Vad är diabetes?
Diabetes är en sjukdom som påverkar kroppens ämnesomsättning. Personer som utvecklar diabetes har svårt att bearbeta socker (glukos) från de livsmedelsprodukter de äter. Detta leder till förhöjda blodsockernivåer som på sikt skadar kroppen. Den huvudsakliga faktorn som hanterar bearbetning av socker i kroppen är ett hormon som heter insulin. Vid diabetes producerar din kropp inte tillräckligt med insulin eller så använder den inte insulin på rätt sätt. Insulin skapas i ett organ som heter bukspottkörteln (pankreas) och frisätts sedan ut i blodomloppet där det hjälper till att ta upp socker och omvandla det till energi.
När insulin möjliggör upptag av socker direkt från blodbanan in till kroppens olika celler så minskar samtidigt sockernivåerna i blodet. När din kropp inte använder insulin ordentligt kallas det ”insulinresistens”, vilket ses som ett förstadium till prediabetes och typ 2 diabetes. Typ 1 diabetes skiljer sig från typ 2 diabetes eftersom bukspottkörteln inte producerar något insulin alls.
Typ 1 diabetes debuterar vanligtvis under ungdomen eller tidig vuxenålder medan typ 2 diabetes debuterar i hög ålder. Under de senaste decennierna har man noterat att typ 2 diabetes debut kryper allt längre ner i åldrarna och drabbar numera även medelåldern och i vissa fall ungdomar. Den bakomliggande orsaken till tidigare ålder vid debut av typ 2 diabetes tros vara den växande fetmaepidemin och stillasittande livsstil.
Diabetes och åldrandet
Diabetes ökar när vi blir äldre
Diabetes hos äldre vuxna är en växande börda för folkhälsan. Den förväntande livslängden har stigit i hela världen och detta är en stark bidragande faktor till diabetesepidemin. Äldre vuxna representerar ett av de snabbast växande segmenten av ”diabetespopulationen”. En oroande uppgift är att antalet beräknas växa dramatiskt under de kommande decennierna. Nästan en tredjedel av alla vuxna över 65 år har diabetes i västvärlden. Ungefär hälften av dessa är odiagnostiserade och ytterligare en tredjedel av äldre vuxna har prediabetes.
Personer med diabetes lever längre än någonsin idag. Vi inser också att hantering av äldre vuxna med diabetes är klart mer komplicerad med tanke på att dessa individer vanligtvis har flera samexisterande medicinska tillstånd som kan påverka diabeteshantering i praxis. Även om frekvenserna av diabetesrelaterade komplikationer totalt sett minskat hos den allmänna befolkningen så är förekomsten av komplikationer såsom akut hjärtinfarkt och stroke fortfarande högst i de äldre åldersgrupperna. I princip alla diabetesrelaterade komplikationer ökar med stigande ålder.
Även om många fler individer med typ 1 diabetes lever längre, förblir typ 2 diabetes den vanligaste typen i äldre åldersgrupper. Dessutom kan äldre vuxna med diabetes antingen ha en ”äldre diabetessjukdom” (diagnostiserad vid 65 års ålder eller äldre) eller långvarig diabetes som debutera i medelåldern eller tidigare, vilket ökar komplexiteten i att hantera diabetes hos äldre vuxna. I denna artikeln går vi igenom kopplingen mellan diabetes och åldrande.
Hantering av diabetes hos äldre
Diabetes är en komplex sjukdom som påverkar många organ i kroppen. Studier visar att individer med diabetes har en förkortad livslängd jämfört med personer utan diabetes. Tack vare enorma framsteg inom medicinsk forskning och klinisk sjukvård för hantering av riskfaktorer och komplikationer har människor med diabetes en möjlighet att leva längre än någonsin tidigare. Att hantera diabetes hos äldre personer presenterar en mängd olika utmaningar med allt från svårkontrollerade riskfaktorer till mer komplicerad läkemedelsbehandling.
