Mounjaro (Tirzepatid) minskar risken för typ 2 diabetes med 92%

Introduktion

Fetma och övervikt är en global hälsokris och kronisk sjukdom som påverkar mer än 2 miljarder människor världen över. Det är inte bara en kronisk sjukdom utan också en av de främsta riskfaktorerna för en rad andra tillstånd, såsom kardiovaskulära sjukdomar, högt blodtryck och typ 2 diabetes.

Den här artikeln handlar om den banbrytande forskningsstudien som publicerades i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine 13 november 2024. I en tidigare rapport av SURMOUNT-1-studien visade det sig att tirzepatid gav stora och långvariga viktminskningar hos personer med fetma under en 72-veckorsperiod.

Här rapporterar vi om säkerhetsresultaten efter 3 år med tirzepatid och dess effektivitet i att minska vikt och fördröja utvecklingen av typ 2 diabetes hos personer med både fetma och prediabetes.

Fetma har visat sig vara nära kopplad till insulinresistens, vilket leder till prediabetes och i förlängningen typ 2 diabetes. Prediabetes innebär att blodsockernivåerna är högre än normalt men inte tillräckligt höga för att klassificeras som diabetes. Detta tillstånd är särskilt problematiskt eftersom det ökar risken för att utveckla diabetes med upp till 70% under en livstid.

Traditionellt har livsstilsinterventioner som viktminskning genom kost och motion, samt kirurgiska ingrepp som bariatrisk kirurgi, varit de primära metoderna för att hantera fetma och prediabetes.

Men dessa lösningar har begränsningar vad gäller långsiktiga resultat och patientföljsamhet. Under de senaste åren har medicinska alternativ blivit alltmer framträdande i behandlingen av fetma och relaterade metabola sjukdomar.

Mounjaro (Tirzepatid)

Tirzepatid är en ny typ av läkemedel som fungerar som en dubbel agonist för glukosberoende insulinotrop polypeptid (GIP) och glukagonliknande peptid-1 (GLP-1) receptorer. Denna unika mekanism gör det möjligt för tirzepatid att främja både viktminskning och förbättrad blodsockerkontroll.

GIP- och GLP-1-receptorer spelar centrala roller i regleringen av kroppsvikt, insulinutsöndring och glukosmetabolism. Genom att stimulera dessa receptorer kan tirzepatid förbättra insulinresistens, minska aptiten och främja en hälsosam viktnedgång.

Läs följande läng för mer information om GLP-1 och GIP

Tidigare studier har visat att tirzepatid kan ge betydande förbättringar i både kroppsvikt och glykemisk kontroll hos individer med typ 2 diabetes. Dock har dess långsiktiga effekter på viktminskning och förebyggande av typ 2 diabetes hos individer med fetma och prediabetes inte varit lika väl dokumenterade, förrän nu.

Användning och biverkningar

Användning av Tirzepatid

1. Doseringsform: Tirzepatid administreras som en subkutan injektion (under huden).
2. Injektionsfrekvens: En gång i veckan, helst på samma dag varje vecka.
3. Startdos: Vanligtvis börjar man med en låg dos (t.ex. 2,5 mg per vecka) för att minska risken för biverkningar.
4. Öka dosen: Dosen kan gradvis ökas varje 4:e vecka beroende på tolerans och behandlingens effekt, vanligtvis till 5 mg, 10 mg och 15 mg per vecka.
5. Administrering: Injektionen kan göras i låret, magen eller överarmen. Det är viktigt att byta injektionsställe varje gång.

Biverkningar av Tirzepatid

De vanligaste biverkningarna av tirzepatid inkluderar:

1. Mag-tarmproblem:
   • Illamående
   • Kräkningar
   • Diarré
   • Förstoppning
   • Buksmärtor
2. Huvudvärk
3. Trötthet eller utmattning
4. Darrningar eller känsla av oro
5. Appetithämning (kan vara både en fördel och en biverkning beroende på behandlingsmål)
6. Injektionsställe reaktioner: Rödhet, svullnad eller irritation vid injektionsstället
7. Lågt blodsocker (hypoglykemi), särskilt vid kombination med andra diabetesmediciner

Allvarliga biverkningar (mindre vanliga men viktiga att vara uppmärksam på):

1. Pankreatit (bukspottskörtelinflammation): Symptom kan inkludera svår buksmärta, illamående och kräkningar.
2. Allvarliga allergiska reaktioner: Utslag, klåda, andningssvårigheter eller svullnad i ansikte, läppar eller hals.
3. Njurfunktion: Vid tecken på njurproblem ska behandlingens fortsättning övervägas.
4. Sköldkörtelproblem: Om det finns historik av sköldkörtelproblem eller tumörer bör behandlingens risk bedömas.

Studien SURMOUNT-1: Design och metodik

SURMOUNT-1 är en fas 3, dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad klinisk prövning som syftar till att undersöka tirzepatids effekter på viktminskning och diabetesförebyggande hos personer med fetma och prediabetes.

