Effekter av sötningsmedel: aspartam, fruktos, stevia, sukralos, sackarin, acesulfam

Hur påverkas vi av sötningsmedel och tillsatser i mat och dryck? Om aspartam, fruktos, stevia, sukralos och andra tillsatser

Fruktos (fruktsocker) och glukos (druvsocker) finns naturligt i frukt, grönsaker och honung. Människan har sannolikt ätit fruktos och glukos så länge den funnits. Intaget av fruktos och glukos var dock lågt ändra fram till 1800-talet, då socker blev billigt och lättillgängligt.

Människan, liksom övriga växter och djur, föredrar att använda glukos som energikälla. Faktum är att kroppen kan omvandla de flesta kolhydrater till glukos och därmed kan kroppen utvinna energi ur de flesta kolhydrater. Det enda undantaget är fibrer. Vi kan inte bryta ner fibrer i tarmarna och därmed inte ta upp fibrer.

Människan kan däremot inte använda fruktos som energikälla. Vi kan alltså inte utvinna någon energi från fruktos innan vi omvandlat det till andra ämnen och detta sker med hjälp av enzymer. I levern, tunntarmen och njurarna kan fruktos omvandlas till andra ämnen som ger oss energi (t ex glukos). Av allt fruktos vi äter omvandlas cirka hälften till glukos. Resten blir laktat, fett och glykogen (samtliga dessa kan också användas som energikälla). Att omvandla fruktos kostar dock energi, vilket gör att fruktos är en mindre effektiv energikälla än glukos.

 

Socker och hälsa: en fråga om mängd

Att socker kan påverka hälsan är inget nytt. 1912 föreslog den franske doktorn Paul Carton att socker var en av grundorsakerna till människans sjukdomar (detta är förstås en kraftig överdrift, särskilt år 1912 då majoriteten av alla dödsfall orsakades av infektioner). Under 1960-talet hade Yudkin mer kött på benen och han föreslog redan då att socker var en hälsofara. Yudkin föreslog faktiskt att socker var farligare än mättat fett. 1 Diskussionen om socker som orsak till fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom återkom under 2000-talet. 2 Allt fler forskare och organisationer slår larm om hälsofaror med socker och snabba kolhydrater. Det verkar som att det överdrivna intaget av socker och snabba kolhydrater är en av de viktigaste förklaringarna till fetma- och diabetesepidemin som drabbat hela världen.

Notera att socker i sig inte är giftigt eller skadligt. Människokroppen kan hantera socker alldeles utmärkt. Det är snarare så att socker blir skadligt pga de stora mängderna vi äter.

 

Lösningen på problemet: sötningsmedel?

För att komma till rätta med problemet vände man sig till sötningsmedel. Allt fler människor har börjat inse att socker (i de mängder vi äter) är skadligt, vilket gör att företagen som säljer sockerhaltiga produkter tvingats hitta alternativ till socker. Det är förstås ingen lätt uppgift men trots detta har man hittat flera alternativ till socker. Dessa alternativen kallas ”sötningsmedel”. Vissa sötningsmedel är helt naturliga, t ex fruktos (fruktsocker). Andra är artificiella (konstgjorda), t ex aspartam. Många av sötningsmedlen är kalorifria, vilket innebär att de inte innehåller några kalorier. Företagen marknadsför dessa produkter aggressivt och hävdar att de inte leder till viktuppgång eller andra negativa effekter (eftersom de inte är glukos och inte innehåller några kalorier). Frågan är om detta är sant eller falskt. Låt oss gå igenom vad studier lärt oss om detta.

Fruktos (fruktsocker) som sötningsmedel i mat och dryck

Vi börjar med fruktos (fruktsocker), som är en vanlig tillsats i både mat och dryck. Man har sett att höga doser fruktos leder till att djur utvecklar fetma, insulinresistens, typ 2 diabetes, blodfettsrubbning och högt blodtryck (hypertoni). 3 Personer som äter stora mängder fruktos och livsmedel med tillsatt fruktos är fetare än övriga. 4 Personer som äter stora mängder fruktsocker får oftare blodfettsrubbning (höga blodfetter). 5 Studier visar att högt intag av fruktos leder till övervikt och fetma pga att fruktos stimulerar tillverkning av fett och dessutom blir man inte lika mätt av fruktos. 6

