Hyperglykemi är den medicinska termen för högt blodsocker (blodglukos). Högt blodsocker uppstår när kroppen har för låga koncentrationer av ett hormon som heter insulin i blodet, eller när kroppen inte kan använda insulin ordentligt. Definitionen av hyperglykemi är blodsockernivåer högre än 11,1 mmol/l, däremot uppstår symtom på hyperglykemi först när sockernivåerna blir ännu högre (13,9—16,7 mmol/l). Högt blodsocker är ett tillstånd som framför allt drabbar personer med diabetes. Vad som anses vara höga blodsockernivåer kan variera från person till person. Hos äldre eller personer med avancerad diabetes brukar man tillåta högre blodsockernivåer än vad som anses rekommenderat för en diabetiker. Anledningen till detta är att episoder med akuta blodsockerfall (hypoglykemi) anses farligare än lätt förhöjda sockernivåer under en längre period. Även om symtom uppkommer först vid högre blodsockernivåer så kan lätt förhöjda nivåer (> 10 mmol/l) orsaka märkbara organskador över tid. Hyperglykemi bör inte förväxlas med hypoglykemi, vilket är när blodsockernivån sjunker för lågt. Alla personer med diabetes bör sträva efter normala blodsockernivåer.
Vad är hyperglykemi?
Hyperglykemi definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som följande:
- Blodsockernivåer över 7,0 mmol/l vid fastande
- Blodsockernivåer över 11,0 mmol/l 2 timmar efter måltid
- Blodsockernivåer över 7 mmol/l under längre perioder kan orsaka skador på inre organ men symtom på högt blodsocker utvecklas inte förrän blodsockernivån överstiger 11 mmol/l
Vad orsakar hyperglykemi?
De flesta människor upplever en ökning av blodsockernivån efter att ha ätit en måltid med högt socker- eller kolhydratinnehåll men personer som upplever konsekvent hyperglykemi kan ha problem med att producera eller använda insulin. Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln som tillåter celler att använda glukos för att generera energi och fungera normalt. När insulinet är lågt eller ineffektivt kan diabetes utvecklas. Den bakomliggande orsaken till hyperglykemi kommer vanligtvis från förlust av insulinproducerande beta-celler i bukspottkörteln eller om kroppen utvecklar resistens mot insulin (insulinresistens).
Exempel på orsaker till högt blodsocker
- Om du har typ 1 diabetes kan du utveckla hyperglykemi eftersom din kropp inte har tillräckligt med insulin.
- Om du har typ 2 diabetes kan du ha problem med att frisätta insulin, har otillräckliga nivåer av insulin kvar i bukspottkörteln eller så fungerar insulin sämre ute i vävnader som muskler, lever och fett.
- Om du äter mer kolhydrater än din kropp och/eller medicinering kan hantera
- Stress från en annan sjukdom såsom förkylning eller influensa
- Stress över privata skäl såsom familjekonflikter, skol- eller relationsproblem
- ”Gryningsfenomenet” (Dawn fenomenet)
- Utebliven behandling med diabetesläkemedel (tabletter eller insulin)
Under matsmältningen bryter kroppen ner kolhydrater från livsmedel som bröd, ris och pasta till olika sockermolekyler. En av dessa sockermolekyler är glukos, en av de viktigaste energikällorna för din kropp. Glukos absorberas direkt i blodet efter att du ätit men det kan inte komma in i cellerna som finns i de flesta vävnader utan hjälp av insulin.
När sockernivåerna i blodet stiger så frisätter bukspottkörteln insulin. Det är ett hormon som har flera viktiga funktioner, bland det viktigaste är insulin förmåga att ”låsa upp” celler så att glukos kan ta sig in i cellen och verka som bränsle för att cellen ska fungera korrekt. Glukos lagras i levern och musklerna i form av glykogen. Denna process sänker mängden glukos i blodet och förhindrar att sockernivåerna i blodet når farligt höga nivåer. När blodsockernivån återgår till det normala så minskar även utsöndringen av insulin från bukspottkörteln.
