Det finns två huvudvarianter av diabetes
Diabetes är en komplex men vanlig sjukdom som kräver regelbundna hälsokontroller för att övervaka blodsocker och andra faktorer som är relaterade till din diabetessjukdom. Det finns flera varianter av diabetes där den bakomliggande orsaken till att man utvecklar sjukdomen skiljer sig men den gemensamma nämnaren för alla fall med diabetes är att blodsockernivåerna (HbA1c) stiger.
Typ 1 diabetes
Typ 1 diabetes är ett kroniskt tillstånd som uppstår när kroppens egna immunceller attackerar det organ som kallas för bukspottkörteln (pankreas). Organet finns i buken runt tarmar, bakom levern och magsäcken. Där produceras det livsviktiga hormonet insulin och andra hormoner såsom glukagon, somatostatin och pankreatisk polypeptid (PP).
En autoimmun reaktion
Kroppens egna immunceller kan attackera de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln och förstöra dessa. Vad som triggar immunförsvaret är hittills inte känt men detta område studeras flitigt inom forskningen.
Vid sjukdomsdebut har immunförsvaret redan slagit ut en stor del av alla insulinproducerande celler, forskning visar att i genomsnitt har man förlorat ungefär 90% av alla sina beta-celler i bukspottkörteln när man väl utvecklar symtom.
Typ 2 diabetes
Typ 2 diabetes utvecklas vanligtvis i vuxen ålder när kroppen slutar att svara på insulin, ett hormon som alltså produceras i bukspottkörteln. Till skillnad från typ 1 diabetes så attackerar inte kroppens egna immunceller bukspottkörteln vid typ 2 diabetes. Vid typ 2 diabetes så utvecklar kroppen en nedsatt känslighet mot insulin detta kallas för insulinresistens på medicinskt språk.
Nedsatt insulinkänslighet
Insulinresistens är en central del i sjukdomsutvecklingen vid typ 2 diabetes. Det finns ett par organ som är särskilt känsliga för insulinreistens och de är fettvävnaden, skelettmuskler och levern. Vid höga blodsockernivåer så behöver kroppen frisätta insulin dels för att absorbera blodsockret men även för att lagra glukos som energi (fett). Vid lång exponering av höga nivåer insulin i blodcirkulationen, som svar på att kroppen försökt sänka blodsockret, bruka resultera i en nedsatt känslighet för insulin.
Beta-celler slutar fungera normalt
Utöver insulinresistens så utvecklar man ett annat tillstånd som är unikt för individer med typ 2 diabetes Till en början har individer med pre-diabetes (ett förstadium till typ 2 diabetes) och individer med typ 2 diabetes en del hel insulinproducerande beta-celler. Till slut fungerar inte beta-celler som vanligt, 1. de blir sämre på att producera insulin, 2. sämre på att frisätta insulin och klarar inte heller av att 3. registrera blodsockernivåer. Detta kallas för beta-cells svikt på medicinskt språk.
Kort om utredning
Det enda sättet att veta säkert att du har diabetes är att testa dig. De vanligaste blodproverna inkluderar HbA1c-(långtidsblodsocker) testet som reflekterar dina blodsockernivåer de senaste 2-3 månaderna, ett fastande blodsockerprov (fastande p-glukos), oralt glukostolerans test (OGTT). Inom sjukvården är det vanligt att testa HbA1c och fastande blodsocker, det är mindre vanligt att undersöka glukostolerans test.
Sjukvården hade kunnat identifiera fler personer med diabetes eller ett förstadium till diabetes om man genomförde undersökningar som kallas för IFG (impaired fasting glucose tolerance test) eller nedsatt fastande glukostolerans samt ett annat prov som heter IGT (impaired glucose tolerance test).
Sammanfattning av utredningsmetoder
- Långtidsblodsocker (HbA1c) – visar dina genomsnittliga blodsockernivåer de senaste 2-3 månaderna
- Fastande plasma-glukos (fastande blodsocker) – mäts oftast på morgonen och görs 2-3 gånger innan diagnosen kan ställas.
- Slumpmässigt blodsocker – det är inte alltid nödvändigt med fastande blodsocker, om ditt blodsocker överstiger 11.1 så brukar det oftast röra sig om diabetes
- Oralt glukostoleranstest (OGTT) – tar ungefär 2 timmar att genomföra och innebär att man dricker en lösning med socker för att se hur kroppen svarar. Då kan man mäta fastande blodsocker (IFG) eller hur kroppen reagerar på kontinuerlig glukostillförsel (IGT).
Tidiga varningstecken på diabetes
Obehandlad diabetes brukar förvärras över tid. Anledningen är att blodsockernivåerna stiger, vilket orsakar olika symptom. Det finns en stor variation bland individer för hur de upplever olika symtom, vilka symtom som de upplever vid sjukdomsdebut och i vilket stadie av sin diabetessjukdom som dessa symtom uppstår.
