Allt om hjärtattack (hjärtinfarkt): symtom, orsak, behandling, uppföljning

Hjärtinfarkt

Vad är en hjärtinfarkt?

En hjärtattack, även kallad hjärtinfarkt, inträffar när en del av hjärtmuskeln inte får tillräckligt med blod och därmed dör. Den allra vanligaste orsaken till hjärtattack är att man får en akut propp i ett av hjärtats kärl (kranskärl). Propp i ett kranskärl leder till att blod inte kan flöda till hjärtat och då uppstår brist på blod i hjärtmuskeln. Denna brist leder till att hjärtmuskeln dör inom ca 30 minuter. Hur allvarlig skadan blir beror på hur stor del av hjärtat som är drabbat. Ibland sitter proppen långt ut i hjärtats blodkärl och då blir skadan oftast mindre. Har man otur kan proppen sitta i ett större kärl i hjärtat, och då kan stora delar av hjärtat drabbas. Ju större område som drabbas desto farligare är hjärtinfarkten. I det akuta skedet kan dessutom bristen på blod i hjärtat leda till rytmrubbningar i kamrarna. Dessa rytmrubbningar kan leda till hjärtstillestånd och plötslig död.

Det är oerhört viktig att omedelbart söka vård om man tror man drabbats av en hjärtinfarkt.

Ju längre tid som går utan behandling för att återställa blodflödet, desto större blir skadan på hjärtmuskeln.

Symtom på hjärtinfarkt (hjärtattack)

  • Bröstsmärta: oftast smärta centralt i bröstet. Smärtan känns som ett tryckande/molande obehag och har ofta en dragning åt vänster (ibland ut i vänster arm). Det är vanligt att man upplever att det sitter ett åtstramande band på bröstet, eller att det känns som kramp.
  • Andfåddhet
  • Illamående, kräkningar i samband med obehagskänsla i bröstet
  • Svettningar och yrsel
  • Obehagskänsla/smärta i käke, nacke eller rygg.

Symtomen vara oftast längre än 10 minuter men kan gå och komma tillbaka. Bland kvinnor och äldre individer är andfåddhet (dyspné) lika vanligt som bröstsmärta.

Orsak till hjärtattack: kranskärlssjukdom

Som nämnt ovan orsakas majoriteten av alla hjärtattacker av proppar i hjärtats kärl. Propparna uppkommer där det finns åderförkalkning (ateroskleros) i kärlet. Förekomst av ateroskleros i hjärtats kärl kallas kranskärlssjukdom och detta är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och resten av världen.

Kranskärlssjukdom leder till kärlkramp (angina pectoris).

Ring 112 om du tror du har en hjärtattack (hjärtinfarkt)

Om du tror att du eller någon annan har en hjärtattack, ring 112 omedelbart. Ju tidigare du kommer till en akutmottagning, desto tidigare kan du få behandling för att minimera skador på hjärtmuskeln. På sjukhus kan man inom några minuter avgöra om du har en hjärtattack eller inte och du kan dessutom få effektiva behandlingar.

Om någon som man misstänker drabbats av en hjärtattack plötsligt faller ihop så måste man misstänka att hjärtat stannat. Då måste man omedelbart påbörja HLR (hjärt-lungräddning). Ring 112, påbörja hjärt-lungräddning och försök (med hjälp av någon annan) lokalisera närmsta hjärtstartare.

Vilka är riskfaktorerna för hjärtinfarkt?

Flera riskfaktorer, sjukdomar, ålder och ärftlighet påverkar din risk för att drabbas av en hjärtattack. De vanligaste riskfaktorerna är:

Du kan minska din risk för att drabbas av hjärtattack genom att behandla och åtgärda ovanstående riskfaktorer. Vissa faktorer (t ex ålder och ärftlighet) kan dock inte behandlas.

Vad kan jag göra för att återhämta mig efter en hjärtinfarkt?

När man drabbas av en hjärtattack så får man behandlingar som minskar risken för komplikationer och förlänger livet. Dessa behandlingar inbegriper följande:

  • PCI (ballongsprängning) – detta görs i många, men inte alla, fall. Syftet är att öppna upp kärlet.
  • Kranskärlssoperation (CABG) – detta innebär att man genomgör en operation där bröstkorgen öppnas och man omorganiserar blodkärlen till hjärtat.
  • Läkemedelsbehandlingar som kan bli aktuella:
    • Blodförtunnande med acetylsalicylsyra (Trombyl).
    • Andra blodförtunnande läkemedel (ticagrelor, clopidogrel, prasugrel, m fl).
    • ACE-hämmare eller ARB (losartan, candesartan, enalapril).
    • Beta-blockerare (metoprolol, bisoprolol, m fl).
    • Statin (atorvastatin, rosuvastatin, simvastatin, m fl).

Större hjärtinfarkter kan leda till hjärtsvikt, och då kan ytterligare mediciner bli aktuella. Det är viktigt att alla riskfaktorer behandlas efter man drabbats av en hjärtattack. Du kan själv göra följande för att förbättra prognosen och välmåendet efter en hjärtinfarkt:

  • Fysisk aktivitet— Informera din vårdgivare om hur din vardag och yrkessituation ser ut. Din vårdgivare kan föreslå att du begränsar arbete, resor eller annan fysisk aktivitet under en tid efter din hjärtinfarkt. I de flesta fall uppmuntras dock fysisk aktivitet.
  • Livsstilsförändringar— Att äta en hälsosammare kost, öka fysisk aktivitet, sluta röka och hantera stress kan bidra till att förbättra hjärthälsan och livskvaliteten.
  • Hjärtrehabilitering— Hjärtrehabilitering är ett viktigt program för alla som drabbats av en hjärtattack, hjärtsvikt eller hjärtrytmrubbningar. Rehabiliteringen brukar innehålla fysisk aktivitet, utbildning i kost, livsstil, rådgivning och hantering av stress och psykisk ohälsa.
5/5 (1 Review)

Relaterade artiklar

Kommentarer

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Har du diabetes?

Dialiv är appen för dig som har diabetes och som vill ha en enda app som underlättar vardagen. Dialiv är gratis.

Diabetes Sverige