Diabetes uppstår när insulins effekt på kroppen minskar. Detta kan bero på att dina insulinproducerande beta-celler i bukspottkörtel dör från en autoimmun reaktion (typ 1 diabetes), att din kropp blir resistent mot effekterna av insulin eller inte producerar tillräckligt med insulin för att upprätthålla en normal blodsockernivå (typ 2 diabetes). Följaktligen stiger koncentrationen av socker (glukos) i blodet och kan nå farligt höga nivåer om det inte behandlas ordentligt. Insulin eller andra droger används för att sänka blodsockernivån.
Somogyi-fenomen
Somogyi-fenomenet (även känt som posthypoglykemisk hyperglykemi eller kronisk Somogyi rebound) beskriver en ökning av blodsockernivån som svar på lågt blodsocker. När sockernivåerna i blodet minskar så kan kroppen själv försöka kompensera detta med hjälp olika hormoner för att höja blodsockernivåerna. Bland de personer med diabetes som hanterar sina blodsockernivåer med insulininjektioner kan somogyi-fenomenet utvisa sig som högt blodsocker på morgonen på grund av en hög dos insulin under natten.
Somogyi-effekten är kontroversiell trots att den är allmänt rapporterad. Somogyi-fenomenet är inte samma sak som grynings-fenomenet (Dawn fenomenet). Hormonerna som ställer till det vid dawn fenomenet är samma som vid somogyi-fenomenet. En ökning av blodsocker under morgonen till följd av avtagande insulinnivåer i blodet under natten leder till en ökning i stress- och tillväxthormoner som i sin tur ökar sockernivåerna. Somogyi var en läkare som teoretiserade att långvariga nivåer av obehandlad hypoglykemi (lågt blodsocker) kan leda till stress. När kroppen blir stressad frisätts stresshormoner som kan resultera i höga blodsockernivåer. Detta är ett defensivt svar från kroppen som frisätter hormoner som heter glukagon, kortisol och adrenalin. När dessa hormoner frisätts leder det till en omedelbar ökning av blodsockret. När stresshormoner frisätts uppstår en försämrad känslighet för insulin i flera timmar (en temporär insulinresistens), vilket i sin tur leder till ytterligare stegring av blodsocker.
Hur undviker jag somogyi-fenomenet?
Somogyi fenomen kan undvikas på flera sätt. Att regelbundet testa blodsocker med hjälp av en traditionell blodglukosmätare hjälper till att upptäcka låga blodsockernivåer innan någon rebound (posthypoglykemisk hyperglykemi) inträffar. Att undersöka blodsockernivåer under natten är också viktigt samt justera insulindoser om det behövs. Att ställa in insulindoser är svårt för man behöver ofta ta hänsyn till en persons vardag (motion, måltider, arbetstider, stress etc). Det är svårt att anpassa insulindoser nattetid och biverkningar från inställningen av insulin kan yttra sig som förhöjda blodsockernivåer under natten eller morgontid.
Praktiska sätt för att undvika somogyi-effekt inkluderar regelbunden blodglukoskontroll, dokumentering av blodglukosvärden och konservativ ökning av insulindoser. Ibland kommer somogyi-rebound att inträffa när personen med diabetes är vaken. Bevisen tyder på att de flesta personer med typ 1 diabetes som upplever nattlig Somogyi-effekt vanligtvis inte vaknar. Även om Somogyi-effekten är allmänt rapporterad och välkänd bland hälso- och sjukvårdspersonal finns det i detta skede få vetenskapliga bevis för att det existerar. Kliniska studier tyder på att högt fasteglukos beror på att insulinets effekt minskar under natten.