Befolkningsstudier har konsekvent visat att risken för diabetes ökar ju äldre vi blir. Mänskligt åldrande är en otroligt komplex process som är starkt kopplat till diabetes och metabola störningar såsom fetma rubbade blodfetter. Basal metabolism (BMR) är en faktor som påverkas när vi blir äldre. En persons BMR är den mängd energi som kroppen konsumerar vid vila. BMR minskar med åldern, enligt vissa uppskattningar sjunker en persons BMR med 2% varje årtionde och nedgången börjar vid 20 års ålder. Möjligtvis beror denna minskning på att den totala muskelmassan minskar vid stigande ålder. Våra muskler, framförallt det som heter skelettmuskler är viktiga för kroppens metabola hälsa. Skelettmuskler är ett hormonellt organ (endokrint organ) som hjälper till att reglera energinivåer i kroppen och även känsligheten för upptag av socker i musklerna. Vid hög ålder så minskar vår totala muskelmassa, ett tillstånd som kallas för sarkopeni på medicinskt språk. Ett annat exempel är kroppens förmåga att bearbeta syrgas. Detta minskar också med stigande åldern.
Nedsatt sockertolerans
Ett annat tillstånd som är starkt kopplat till hög ålder är nedsatt sockertolerans (glukostolerans) och nedsatt känslighet för hormonet insulin (insulinresistens). Socker (glukos) är en oerhört viktig molekyl för kroppen. I princip alla processer i vår kroppen kräver energi för att genomföras. Glukos används av kroppen för att producera kemisk energi som i sin tur används av kroppen. När vi blir äldre försämras kroppens förmåga av att hantera och bearbeta socker. En teori till försämrad sockerbearbetning är att kroppens system som reglerar detta maskineri slits ut över tid. Vid hög ålder utvecklar vi personer en försämrad förmåga att hantera blodsocker att utvecklar så småningom typ 2 diabetes. Studier visar att en undersökning som heter oralt sockertolerantest (OGTT) upptäcker många fler äldre personer med odiagnostiserad diabetes som annars skulle uppvisa lågt fastande blodsocker jämfört vid standardtest för diabetes (fastande-blodsocker).
Insulinresistens är en komplex sjukdom som påverkar många organ negativt, till exempel bidrar insulinresistens till utvecklingen av högt blodtryck, dålig hjärtfunktion, förhöjda blodfetter, ansamling av fetter i levern (fettlever), störningar i hormonella system, ökad fettmassa, mindre muskler samt aptit- och humörförändringar. Alla dessa tillstånd ökar risken för hjärtsjukdomar, därav den starka kopplingen mellan diabetes och hjärtsjukdomar. Hög ålder är även kopplat till benskörhet. Mineralhalterna i vårt skelett/ben minskar också med åldern, detta leder på sikt till att äldre personer utvecklar benskörhet. Benskörhet kan bero på hormonförändringar orsakade av hög ålder men det finns flera studier som visar att insulinresistens och fetma är kopplade till benskörhet.
Hög ålder kan även försvåra hanteringen av diabetes. Detta tros bero på nedsatt känslighet för insulin som minskar med åldern. Det finns däremot andra indirekta skäl till att hög ålder försvårar hanteringen av sjukdomen. I takt med att människors uppmärksamhet och minnesförmåga minskar med stigande ålder så försämras även förmågan att fokusera på uppgifter som är förknippade med hanterande av diabetes, till exempel kolhydraträkning, måltidsplanering, blodsockerövervakning och uppmätning av insulindoser. Dessutom kan förlust av synskärpa göra det svårare att övervaka blodsockernivåerna eller förbereda insulin. En annan faktor som försvårar hanteringen av diabetes hos äldre är den ökande risken för blodsockerfall (hypoglykemi).
