Erektil dysfunktion (impotens)

Erektil dysfunktion

Vad är erektil dysfunktion?

Erektil dysfunktion, vilket även kallas impotens, innebär att man är oförmögen att få eller upprätthålla erektion. Detta är ett vanligt tillstånd som drabbar många män under livet. Tillståndet är särskilt vanligt bland personer med diabetes. Erektil dysfunktion kan vara ett mycket besvärande tillstånd som påverkar livskvaliteten negativt. Att inte kunna genomföra ett samlag har en negativ effekt på måendet. Riskfaktorer för erektil dysfunktion är faktiskt de samma som för hjärt-kärlsjukdom, nämligen övervikt, fysisk inaktivitet, rökning, höga blodfetter (kolesterol) och rubbad ämnesomsättning (metabola syndromet). Det är därför inte så förvånande att personer med diabetes oftare drabbas av erektil dysfunktion. Idag finns flera bra behandlingsalternativ.

Vilka symptom ger erektil dysfunktion?

  • Man kan inte få erektion, trots sexuell stimulering.
  • Man kan inte upprätthålla erektion under samlagets gång.

Symptomen varierar beroende på orsaken till impotensen. I vissa fall är impotens psykologisk, vilket exempelvis kan innebär att man kan få erektion när man onanerar men inte när man är med en partner. För personer med diabetes brukar dock erektil dysfunktion bero på förändringar i kärlen som går till penis. Den typen av erektil dysfunktion är ett mer ihållande problem.

 

Varför får man erektil dysfunktion?

Det finns många olika anledningar till att man får erektil dysfunktion. Här nedan listas de vanligaste orsakerna.

  • Den vanligaste orsaken till erektil dysfunktion bland personer med diabetes är att blodflödet till penis är försämrat pga kärlsjukdom. Ju äldre man är och ju längre tid man haft diabetes, desto mer uttalade brukar sådana kärlförändringar vara. Personer med högt blodtrycket, rökare, högt kolesterol, övervikt och fysisk inaktivitet har allra högst risk för erektil dysfunktion.
  • För hög intag av alkohol eller andra droger leder också till sämre förmåga att få erektion.
  • Stroke, Parkinsons sjukdom och andra neurologiska sjukdomar kan också försämra förmågan att få erektion.
  • Vissa läkemedel orsakar erektil dysfunktion som en biverkning. Dessa läkemedel inkluderar antidepressiva, betablockerare och vätskedrivande läkemedel. De två sistnämnda är vanliga bland personer med diabetes.
  • Erektil dysfunktion kan orsakas av brist på vissa hormoner, så som testosteron. Detta är sannolikt en mindre vanlig orsak till erektil dysfunktion.
  • Stress, depression, ångest och psykosociala problem kan också orsaka erektil dysfunktion.
  • Prostatacancer och operation i prostata och urinvägar kan orsaka erektil dysfunktion.

Är sexlusten påverkad vid erektil dysfunktion?

I de allra flesta fall påverkas inte sexlusten. Män med erektil dysfunktion har oftast sexlusten bevarad. Därför är det viktigt att man åtgärdar impotensen.

 

Våga prata om erektil dysfunktion!

Din vårdgivare är inte främmande för att diskutera erektil dysfunktion. Det är oerhört viktigt att du vågar ta upp detta ämnet, som kan vara svårt för många. Det kan vara svårt att acceptera att man har erektil dysfunktion och för många är samtalsämnet svårt.

  • Du måste våga prata om dina problem för att din vårdgivare skall kunna hjälpa dig.
  • Ta hjälp av din vårdgivare för att utreda orsaken till dina besvär. Som framgår ovan finns det många orsaker till erektil dysfunktion och det är viktigt att fastställa exakt vilken orsak du har innan man påbörjar behandling.
  • Var inte rädd för att diskutera känslosamma eller personliga ämnen med din vårdgivare.
  • Be din vårdgivare gå igenom dina läkemedel för att utvärdera om någon av dessa kan ha orsakat impotensen.
  • Efterfråga vilka behandlingsalternativ som finns.