Dawn-fenomen (gryningsfenomenet)
En vanlig orsak till hyperglykemi hos personer med diabetes är gryningsfenomenet. Detta tillstånd uppträder tidigt på morgonen när vissa hormoner, såsom adrenalin, glukagon och kortisol frisätts vilket i sin tur leder till frisättning av glukos från levern ut i blodet. Detta fenomen uppträder vanligen omkring 8 till 10 timmar efter att en person med diabetes somnat. Däremot är inte alla höga blodsockernivåer på morgonen är resultatet av gryningsfenomenet. Detta kan också uppstå om en person intar livsmedelsprodukter med mycket socker eller kolhydrater före sängdags, en felaktig läkemedelsdos eller otillräckligt med insulin. Att vakna upp under natten och testa blodsocker kan vara ett effektivt sätt att avgöra om dessa toppar beror på gryningsfenomenet eller andra orsaker.
Hyperglykemiskt hyperosmolärt tillstånd
Detta tillstånd uppstår när människor producerar tillräckligt med insulin men det fungerar inte som det ska. Blodglukosnivåerna kan bli mycket höga (>50 mmol/L). Eftersom insulin finns men inte fungerar korrekt kan kroppen inte använda glukos eller fett för energi. Glukos kommer sedan ut via urinen, vilket orsakar ökad urinering. Obehandlat kan hyperglykemiskt hyperosmolärt tillstånd leda till livshotande vätskebrist och koma. Snabb medicinsk vård är nödvändig.
Symtom på hyperglykemi?
Hyperglykemi orsakar inga symtom förrän blodsockernivåer är signifikant förhöjda, vanligtvis över 10 till 11,1 millimol per liter (mmol/l). Symtom på hyperglykemi utvecklas långsamt under flera dagar eller veckor. Ju längre blodsockernivåer förblir höga, desto allvarligare blir symtomen. Vissa personer som har haft typ 2 diabetes under lång tid kanske inte uppvisar några symtom trots förhöjda blodsockernivåer.
De viktigaste 3 symptomen på högt blodsocker är följande:
- Ökad urinering
- Ökad törst
- Ökad hunger
Höga blodsockernivåer kan också bidra till följande symtom:
- Svaghet eller trötthet
- Viktminskning
- Suddig syn
- Huvudvärk
- Hungerkänsla
- Svårläkta sår
Hur behandlar jag högt blodsocker?
En hörnsten i hanterandet av diabetes går ut på att kontrollera sitt blodsocker ofta. Fråga din läkare hur ofta du ska kontrollera och vad dina blodsockernivåer ska vara. Kontrollera ditt blodsocker och behandla högt blodsocker tidigt för att undvika besvär och komplikationer. Du kan ofta sänka blodsockernivån genom att träna. Om ditt blodsocker är väldigt högt så bör du kontrollera om det finns ketoner i urinen. Om du har ketoner bör du låta bli att träna. Träning när ketoner är närvarande kan öka sockernivåerna i blodet ännu mer. Du måste samarbeta med din läkare för att hitta det säkraste sättet för dig att sänka blodsockernivån. Att skära ner på mängden mat du äter kan också hjälpa. Arbeta med din dietist för att göra ändringar i din måltidsplan. Om motion och förändringar i din kost inte fungerar kan din läkare ändra dosen på ditt läkemedel (inkl insulin) eller möjligen tidpunkten för när du tar det. Om hyperglykemi inte behandlas kan det orsaka att toxiska syror (ketoner) byggs upp i blod och urin (ketoacidos). Diabetes ketoacidos är ett akut livshotande tillstånd som behöver omedelbar vård på sjukhus.
Tecken och symtom på förhöjda ketoner i blodet inkluderar:
- Illaluktande andedräkt
- Illamående, kräkningar eller diarrér
- Andnöd
- Muntorrhet
- Svaghet
- Förvirring
- Koma
- Buksmärta
- Feber
Komplikation av högt blodsocker
Nervskador
Konsekvent högt blodsocker kan skada nerverna på flera sätt:
- Perifer neuropati: Detta är nervskador i fötter och händer, vilket leder till domningar, stickningar eller svaghet. Människor med neuropati i fötter och underben kanske inte är medvetna om när de skadar sina fötter och måste kontrollera dem dagligen för att undvika infekterade sår.
- Autonom neuropati: Detta påverkar automatiska processer i kroppen, såsom urinblåskontroll, sexuell funktion, hjärtfrekvens och matsmältning.