Angående fruktos som sötningsmedel / tillsats vet vi idag fölande: 7

  • Det finns ett samband mellan fruktos och blodsocker, så till vida att personer som äter mycket fruktos tenderar ha högre blodsocker. Personer som äter mycket fruktos förefaller också ha högre triglycerider, högre blodtryck och lägre HDL kolesterol (det goda kolesterolet).
  • Personer som äter mycket socker har högre totalkolesterol, högre LDL kolesterol, högre triglycerider, lägre HDL kolesterol och högre blodtryck.
  • Personer som dricker mycket läskedryck (som oftast är sötad med fruktos) har högre risk att utveckla kronisk njursjukdom.
  • Fruktjuice med tillsatt socker leder sannolikt till ökad risk för typ 2 diabetes.
  • Fruktjuice som var 100% ren frukt (inget tillsatt socker) är inte behäftat med ökad risk för typ 2 diabetes.
  • Fruktos i överdrivna mängder kan öka inlagring av fett i levern, vilket kan leda till fettlever och slutligen skrumplever.
  • Alla drycker med tillsatt socker leder till viktuppgång.
  • Mycket högt intag av fruktos leder sannolikt till högre LDL kolesterol.
  • Att ersätta socker och stärkelse med fruktos leder till bättre blodsocker om man har typ 2 diabetes.
  • Det verkar som att fruktos är särskilt ohälsosamt om det samtidigt leder till att man äter mer kalorier än man borde.

Man får inte förväxla fruktos som tillsats i livsmedel och drycker, med fruktos som finns i frukt. Det finns nämligen inga studier som visar att frukt är ohälsosamt. Läs mer om Fruktos (fruktsocker).

 

Andra sötningsmedel

Under årens gång har många försök gjorts för att hitta alternativ till socker och fruktos. En del av alternativen är artificiella och andra är naturliga. Bland dessa sötningsmedel hittar vi aspartam, sukralos, stevia, acesulfam med flera. Idag kan man hitta dessa sötningsmedel överallt i livsmedelsbutiker och restauranger. De marknadsförs ofta som ”hälsosamma alternativ” till socker (fruktos och glukos) eftersom de inte innehåller några kalorier. Många av dessa sötningsmedel är många gånger sötare än socker, vilket gör att man endast behöver små mängder av dem. Men frågan är hur dessa sötningsmedel påverkar vårt blodsocker, insulin, kroppsvikt och risken för att bli överviktig, fet eller få diabetes.

Det finns faktiskt inga belägg för att kalorifria sötningsmedel leder till viktnedgång på sikt. 8. Faktum är att det finns studier som talar för att sötningsmedel kan ha motsatt effekt och istället rubba metabolismen. 9 Det innebär att du som vill gå ner i vikt inte har någon nytta av produkter som innehåller kalorifria sötningsmedel, såsom aspartam, stevia, acesulfam, sukralos, sackarin m fl.

I den gigantiska studien NHANES (en av vår tids största epidemiologiska studier) undersökte man sambandet mellan intag av bordssocker, fruktos, aspartam, sackarin och risken för att bli övervikt eller utveckla typ 2 diabetes. Personer i NHANES som sällan åt sötningsmedel var smalare än personer som ofta åt produkter med sötningsmedel och detta gällde även sötningsmedel som var kalorifria.

Studier visar dessutom att aspartam faktiskt kan ha negativ inverkan på omsättningen av glukos i kroppen. 10 Detta gäller både blodsocker i fasta, insulinkänslighet och glukostolerans. Flera studier har kunnat rapportera att artificiella sötningsmedel har en negativ inverkan på vårt blodsocker och vår ämnesomsättning. 11

Tarmflora som brygga mellan sötningsmedel och ämnesomsättning

I en studie i den ansedda tidskriften Nature beskriver Suez med kollegor hur sötningsmedel kan orsaka glukosintolerans (något som är behäftat med typ 2 diabetes) genom ändringar i vår tarmflora. Suez använde vanliga sötningsmedel och analyserade hur dessa påverkade tarmfloran och kroppens förmåga att hantera glukos. Detta tyder på att den skadliga effekten av sötningsmedel kanske går via vår tarmflora. 12

Azad och kollegor slog ihop resultat från 7 kliniska studier där man undersökt hur sötningsmedel som aspartam, sukralos och stevia påverkar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Man såg i dessa studier att sötningsmedel inte föranledde någon viktnedgång och istället sågs en liten ökning av BMI. Man kunde inte observera att det skulle finnas några fördelar med sötningsmedel.13

I en studie som publicerats i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine visade Ebbelinge och kollegor att överviktiga och feta personer som regelbundet drack läskedryck kunde gå ner i vikt om de valde läsk med artificiella sötningsmedel. Efter 1 år hade de som drack läsk med sötningsmedel gått ner 1.9 kg mer än de som fick dricka valfritt men efter 2 år fanns ingen skillnad mellan grupperna! Återigen, den som vill gå ner i vikt har ingen nämnvärd nytta av produkter med sötningsmedel. 14 