 

Diabetes och erektil dysfunktion

Personer med typ 2 diabetes har ofta flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Övervikt, rökning, högt blodtryck, höga blodfetter (kolesterol) och fysisk inaktivitet är vanligt förekommande. Dessa riskfaktorer orsakar inte bara hjärt-kärlsjukdom, utan även erektil dysfunktion. Faktum är att erektil dysfunktion kan ses som en varningsflagga för den som har diabetes. Tillståndet vittnar nämligen om att man har fått en negativ påverkan på sina kärl.

Personer med typ 1 diabetes drabbas också av erektil dysfunktion eftersom deras kärl och nerver kan vara skadade av det höga blodsockret.

 

Hur behandlar man erektil dysfunktion?

Behandling av erektil dysfunktion beror på orsaken till besvären. För personer med diabetes är orsaken oftast förändringar i blodkärlen som går till penis. I dagsläget finns inget läkemedel som kan reparera kärlförändringar. Däremot kan man ändå förbättra blodflödet genom följande åtgärder:

  1. Gå ner i vikt
  2. Minska stress
  3. Sluta röka
  4. Drick mindre alkohol, eller sluta dricka
  5. Motionera regelbundet

Samtliga ovanstående leder till att man får ett bättre blodflöde, även i penis. Utöver dessa livsstilsförändringar så finns ett antal behandlingsalternativ.

Läkemedel som vidgar blodkärlen i penis (PDE5-hämmare)

Det finns läkemedel som kan vidga blodkärlen i penis. Dessa läkemedel kallas PDE5-hämmare. De är välkända läkemedel som används av många svenskar. De mest kända PDE5-hämmarna är:

  • Sildenafil (Viagra)
  • Tadalafil (Cialis)
  • Vardenafil (Levitra)
  • Avanafil (Spedra)

Samtliga dessa vidgar blodkärlen i penis så att man kan få erektion. Man tar en tablett (dosering bestäms av läkare) 1 timma innan sex. Tadalafil har en effekt som varar upp till 36 timmar. Övriga har en effekt som varar cirka 10 timmar.

Alprostadil

Alprostadil är ett hormon som stimulerar blodflödet i penis. Detta läkemedel brukar endast ges om man inte blivit behjälpt av PDE5-hämmarna eller om PDE5-hämmarna är olämpliga av medicinska skäl. Det finns flera olika sätt att använda alprostadil:

  • Alprostadil kan injiceras (med spruta) i penis.
  • Alprostadil finns som tabletter man för upp i urinröret.
  • Alprostadil finns som kräm, vilken man applicerar på urinröret.

Effekten av alprostadil kommer oftast inom 15 minuter. Det är du och din läkare som bestämmer vilket sätt att tillföra alprostadil som passar dig bäst.

Vakumpump

Det finns medicinska vakumpumpar som används för att tvinga in blod i penis. Dessa fungerar genom att man för i penis i en plastbehållare och därefter pumpar man ut luft ur behållaren så att penis vidgas och fylls med blod. Därefter tar man ut penis ur plastbehållaren och slutligen anbringar man ett gummiband på penis bas. Gummibandet förhindrar blodet från att strömma ut ur penis. Man får ha gummibandet i 30 minuter. Därefter finns risk för syrebrist i penis.

Högt blodtryck (hypertoni) och diabetes

Högt blodtryck (hypertoni) vid diabetes Vad är blodtryck? Blodtryck är trycket i kroppens kärl (artärer) och det beskrivs med två värden. Det högsta värdet – systoliskt tryck – är det maximala trycket som finns i kärlen när hjärtat pumpar. Det lägre värdet – diastoliskt tryck – anger trycket i kärlen mellan hjärtslagen. Ett systoliskt tryck under 120…