- Andra typer av neuropati: finns flera varianter av neuropatier som kan påverka olika kroppsdelar
Ögonkomplikationer
Personer med diabetes kan uppleva diabetesretinopati. Detta orsakar skador på blodkärlen som befinner sig på ögats baksida, vilket leder till synförlust och eventuell blindhet. Att ha diabetes och konsekvent högt blodtryck ökar risken för glaukom med 40% och grå starr med 60%.
Ketoacidos
Om en person med diabetes inte vidtar åtgärder för att kontrollera sina blodsockernivåer blir cellerna mindre känsliga för insulin. När det inte finns tillräckligt med insulin i kroppen eller cellerna inte svarar på stimuleringen av insulin så kan blodsocker inte komma in i cellerna. Kroppen använder då istället fett för energi. Kroppen producerar ketoner från att bryta ner fetter.
Kroppen kan däremot inte hantera en hög nivå av ketoner och även om kroppen kan bli av med vissa i urinen så kan ketoner så småningom ansamlas i blodet, vilket gör att blodet blir för surt. Detta kan leda till komplikationer, såsom ketoacidos. Vid diabetes-ketoacidos ökar syrahalten i kroppen och utan behandling kan personen utveckla diabeteskoma. Alla med diabetes som upplever följande symtom bör söka omedelbar akutvård:
- Andfåddhet
- Illaluktande andedräkt
- Kräkningar och illamående
- Muntorrhet
Långsiktiga komplikationer
Långsiktiga komplikationer av obehandlad hyperglykemi kan innefatta:
- Hjärt-kärlsjukdom (ex. hjärtinfarkt, stroke, hjärtsjukdom, hjärtsvikt)
- Nervskador (neuropati)
- Njurskada (diabetisk nefropati) eller njursvikt
- Skador på blodkärlen i näthinnan (diabetisk retinopati), vilket potentiellt leder till blindhet
- Grå starr
- Fotproblem orsakade av skadade nerver eller dåligt blodflöde som kan leda till allvarliga hudinfektioner, sår och i vissa allvarliga fall amputation
- Problem med ben och leder
- Dåliga tänder och tandkött
- Metabola syndromet
Riskfaktorer för högt blodsocker
Faktorer som kan bidra till hyperglykemi är följande:
- Att inte använda tillräckligt med insulin eller andra diabetesläkemedel
- Att inte injicera insulin ordentligt eller använda utgånget insulin
- Att inte följa sin måltidsplan
- Otillräckligt med träning
- Sjukdom eller infektion
- Användning av vissa mediciner, såsom steroider
- Skada eller operation
- Att uppleva känslomässig stress, till exempel familjekonflikter eller utmaningar på arbetsplatsen
- Stress kan utlösa hyperglykemi eftersom hormoner som produceras för att bekämpa sjukdom eller stress kan också orsaka att ditt blodsocker stiger. Även personer som inte har diabetes kan utveckla övergående hyperglykemi vid svår sjukdom. Men personer med diabetes kan behöva ta extra diabetesmedicin för att hålla blodsockret nära normalt under sjukdom eller stress.
Hur förebygger man högt blodsocker?
Följande förslag kan hjälpa dig att hålla ditt blodsocker inom ditt målområde:
- Följ den måltidsplan som du tagit fram med dietist.
- Om du tar insulin eller annan diabetesmedicin är det viktigt att du är konsekvent när det gäller mängden och tidpunkten för dina måltider och snacks. Maten du äter måste vara i balans med insulinet i kroppen.
- Övervaka ditt blodsocker. Beroende på din behandlingsplan kan du kontrollera och registrera din blodsockernivå flera gånger i veckan eller flera gånger om dagen. Noggrann övervakning är det enda sättet att se till att blodsockernivån ligger inom ditt målområde. Observera när dina glukosvärden ligger över eller under ditt målintervall.
- Ta din medicin som ordinerats av din läkare. Justera din medicin om du ändrar din fysiska aktivitetsnivå. Justeringen beror på blodsockernivåerna och på aktivitetens typ och längd.