Indikationer för behandling

Individer med typ 2 diabetes som prövat livsstilsförändringar för att behandla sin diabetes och förhöjda blodsockernivåer (blodglukos) bör i första hand erbjudas behandling med läkemedlet metformin. Idag finns flera läkemedel som är modernare än metformin, såsom GLP-1 analoger och SGLT-2 hammare som används för individer med typ 2 diabetes, men dessa läkemedel förskrivs framför allt till de personer med diabetes som har etablerad hjärt-kärlsjukdom.

Hos vuxna kan metformin användas som det enda läkemedlet (monoterapi) eller i kombination med andra tablettläkemedel och injektionsbehandlingar. Studier visar att diabetesrelaterade komplikationer såsom hjärtinfark, stroke och flera andra hjärt-kärlsjukdomar minskar hos vuxna individer med typ 2 diabetes.

Det är även vanligt med viktminskning eftersom kroppens egna produktion av insulin minskar när blodsockret sänks. Även personer utan diabetes kan gå ner i vikt av metformin. Användning av metformin är även förknippat med en avsevärd riskminskning för cancer. Men det krävs mer studier innan det kan bli aktuellt som behandling mot cancer.

Metformin är ett receptbelagt läkemedel som tillhör en klass av tablettläkemedel som kallas biguanider. Personer med typ 2 diabetes har förhöjda nivåer av blodsocker (blodglukos). Metformin botar inte diabetes men hjälper till att sänka dina blodsockernivåer (HbA1c) till ett säkert intervall. Metformin är förknippat med ca 40% lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död eller 2 år längre livslängd per 6 behandlade år.

Metformin är ett läkemedel som vanligtvis används under en lång period och detta kan få dig att undra vilka biverkningar som behandlingen kan orsaka. Metformin kan orsaka milda och allvarliga biverkningar. Biverkningsprofilen är desamma hos män och kvinnor. Den här artikeln innehåller det du behöver veta om dessa biverkningar och när du ska ringa din läkare.

Utöver behandling med metformin bör varje individ med typ 2 diabetes erbjudas hjälp för andra viktiga faktorer såsom rökslut, viktminskning, kostråd, fysisk aktivitet, förbättrade sömnvanor och mindre stress i vardagen. I kliniska studier sänker metformin långtidsblodsockret (HbA1c) med ca 10–15 mmol/mol.

Vanliga biverkningar av metformin

Metformin orsakar några biverkningar som är mer vanliga än andra. Dessa kan uppstå när du först börjar ta metformin, men försvinner vanligtvis med tiden. Informera din läkare om du upplever något av dessa symtom eller om användning orsakar ett problem för dig.

Vanliga biverkningarna av metformin inkluderar:

• Halsbränna
• Magont
• Illamående eller kräkningar
• Uppblåsthet i mag-tarmkanalen
• Gaser i mag-tarmkanalen
• Diarré
• Förstoppning
• Viktminskning
• Huvudvärk
• Obehaglig metallisk smak i munnen

Illamående, kräkningar och diarré är några av de vanligaste biverkningarna som människor har när de först börjar ta metformin. Dessa problem försvinner vanligtvis med tiden. Du kan minska dessa effekter genom att ta metformin i samband med måltid.

För att hjälpa till att minska risken för svår diarré kommer din läkare troligtvis att starta med en låg dosering av metformin och sedan öka den successivt. Metformin är även olämpligt för individer med näringsbrist, biverkningar från mag-tarmkanalen kan dessutom förvärra näringsbristen ytterligare.

Metformin används ibland för att förhindra diabetes hos kvinnor med polycystisk ovariesyndrom (PCOS). Det används ibland för detta ändamål trots att det inte står som en indikation för behandling i bruksanvisningen, detta kallas för ”off-label” på medicinskt språk. Biverkningarna för denna användning är desamma som för andra användningar.

Allvarliga biverkningar av metformin

Mjölksyraacidos (laktatacidos)

Den mest allvarliga men ovanliga biverkningen metformin kan orsaka är mjölksyraacidos som kallas för laktatacidos på medicinskt språk. Laktatacidos är ett sällsynt men allvarligt problem som kan uppstå på grund av en uppbyggnad av metformin i kroppen. Det är en medicinsk nödsituation som måste behandlas direkt på sjukhuset.

Ring genast din läkare om du har något av följande symtom på mjölksyraacidos. Om du har svårt att andas, ring genast 112 eller gå till närmaste akutmottagning.

• Extrem trötthet
• Svaghet
• Minskad aptit
• IIlamående
• Kräkningar
• Problem att andas
• Yrsel
• En snabb eller långsam hjärtfrekvens
• Frusenhet
• Träningsvärk
• Plötslig rodnad och värme i huden
• Magsmärta och något av de andra ovannämnda symtomen

Anemi (blodbrist)

Metformin kan minska nivåerna av vitamin B-12 i kroppen. I sällsynta fall kan detta orsaka anemi eller låga nivåer av röda blodkroppar. Om du inte får i dig tillräckligt med vitamin B-12 eller kalcium genom din diet så kan du ha högre risk för mycket låga vitamin B-12 nivåer. Dina vitamin B-12 nivåer kan förbättras om du slutar ta metformin eller ta vitamin B-12 kosttillskott. Sluta inte ta metformin utan att prata med din läkare.

De vanligaste symptomen på anemi inkluderar:

• Trötthet
• Yrsel
• Frusenhet
• Hjärtklappningar

Om du tror att du kan ha anemi så bör du boka tid hos din läkare för att kontrollera nivåer av röda blodkroppar.