Kontrollera diabetes hos äldre vuxna
Äldre personer med diabetes kan göra följande för att hantera sin diabetes bättre:
- Tänk på dina läkemedel: var noggrann med din diabetesbehandling känn till potentiella biverkningarna av alla mediciner du använder. Vissa läkemedel, ensamma eller i kombination med andra läkemedel kan bidra till blodsockerfall
- Kontrollera dig regelbundet med hälsoundersökningar, regelbundna läkarkontroller, ögonundersökning, njurprover, fotundersökning, tandläkarbesök och vaccinationer.
- Träna regelbundet.
- Håll dig mentalt aktiv genom att hålla kontakten med andra människor, lär dig nya saker och aktivera ditt sinne på nya sätt. Exempelvis lära sig ett främmande språk, hitta en ny hobby, gör korsord, spela spel, sluta röka eller dricka alkohol.
Behandling av diabetes hos äldre vuxna
Behandlingsrutiner för klinisk sjukvård baseras på forskningsstudier som kallas för randomiserade kliniska prövningar. Dessa avser att undersöka effekten av ett potentiellt läkemedel eller annan intervention. I kliniska prövningar för diabetes så studerar man utfall som hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, njursvikt, all dödlighet, fetma, blodsockernivåer, blodfetter, blodtryck och flera andra parametrar. Alla behandlings rekommendationer för diabetessjukvården baseras på resultat från kliniska studier. Äldre vuxna med diabetes har traditionellt sett inte inkluderats i randomiserade kontrollerade studier för diabetesläkemedel. Detta har resulterat i att existerande kliniska prövningsdata för blodsockerkontroll och andra utfall nog inte är helt lämpliga eller generaliserbara för de flesta äldre vuxna med diabetes.
Komplikationer till följd av diabetes och hög ålder
Ögonproblem
Åldrandet och diabetes kan leda till följande ögonsjukdomar:
- Katarakt – mörka områden som utvecklas i linsen i ögat
- Glaukom – ökat tryck i ögat
- Retinopati – skadade blodkärl i ögat som läcker vätska
Var och en av dessa kan orsaka allvarliga synproblem och blindhet. Besök din ögonläkare minst en gång om året för en ögonundersökning. Om du märker några förändringar i ögonen eller synproblem så kan du inte vänta tills nästa läkarbesök utan kontakta direkt sjukvård. Om du upplever symtom såsom:
- Suddig syn
- Dubbelseende
- Problem med att läsa böcker
- Smärta i ett eller båda ögonen
- Tryckkänsla i ögat
- Uppkomst av fläckar i synfältet
- Om du inte kan se föremål i periferin
Tandköttssjukdom
Utan korrekt tandvård kan risken för tandköttssjukdom öka när du åldras. Diabetes ökar risken för tandköttssjukdom. Det påverkar din förmåga att bekämpa infektioner, inklusive de i munnen. Obehandlad tandköttssjukdom kan leda till försämrat tandstatus och tandlossning.
Lyckligtvis finns det mycket du kan göra för att förhindra problem. Borsta två gånger om dagen, använd tandtråd en gång om dagen och skölj med ett antiseptiskt munvatten dagligen. En bra blodsockerkontroll leder till en lägre risk för tandproblem. Kontakta läkare om du märker några tecken på sjukdom i tandköttet. Vid begynnande tandköttssjukdom svullnar tandköttet, rodnar och blöder lätt.
Fallrisk
Fallolyckor är en allvarlig oro bland äldre vuxna. Dålig syn, vissa läkemedel, balansproblem och andra faktorer kan leda till att äldre ramlar och slår sig. Diabetes ökar också risken för fallolyckor. Diabetes kan skada nerverna i dina fötter, ett tillstånd som kallas perifer neuropati. Det kan orsaka smärta, stickningar, nedsatt känslighet eller domningar i dina fötter. Symtom som dessa kan påverka din förmåga att känna var dina fötter är, vilket ökar risken för fallolyckor. Regelbundna läkarbesök med fotundersökning kan behövas för personer med avancerad diabetes eller hög fallrisk. Om du upplever några tecken på perifer neuropati eller problem med dina fötter så var noga med att meddela sjukvården omgående.
