom.
• Sjukdomen upptäcks typiskt vid hälsokontroller eller när blodsocker mäts av annan anledning.
• MODY 1 och MODY 3 leder till sämre insulinproduktion med åren och kräver slutligen insulin.
• MODY 2 ger endast marginellt högre blodsocker och kräver bara kostbehandling och tablettbehandling.

Graviditetsdiabetes

Ungefär 1 av 100 gravida kvinnor drabbas av graviditetsdiabetes. Då upptäcks diabetes under graviditeten. Alternativt upptäcks en nedsatt glukostolerans. Graviditetsdiabetes beror på ökat insulinbehov under graviditeten.

Prognosen är god och behandling med blodsockersänkande läkemedel behovs oftast endast under graviditeten. Notera att det finns studier som visar ökad risk för typ 2 diabtes senare i livet.

Övriga orsaker till diabetes

Sjukdomar i bukspottkörteln (pankreas)

• Pankreatit
• Pankreascancer
• Cystisk fibros
• Hemokromatos

Endokrina sjukdomar

• Cushings syndrom (sjukdom)
• Hypertyreos
• Feokromocytom
• Akromegali
• Glucagonom
• Somatostatinom Carcinoid

Läkemedel

• Steroider (kortison)
• Neuroleptika
• Nikotinsyra
• Alfa-interferon
• Tiaziddiuretika
• Beta-agonister
• Cyklosporin A

Infektioner

• Coxsackie
• Cytomegalovirus (CMV)
• Kongenital rubella

Källor

Diabeteshandboken, Peter Fors

Internetmedicin, MODY