Lågt blodsocker (hypoglykemi)

Metformin orsakar inte hypoglykemi eller lågt blodsocker på egen hand. I sällsynta fall kan du utveckla hypoglykemi om du kombinerar metformin med:

• En dålig diet
• Ansträngande träning
• Överdrivet alkoholintag
• Andra diabetesmediciner

För att förhindra hypoglykemi:

• Ta dina mediciner enligt läkarens anvisningar
• Följ en välbalanserad diet
• Träna enligt din läkares rekommendationer
• Berätta för din läkare om alla andra mediciner du tar

Ring din läkare om du har några symtom på hypoglykemi, som kan inkludera:

• Svaghet
• Trötthet
• Illamående
• Kräkningar
• Magont
• Yrsel
• Onormalt snabb eller långsamma hjärtslag

Njurproblem

Dina njurar ansvarar för att eliminera metformin från kroppen. Om dina njurar inte fungerar bra, har du högre nivåer av metformin i kroppen. Detta ökar din risk för mjölksyraacidos. Om du har milda eller måttliga njurproblem kan din läkare ge dig en lägre dos av metformin. Om du har allvarliga njurproblem eller är 80 år eller äldre, kanske metformin inte är rätt behandling för dig. Din läkare kommer sannolikt att testa din njurfunktion innan du börjar ta metformin och sedan igen varje år.

Hjärtproblem

Om du har akut hjärtsvikt eller nyligen har haft en hjärtattack, bör du inte ta metformin. Ditt hjärta kanske inte klarar av att pumpa ut tillräckligt med blod till dina njurar. Detta förhindrar dina njurar från att ta bort metformin från din kropp, vilket ökar din risk för mjölksyraacidos.

Leverproblem

Du bör inte ta metformin om du har allvarliga leverproblem. Din lever är delvis ansvarig för att eliminera mjölksyra från kroppen. Allvarliga leverproblem kan leda till en uppbyggnad av mjölksyra och en ansamling av mjölksyra ökar risken för mjölksyraacidos.

Alkoholanvändning

Att dricka alkohol medan du tar metformin ökar risken för akut blodsockerfall (hypoglykemi). Det ökar också din risk för mjölksyra. Detta beror på att det ökar mjölksyrahalterna i kroppen. Du bör inte dricka stora mängder alkohol när du tar metformin och undvik långvarig alkoholanvändning. Om du dricker alkohol, prata med din läkare om hur mycket alkohol som är säkert för dig medan du tar metformin.

Kirurgiska eller radiologiska procedurer

Om du planerar att genomgå en operation eller en röntgenundersökning som använder jodkontrast, bör du sluta använda metformin 48 timmar före ingreppet eller undersökningen. Dessa procedurer kan bromsa hastigheten som metformin elimineras via njurarna, vilket ökar risken för mjölksyraacidos. Du bör återuppta behandlingen med metformin efter proceduren, fast endast när dina njurprover är normala.

Sällsynta biverkningar

I särskilda fall finns en ökad risk för laktatacidos (mjölksyraacidos) hos personer med typ 2 diabetes och metforminbehandling, detta innebär att blodet blir ”surt” pga olika metabola faktorer. Detta är ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd som kräver omedelbar medicinskt omhändertagande. Laktatacidos drabbar framför allt personer med metforminbehandling som samtidigt har nedsatt njur- eller leverfunktion.

En annan sällsynt biverkan på försämrad absorption av vitamin B12 och lägre nivåer av B12 i blodet. I vissa fall kan levern påverkas och skadas i väldigt sällsynta fall av metformin, dessa förändringar försvinner oftast när man avslutar behandling med metformin. I vissa fall har individer med metformin utvecklat kraftiga hudreaktioner med eksem och utslag.

Prata med din läkare

Om din läkare har ordinerat metformin och du är bekymrad över dess biverkningar så bör du rådfråga din läkare. Du kanske vill granska den här artikeln med dem. Se till att ställa alla frågor du har, till exempel:

• Vilka biverkningar ska jag se upp för?
• Har jag hög risk för mjölksyraacidos?
• Finns det ett annat läkemedel jag kan ta som kan orsaka färre biverkningar?

Orsakar metformin viktminskning?

Metformin kan orsaka viktminskning över tid i kombination med kost och träning. Metformin bör dock inte användas bara för viktminskning. Det finns risk för att patienten utvecklar allvarliga biverkningar såväl som interaktioner med andra mediciner. Metformin orsakar ingen långvarig viktminskning. Efter att ha slutat ta metformin, återfår folk vanligtvis all vikt de hade tappat under behandlingen med läkemedlet.

Andra medicinska problem

Fråga din läkare om du lider av något följande medicinskt problem eftersom det kan påverka din diabetes och blodsockernivåer, alternativt så interagerar metformin med en medicinsk behandling som används för att behandla något av följande tillstånd:

• Alkoholöverkonsumtion
• Blodbrist (anemi)
• Vitamin B12-brist
• Hjärtsvikt
• Njursjukdom
• Leversjukdom

Graviditet och metformin

Metformin är säkert att använda med och utan insulin för individer med diabetes som är gravida och ammar. Metformin passerar placenta men har inte kopplats till några ökade prenatala (innan fostret är fött) komplikationer eller utvecklingsstörningar. Flera nationella studier har observerat att metformin är säkert men diskutera för säkerhetsskull graviditet med din diabetesläkare.