Vetenskapen är kristallklar: god diabetesvård, med fokus på riskfaktorkontroll, leder till minskad risk för komplikationer och ett längre liv. Samtidigt är vetenskapen lika tydlig med att det är svårt att uppnå god diabeteskontroll. Blodsocker är något som måste kontrolleras och följas varje dag och därutöver skall man även kontrollera blodtryck, blodfetter, kroppsvikt, fysisk aktivitet med mera. Diabetes kan vara ett heltidsjobb, och ibland mer därtill. Att inte uppnå god diabeteskontroll kan få allvarliga konsekvenser och därför är det viktigt att du säkerställer att du har alla resurser, kunskap och verktyg som du behöver för att få god diabeteskontroll och hög livskvalitet. Dessvärre visar forskning att minst 3 av 4 diabetiker inte uppnår tillfredsställande riskfaktorkontroll vad beträffar de fyra stora riskfaktorerna (blodsocker, blodtryck, kolesterol och rökning).
Diabetes kräver oavbruten uppmärksamhet
Alldeles för ofta underskattar människor betydelsen av att ha diabetes. Dessutom är alldeles för många personer med diabetes utan de läkemedel och verktyg som de skall ha för att optimera sin behandling. I Sverige är det fortfarande vanligt att personer med typ 2 diabetes inte erbjuds en blodsockermätare, varvid personen inte kan kontrollera en av de viktigaste riskfaktorerna. Ansvaret vilar på dig som patient, din vårdgivare och de som planerar sjukvården. I dagsläget finns stora vinster att hämta om fler personer med diabetes kan få de läkemedel och tekniska hjälpmedel som förbättrar riskfaktorkontroll. Det du kan göra som patient är att kontinuerligt förvissa dig om att du har alla läkemedel, behandlingar, utredningar och hjälpmedel som du har nytta av. För den som är vårdgivare gäller det att kontinuerligt uppdatera dig om kunskapsläget och arbeta för att ökad användning av moderna tekniska hjälpmedel för diabetes.
Diabetes är en kronisk sjukdom
Typ 1 diabetes är en livslång sjukdom. Personer med typ 1 diabetes har många gånger ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom (hjärtattack, stroke, hjärtsvikt), synnedsättning (retinopati), njursvikt (nefropati) mm (Se Diabeteskomplikationer). Risken är extremt avhängig av blodsockerkontroll. Ju bättre blodsocker, desto lägre risk för komplikationer. Dessvärre är det så att även de personer med utomordentligt bra blodsocker kan drabbas av komplikationer (särskilt retinopati och nefropati). Studier från Sverige talar för att personer med diabetes typ 1 kan fölora upp till 17 levnadsår pga sin sjukdom (se Hur farligt är diabetes typ 1). Detta är den dystra sanningen men vi måste våga prata om den eftersom det är i stundens allvar som vi är som mest handlingskraftiga. I detta fall kan handlingskraft översättas till satsningar på diabetesvården.
Typ 2 diabetes är oftast en kronisk sjukdom även om man kan bli ”botad” av extrem viktnedgång eller fetmakirurgi. Att använda termen ”bot” är dock inte helt korrekt eftersom människor som en gång haft diabetes har en fortsatt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom även om blodsockret normaliseras och vikten normaliseras. Dessutom löper de mycket hög risk att utveckla diabetes igen. Med det sagt är det ändå så att normalisering av blodsocker och kroppsvikt är extremt gynnsamt vid typ 2 diabetes.
Vi kan bli bättre
Sverige har möjligtvis världens bästa diabetesvård, men den kan bli bättre. Vi kan höja ribban för varje enskild person med diabetes. Varje patient med suboptimal behandling får betraktas som ett misslyckande.