Tey och kollegor undersökte hur aspartam, munkfrukt, stevia och sackaros i dryck påverkade kroppens ämnesomsättning (blodsocker, insulinnivåer) samt det totala intaget av energi (kalorier). Denna studie är mycket intressant eftersom den visade att när man gav deltagarna fick (till frukost) dryck med kalorifria sötningsmedel så åt de färre kalorier till frukost men istället åt de fler kalorier till lunch, vilket gjorde att deras totala kaloriintag var lika stort som de som åt dryck med socker till frukost. Med andra ord kunde deltagare som åt sötningsmedel inte sänka sitt kaloriintag. Dessutom var det ingen skillnad i varken blodsocker eller insulinnivåer. 15

Evans och kollegor undersökte om det var fördelaktigt att ersätta en del av glukos eller sackaros med fruktos för personer med typ 1 eller typ 2 diabetes. De konstaterade att om man ersatte glukos/sackaros med fruktos så fick man en mindre uttalad blodsocker-stegring efter måltid, och det gällde framförallt personer med typ 1 och typ 2 diabetes. Dessutom blev insulinnivåerna i blodet lägre, jämfört med samma mängd glukos/sackaros. För personer med diabetes finns därför en fördel med att ersätta glukos med fruktos. 16

 

Slutsater om sötningsmedel

  • Socker och snabba kolhydrater är ohälsosamma, såvida inte intaget begränsas kraftigt.
  • Sötningsmedel gör ingen nytta och kan snarast vara skadliga.

 

Slutsater om socker, övervikt och diabetes

  • Personer med övervikt och fetma kan gå ner i vikt genom att äta kost med minskad mängd kolhydrater (LCHF).
  • Personer med typ 2 diabetes kan erhålla stora förbättringar av blodsocker och gå ner i vikt genom att äta mindre socker och snabba kolhydrater. LCHF är en diet som fungerar bra för personer med typ 2 diabetes.
  • Allt fler personer med typ 1 diabetes förespråkar lågkolhydratkost men för denna grupp finns inte tillräckligt med data för att kunna rekommendera det generellt. Det behövs fler studier som kan visa att lågkolhydratkost är säkert för personer med typ 1 diabetes.

  1. Yudkin J. Sugar consumption and myocardial infarction. Lancet. 1971;1:296–7. Yudkin J. Dietary carbohydrate and ischemic heart disease. Am Heart J. 1963;66:835–6.

  2. Bray GA, Nielsen SJ, Popkin BM. Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. Am J Clin Nutr. 2004;79:537–43.

  3. Dekker MJ, Su Q, Baker C, Rutledge AC, Adeli K. Fructose: a highly lipogenic nutrient implicated in insulin resistance, hepatic steatosis, and the metabolic syndrome. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2010;299:E685–94. Bizeau ME, Pagliassotti MJ. Hepatic adaptations to sucrose and fructose. Metab Clin Exp. 2005;54:1189–201.

  4. Bray GA. Soft drink consumption and obesity: it is all about fructose. Curr Opin Lipidol. 2010;21:51–7.

  5. Livesey G, Taylor R. Fructose consumption and consequences for glycation, plasma triacylglycerol, and body weight: meta-analyses and meta-regression models of intervention studies. Am J Clin Nutr. 2008;88:1419–37.

  6. Tappy et al, Health Effects of Fructose and Fructose-Containing Caloric Sweeteners: Where Do We Stand 10 Years After the Initial Whistle Blowings? Current Diabetes Reports

  7. Tappy et al, Health Effects of Fructose and Fructose-Containing Caloric Sweeteners: Where Do We Stand 10 Years After the Initial Whistle Blowings? Current Diabetes Reports

  8. Swithers SE. 2013. Artificial sweeteners produce the counterintuitive effect of inducing metabolic derangements. Trends Endocrinol. Metab. 24: 431-441

  9. Nettleton, J.E., Reimer, R.A., and Shearer, J. 2016. Reshaping the gut microbiota: impact of low calorie sweeteners and the link to insulin resistance? Physiol. Behav. 

  10. Kuk, J.L., and Brown, R.E. 2016. Aspartame intake is associated with greater glucose intolerance in individuals with obesity. Appl. Physiol. Nutr. Metab.

  11. Palmnas MS, Cowan TE, Bomhof MR, Su J, Reimer RA, Vogel HJ, et al. 2014. Low-dose aspartame consumption differentially affects gut microbiota-host metabolic interactions in the diet-induced obese rat. PLoS ONE. Suez J, Korem T, Zeevi D, Zilberman-Schapira G, Thaiss CA, Maza O, et al. 2014. Artificial sweeteners induce glucose intolerance by altering the gut microbiota. Nature

  12. Artificial sweeteners induce glucose intolerance by altering the gut microbiota   Jotham Suez et al. Nature 2014.

  13. Azad et al. Nonnutritive sweeteners and cardiometabolic health: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials and prospective cohort studies. CMAJ July 17, 2017

  14. Ebbelinge et al: A Randomized Trial of Sugar-Sweetened Beverages and Adolescent Body Weight. NEJM, 2010.

  15. Tey et al: Effects of aspartame-, monk fruit-, stevia- and sucrose-sweetened beverages on postprandial glucose, insulin and energy intake. Int J Obes 2017

  16. Evans et al: Fructose replacement of glucose or sucrose in food or beverages lowers postprandial glucose and insulin without raising triglycerides: a systematic review and meta-analysis.