Studien inkluderade 2539 deltagare, varav 1032 hade prediabetes vid studiens start. Deltagarna randomiserades i fyra grupper: tirzepatid 5 mg, 10 mg, 15 mg eller placebo. Behandlingen administrerades en gång i veckan under en period på 176 veckor, följt av en 17-veckors uppföljningsperiod utan behandling

Inklusionskriterier:

• Kroppsmassindex (BMI) på minst 30, eller minst 27 med minst en fetmarelaterad komplikation.
• Prediabetes vid baslinjen, definierad enligt American Diabetes Association (ADA) baserat på fastande blodsocker, HbA1c eller glukosbelastningstest.

Behandlingsprotokoll:

Förutom läkemedelsbehandling fick alla deltagare livsstilsrådgivning. Detta inkluderade en kalorireduktion på 500 kcal per dag och minst 150 minuters fysisk aktivitet per vecka. Glykemiska parametrar, såsom HbA1c och fastande blodsocker, utvärderades regelbundet under studiens gång.

Resultat

1. Viktminskning

Tirzepatid resulterade i betydande och långsiktig viktminskning. Vid vecka 176 var den genomsnittliga procentuella viktminskningen:

• 5 mg: -12,3% (95% konfidensintervall [CI]: -14,5 till -10,2)
• 10 mg: -18,7% (95% CI: -24,1 till -13,4)
• 15 mg: -19,7% (95% CI: -22,1 till -17,3)
• Placebo: -1,3% (95% CI: -4,0 till 1,5)

Den största viktminskningen sågs i 15 mg-gruppen, där deltagarna i genomsnitt tappade 21,4 kg jämfört med endast 0,9 kg i placebogruppen. Dessa resultat understryker tirzepatids potential att uppnå kliniskt meningsfull viktminskning hos personer med fetma.

2. Förebyggande av typ 2 diabetes

Under de 176 behandlingsveckorna utvecklade endast 1,3% av deltagarna som fick tirzepatid typ 2-diabetes, jämfört med 13,3% i placebogruppen. Detta motsvarar en riskreduktion med ett hazard ratio (HR) på 0,07 (95% CI: 0,0 till 0,1; P<0,001). Efter 17 veckor utan behandling var förekomsten av diabetes något högre i tirzepatidgruppen (2,4%) men fortfarande avsevärt lägre än i placebogruppen (13,7%; HR: 0,12; 95% CI: 0,1 till 0,2).

3. Glykemisk status och normoglykemi

Vid slutet av behandlingsperioden hade 92% av deltagarna som fick tirzepatid återgått till normoglykemi, jämfört med 59% i placebogruppen. Även deltagare som inte uppnådde en viktminskning på minst 5% rapporterade förbättrad glykemisk kontroll, vilket tyder på att tirzepatid har direkta effekter på blodsockermetabolismen utöver viktminskning.

4. Hälsoförbättringar och livskvalitet

Förbättringar i kardiometaboliska riskfaktorer som blodtryck, lipidnivåer och leverenzymvärden observerades hos deltagare som fick tirzepatid. Dessutom rapporterades signifikanta förbättringar i livskvalitet, särskilt i fysiska och psykosociala domäner, enligt SF-36- och IWQOL-Lite-CT-skattningar.

5. Säkerhet och tolerabilitet

De vanligaste biverkningarna var gastrointestinala, inklusive illamående, diarré och förstoppning, främst under de första 20 veckorna av dosupptrappning. Allvarliga biverkningar rapporterades hos 12–15% av deltagarna i tirzepatidgrupperna, jämfört med 12% i placebogruppen. Dödsfall var sällsynta och jämnt fördelade mellan grupperna.

Diskussion

Tirzepatid framstår som en banbrytande behandling för fetma och prediabetes, med imponerande resultat när det gäller långsiktig viktminskning och förebyggande av typ 2 diabetes. Denna studie understryker vikten av att adressera både adipositet och dysglykemi för att maximera metabola fördelar.

En av de mest anmärkningsvärda fynden är tirzepatids förmåga att förhindra progression till typ 2-diabetes. Med ett hazard ratio på 0,07 och 92% av deltagarna som återvände till normoglykemi erbjuder tirzepatid ett exceptionellt skydd mot diabetes jämfört med tidigare behandlingar som liraglutid och semaglutid.

Trots detta noterades en del viktuppgång och försämring av glykemisk status under den 17-veckors period då behandlingen avslutades. Detta pekar på behovet av långsiktig underhållsbehandling för att upprätthålla de metabola fördelarna.

Slutsats

Tirzepatid erbjuder en innovativ och effektiv lösning för behandling av fetma och förebyggande av typ 2-diabetes. Med betydande förbättringar i viktminskning, glykemisk kontroll och livskvalitet, tillsammans med en gynnsam säkerhetsprofil, representerar tirzepatid ett stort framsteg inom behandlingen av kroniska metabola sjukdomar.

Denna studie banar väg för framtida forskning och användning av tirzepatid som en central komponent i hanteringen av fetma och dess associerade tillstånd.