Sexuell dysfunktion
Diabetes kan skada nerver eller blodkärl som påverkar dina könsorgan. Det kan leda till besvär med könsorganen och sexuella problem. Män upplever vanligtvis problem med erektil dysfunktion, alltså problem med att få eller hålla erektion. I mindre vanliga fall kan män utveckla ett tillstånd som kallas för retrograd utlösning, vilket innebär att sperma går in i urinblåsan istället för ut ur din penis. Kvinnor kan utveckla följande tillstånd: vaginal torrhet, obehag eller smärta under samlag, mindre lust efter samlag eller oförmåga att få en orgasm,
Om du upplever förändringar i din sexuella funktion eller upphetsning, meddela din läkare. Det kan verka konstigt att prata om det, men dessa problem är vanliga och behandlingsbara. Behandling kan erbjudas i form av läkemedel, smörjmedel eller rådgivning och övningar som stärker musklerna som används under samlag.
Influensa och lunginflammation
Diabetes ökar din risk för allvarliga komplikationer om du blir sjuk av influensan, särskilt om du är äldre än 65 år. Det beror på att både diabetes och ålder försvagar ditt immunförsvar, vilket gör dig mer mottaglig för infektioner.
Möjliga influensakomplikationer inkluderar:
- Emfysem
- Bronkit
- Sinusinfektioner
- Öroninfektioner
I allvarliga fall kan komplikationer leda till sjukhusinläggning och till och med dödsfall. Influensan kan också förvärra diabetes genom att höja blodsockernivån. Det kan också påverka din aptit, och när du inte äter tillräckligt sjunker blodsockret. Om du drabbas av influensan så bör du kontakta din läkare. Antivirala läkemedel som används för att behandla influensa fungerar bäst när de ges inom 48 timmar från det att du utvecklar första symtomen. Personer med diabetes bör höra med sin diabetessköterska eller läkare om du inte ska få vaccination mot lunginflammation eller influensa.
Diabetes och demens
Diabetes och demens är båda sjukdomar som vi människor utvecklar när vi blir äldre. Högt blodsocker och andra faktorer som är förknippade med diabetes kan påverka många organ, inklusive din hjärna. Med tiden kan Alzheimers sjukdom påverka ditt minne, inlärningsförmåga, resonemang, omdöme och förmågan att utföra normala dagliga uppgifter. Läkarna har fortfarande mycket att lära sig om kopplingen mellan diabetes och demens men det bästa sättet att minska din risk att drabbas av demens är att hålla din diabetes under kontroll. En teori är att höga blodsockernivåer orsakar en inflammation i hjärnan som påverkar vävnaden negativt. Fast höga blodsockernivåer bidrar samtidigt till dålig blodcirkulation i hjärnan och i värsta fall stroke (hjärninfarkt), båda tillstånd är i sin tur kopplade till demens och kognitiv nedsättning.
Kognitiv nedsättning och depression
Det finns bevis för att typ 2 diabetes är förknippad med kognitiv nedsättning. Specifika mekanismer som ligger bakom detta samband är fortfarande oklara men huvudfaktorerna verkar involvera vaskulär dysfunktion, högt blodtryck, hyperglykemi, hypoglykemiska händelser, insulinresistens och inflammation i hjärnvävnaden. Vissa västerländska länder rekommenderar att personer över 65 år genomför en neuro-psykologisk undersökning vid det första besöket och årligen för att upptäcka mild kognitiv försämring eller depression.
Frakturer och urininkontinens
Typ 2 diabetes hos äldre är en kraftfull riskfaktor för funktionella begränsningar, svaghet och funktionshinder. Med stigande ålder sker en gradvis förlust av styrka i skelett- och muskelmassa. Minskad bentäthet och sämre balans leder till ökad fallrisk och frakturer. Urininkontinens är en vanlig samsjuklighet vid diabetes, även om det vanligtvis inte rapporteras av patienter. En läkare bör alltid utföra en årlig undersökning för att utesluta urininkontinens hos äldre med diabetes, vilket kan vara en viktig orsak till social isolering, depression, fall och frakturer.