Att resa med diabetes

Att resa med diabetes är säkert men kräver planering Du som har diabetes kan resa över hela världen. Detta gäller både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. För att din resa skall bli så bekväm som möjligt är det viktigt att planera resan. Ju längre resan är, desto viktigare är det att planeringen görs…

Läs mer

Diarré och förstoppning vid diabetes

Nervskador i mag-tarmkanalen orsakar diarré och förstoppning vid diabetes Att diabetes kan orsaka hjärtattack, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar är känt för de flesta. Däremot är det inte lika många som vet att diabetes kan påverka funktionen i mag-tarmkanalen. Mag-tarmkanalen innehåller nämligen nerver och dessa nerver behövs för att styra mag-tarmkanalens funktion. Tarmarna tar emot signaler…

Läs mer

Metformin: grundbulten i behandling av typ 2 diabetes

Behandling av diabetes med metformin Metformin anses vara förstahandsmedel för patients med typ 2 diabetes och är troligtvis det läkemedel som studerats flitigast vid behandling av högt blodsocker hos individer med typ 2-diabetes.7,8Metformin sänker blodsocker genom att minska nybildningen av socker i levern (glukoneogenes) och ökar samtidigt upptaget av socker (glukos) i kroppens muskler, därav…

Läs mer

Olika typer av insulin och hur de används för att behandla diabetes

I föregående kapitel diskuterade vad insulin är och vilka effekter insulin har i kroppen. I detta kapitel kommer vi förklara vilka typer av insulin som används för att behandla diabetes. Som tidigare förklarat är insulin ett hormon som reglerar blodsocker samt omsättning av fett och protein i kroppen. Personer som har typ 1 diabetes har…

Läs mer

Sommar och sol: hälsovinst eller hälsokollaps?

Under gårdagen pratade jag med en bekant som har typ 2 diabetes. Det var en trevlig pratstund där vi diskuterade allt ifrån VM i fotboll till hans kranskärlssoperation (han genomgick en bypass-operation för cirka 10 år sedan). Han tycker det är lätt att prata om sin diabetes och han har alltid varit motiverad att lyckas…

Läs mer

Forskning från Sahlgrenska: Lågkolhydratkost minskar fettlever

Snabba och dramatiska effekter av att minska på kolhydraterna för den som har fettlever Lågkolhydratkost har blivit allt mer populärt de senaste åren och så även bland forskarna (läs mer Forskare mer intresserade av lågkolhydratkost). Nu har framstående forskare från Sahlgrenska Akademin publicerat en studie i den ansedda tidskriften Cell Metabolism där de visar att kolhydratfattig…

Läs mer

Ketoner och diabetes

Test kit för blodsocker och ketoner i hemmet I vissa länder är det möjligt att beställa test kit för att uppmäta HbA1c nivåerna i hemmet och även ketoner som diskuteras mer ingående i nästa stycke. Observera att HbA1c-tester i hemmet inte ska använda som ersättning för HbA1c-testen från din läkare. Resultaten ges på olika sätt…

Läs mer

Världsnyhet: livslängd och överlevnad vid typ 1 diabetes i Sverige

Personer med typ 1 diabetes har upp till 17 år lägre förväntad livslängd: men vad betyder det för dig? Idag publicerar en forskargrupp från Nationella Diabetesregistret och Göteborgs Universitet en ny studie i The Lancet. Studien en världsnyhet för alla med typ 1 diabetes. Resultaten har stor betydelse för vården och för individer som lever med…

Läs mer

Världsnyhet: typ 2 diabetes behöver inte vara så farligt

Bevis för att behandling kan reducera eller eliminera risken för hjärt-kärlsjukdom och död vid typ 2 diabetes Idag publicerades ytterligare en världsnyhet för personer med diabetes och denna gången gäller det typ 2 diabetes. Forskare från Göteborgs Universitet och Nationella Diabetesregistret har just publicerat en studie som berör alla med typ 2 diabetes. Studien, som…

Läs mer

Åderförkalkning, kolesterol & statiner – Del 1 – Om åderförkalkning

Om åderförkalkningens orsaker, betydelsen av kolesterol och effekten av läkemedel (statiner) Åderförkalkning – som på medicinskt språk kallas ateroskleros – är vår tids mest framgångsrika mördare. Ingen annan sjukdom har dödat och skadat lika många människor de senaste 70 åren. Den dominerande typen av åderförkalkning är den som drabbar hjärtats kärl och det är det vi…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.