Läs mer

Ketoner och diabetes

Test kit för blodsocker och ketoner i hemmet I vissa länder är det möjligt att beställa test kit för att uppmäta HbA1c nivåerna i hemmet och även ketoner som diskuteras mer ingående i nästa stycke. Observera att HbA1c-tester i hemmet inte ska använda som ersättning för HbA1c-testen från din läkare. Resultaten ges på olika sätt…

Läs mer

Hur man äter LCHF: guide till livsmedel, mat, dryck

Mat, livsmedel och dryck som är, respektive inte är, LCHF Här följer en guide till mat och dryck som är lämpligt för dig som vill äta LCHF. Det är uppenbarligen viktigt att du känner till livsmedel som inte är LCHF så att du kan välja bort det. Fördelen med LCHF är att det är enkelt;…

Läs mer

Kolhydrater tar kål på oss?

Nytt fokus: snabba kolhydrater, stärkelse, socker Varje år drabbas 30.000 svenskar av en akut hjärtattack. Trots enorma framgångar i hjärtvården i Sverige så är hjärt-kärlsjukdom fortfarande den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Här på Diabetes.nu har vi flera gånger diskuterat orsaken till hjärtattack, nämligen åderförfettning (ateroskleros) i hjärtats egna kärl. Åderförfettning, åderförkalkning och ateroskleros är…

Läs mer

Diabetes typ 1: vikten av riskfaktorkontroll för hjärt-kärlsjukdom & död

Betydelsen av riskfaktorkontroll för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och död vid typ 1 diabetes: hur bra kan det bli? En uppsjö av epidemiologiska, kliniska och experimentella studier har demonstrerat att individer med typ 1 diabetes har ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och andra diabetes-relaterade sjukdomar jämfört med individer utan diabetes. Hjärt-kärlkomplikationerna delas upp i två kategorier,…

Läs mer

Infektioner vid diabetes

Infektioner är något vanligare om man har diabetes Infektion innebär att mikrober angriper kroppen. Det finns huvudsakligen fyra typer av mikrober: bakterier, virus, svampar och parasiter. Personer som har diabetes har ökad risk för infektioner och dessutom tenderar infektionerna bli svårare om man har diabetes. För de allra flesta personer med diabetes är detta inget…

Läs mer

Insulinkänning: vad är det och vad gör man?

Insulinkänningar Alla läkemedel som sänker blodsockret kan leda till att man får för lågt blodsocker, vilket på medicinskt språk kallas hypoglykemi. Att få lågt blodsocker är obehagligt och potentiellt farligt, varför man måste känna till symptom på lågt blodsocker, och hur man skall åtgärda det. Insulin, vilket används av alla med typ 1 diabetes och många…

Läs mer

Behandling med GLP-1 analoger

Behandling av diabetes med GLP-1 analoger En annan grupp av läkemedel för behandling av typ 2 diabetes heter GLP-1 analoger och efterliknar hormonet GLP-1 som är ett hormon som tillhör gruppen inkretiner och dessa läkemedel efterliknar vårt kroppsegna hormon (GLP-1) som frisätts från tarmarna och har positiva metabola effekter. DPP4-hämmare som nämnts tidigare, har visat sig minska…

Läs mer

Hur kroppen tar upp näring: kolhydrater, fett, protein

Kroppens upptag av näringsämnen (kolhydrater, fett, protein) Merparten av alla näringsämnen absorberas alltså i tunntarmen. Från tarmarna finns följande två vägar ut i kroppen: Tarmarna och levern är sammankopplade med ett blodkärl (som kallas portalvenen). Allt blodflöde från tarmarna går till levern och det innebär att näringsämnen som tas upp i tarmarna hamnar i levern…

Läs mer

Ny studie om varför periodisk fasta fungerar

Periodisk fasta: att införa perioder med fasta leder till större viktminskning och bättre blodsocker Vi har tidigare gått igenom studier med LCHF, periodisk fasta med flera, där det framgår att periodisk fasta ofta leder till bättre blodsocker och större viktnedgång. Frågan är varför periodisk fasta är effektivt. Det enklaste svaret är: när vi fastar så…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.