Vanliga tecken som kan uppstå i ett tidigt stadie är följande
- Extrem törst
- Frekvent urinering, särskilt på natten
- Oavsiktlig viktminskning
- Ökad hungerkänsla
- Suddig syn
- Domningar eller stickningar i händer och fötter
- Trötthet
- Hud som är mycket kliande eller torr
- Dålig sårläkningsförmåga
- Ökad muntorrhet och dålig andedräkt
- Impotens eller erektil dysfunktion
Varningstecken vid typ 1 diabetes
Symtom på typ 1 diabetes kan utvecklas snabbt, inom några dagar, veckor eller månader. Det diagnostiseras vanligtvis hos barn och unga vuxna, även om det kan uppstå i alla åldrar. Det diagnostiseras oftast hos barn 4 till 6 och 10 till 14 år.
Utöver symtomen som beskrivs ovan kan ett barn uppleva ytterligare symtom, såsom:
- Plötslig, oavsiktlig viktminskning
- Sängvätning
- En svampinfektion unga flickor
- Andetag som luktar dåligt
- Influensaliknande symtom, inklusive illamående, kräkningar, andningsproblem och medvetslöshet
- Influensaliknande symtom uppstår när odiagnostiserad diabetes gör att ketoner byggs upp i blodomloppet. Detta tillstånd kallas diabetisk ketoacidos. Detta tillstånd är en medicinsk nödsituation och kräver omedelbar medicinsk behandling.
Varningstecken på typ 2 diabetes
Symtom på typ 2 diabetes tenderar att komma mer gradvis än typ 1 diabetes. Typ 2 diabetes kan utvecklas under flera år, och varningstecknen kan vara subtila. Det är också möjligt att inte ha några tydliga varningssignaler alls.
Individer med förstadium till diabetes eller de i ett tidigt skede av sin typ 2 diabetes brukar sällan uppleva några symtom. Det är inte ovanligt att man får diagnosen typ 2 diabetes samtidigt som man vårdas för en diabetes-relaterad komplikation såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke eller njursvikt.
Typ 2 diabetes diagnosen erhålls vanligtvis i samband med:
- Ihållande infektioner eller ett långsamt läkande sår
- Domningar eller stickningar i händer eller fötter
- Hjärtproblem – hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt
- Njursvikt
- Hälsokontroller
Förklaring till olika symtom vid diabetes
- Hunger, törst och trötthet som beror på att kroppen tror att det finns för lite energi i cellerna, allt socker har fastnat i blodet. Många personer med typ 2-diabetes upplever hunger och trötthet på grund av oförmåga att metabolisera glukosen i blodet.
- Dina njurar måste arbeta hårdare för att bli av med överflödigt socker i blodet, vilket kan orsaka frekvent urinering och törst.
- Immunsuppression och infektioner – kroniskt höga nivåer av blodsocker kan orsaka dysfunktion i immunsystemet. Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk att utveckla infektionssjukdomar. Svampinfektioner är särskilt vanliga hos personer med diabetes.
- Diabetisk neuropati – diabetisk neuropati är en potentiellt allvarlig komplikation av typ 2-diabetes. Diabetisk neuropati är nervskador orsakade av kroniskt höga blodsockernivåer. Tidiga symtom inkluderar stickningar, smärta eller svaghet i händer och fötter. När det fortskrider kanske du inte kan känna smärta i dina extremiteter, vilket gör att du löper en ökad risk att utveckla tillstånd som diabetiska sår.
- Suddig syn – suddig syn kan vara ett av de första symtomen på diabetes. Höga nivåer av glukos i dina ögon kan få linsen i dina ögon att svälla och förvränga din syn. Med tiden kan förhöjda glukosnivåer också skada din näthinna och nerverna som spelar en nyckelroll i din syn. Plötslig suddig syn kan också orsakas av ett plötsligt blodsockerfall. Dessutom ökar diabetes risken att utveckla andra ögonsjukdomar som kan orsaka dimsyn som glaukom.
Vilka är riskfaktorerna för diabetes?
Det finns vissa riskfaktorer för både typ 1 och typ 2 diabetes. Detta är inte en uttömmande lista, och även vuxna kan utveckla typ 1 diabetes, även om det är sällsynt.
- Har en familjehistoria av diabetes
- Att vara överviktig
- Att ha en stillasittande livsstil
- Att vara rökare
- Har högt blodtryck
- Har onormala triglycerid- eller HDL-kolesterolnivåer (blodfetter)
- Har en historia av insulinresistens
- Låg fysisk aktivitetsnivå
- Dåliga kostvanor
- Stress och dåliga sömnvanor
- Olika sjukdomar och läkemedel kan öka risken för diabetes
Det finns även flera ovanliga symtom som är förknippade med diabetes. Läs mer om ovanliga symtom vid diabetes i den här artikeln. Vi har även skrivit en mer uttömmande artikel om symtom vid odiagnostiserad diabetes som du kan läsa här.