Blodsockerkontroll
Äldre patienter representerar en mycket heterogen och utmanande befolkning när det gäller vård och behandling av diabetes. Vid behandling av diabetes hos äldre bör läkare och sköterskor alltid vara medvetna om att upprätthålla en god livskvalitet. Patientcentrerade mål för behandling av blodsocker behövs för att uppnå den mest optimala blodsockerkontrollen. Sjukvården strävar ständigt efter att minimera risken för blodsockerfall samtidigt som de vill erbjuda en intensiv blodsockersänkande behandling.
Vanliga diabetesrelaterade komplikationer hos äldre med diabetes
Det finns många sätt att minska risken för diabetesrelaterade komplikationer såsom att sänka ditt blodsocker, kontrollera blodtrycket och blodfetter, träna regelbundet, äta en hälsosam kost, undvika alkohol och cigarettrökning. Vanliga komplikationer individer med diabetes som är äldre än 65 är följande:
- Njursjukdom inklusive njursvikt
- Synförlust
- Hjärtattack
- Stroke
- Perifera vaskulär sjukdom (PVD) – försämrad blodcirkulation i underbenen
- Perifer neuropati (nervskada)
- Lågt blodsocker (hypoglykemi)
- Hjärtsvikt
Sambandet mellan diabetes och naturligt åldrandet
Metaboliska störningar inklusive typ 2 diabetes mellitus och hjärt-kärlsjukdomar är nära besläktade med åldringsprocessen. De processer som påverkas av åldrandet är även kopplade till utvecklingen av diabetes. Följande processer är involverade både vid biologiskt åldrande och utvecklingen av typ 2 diabetes.
- Mitokondriell dysfunktion – mitokondrier är strukturer (organeller) som finns i kroppens alla celler. De producerar den kemiska energi som kroppen behöver och energin används i en rad processer. Mitokondrier kallas även för cellernas kraftverk. Mitokondrierna fungerar sämre när vi åldras, vilket orsakar en obalans i energiproduktion och hantering av kemiska avfallsprodukter. Varje sekund produceras energi i kroppens celler, detta leder till ansamling av ämnen som skadar cellen. Initialt klarar kroppen av att hantera dessa skadliga ämnen (exempelvis fria syreradikaler) men med stigande ålder ansamlas dessa skadliga ämnen och bidrar till biologiskt åldrande och sjukdomar som förknippas med hög ålder.
- Inflammation – kronisk inflammation är ett kännetecken för åldrande. Ämnen som ansamlas från energiproduktion kan läcka ut ur cellerna och orsaka inflammation.
- Försämrad förmåga att reglera blodfetter – kroppen använder i första hand blodfetter (lipider) och socker för att producera energi. Vid stigande ålder försämras kroppens förmåga att producera och eliminera blodfetter.
- Insulinresistens – känsligheten för insulin försämras för varje dag eftersom detta systemet är i gång oavbrutet i kroppens alla celler. När vi blir äldre slits systemet ut och mekanismer som reglerar känsligheten för insulin slutar fungera som tidigare, detta leder till förhöjda blodsockernivåer och andra negativa förändringar. Minskad insulinkänslighet, minskad muskelmassa och ökad kroppsfett, särskilt bukfetma bidrar till nedsatt insulinkänslighet hos äldre. En central komponent för reglering av blodsocker är de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln. Studier visar att dessa cellers förmåga att producera och frisätta insulin försämras med hög ålder.
- Ökad fettmassa – när vi åldras så ökar ansamlingen av fettvävnad. I fettvävnaden uppstår även inflammation och systemen som reglerar fettvävnaden fungerar sämre.
- Minskad muskelmassa och bentäthet – vid stigande ålder ses en gradvis minskning av muskelmassa och bentäthet. Muskler och ben är två hormonella organ som frisätter viktiga ämnen för ämnesomsättningen. Insulinresistens är en faktor som påverkar både muskelmassa och bentäthet.