Published in: Leva med diabetes

Äldre med diabetes

Author Dr Aidin Rawshani

Published on: juli 16, 2019

Hur man behandlar diabetes bland äldre

Befolkningsstudier har utvärderat förekomsten och insjuknandet av typ 2 diabetes hos äldre, studier från olika västerländska länder visar att mer än 20% av befolkningen utvecklar typ 2 diabetes efter 75 års ålder. En stor andel av dessa är omedvetna om att de har sjukdomen. Utbredningen av diabetes är mycket högre hos vissa etniska grupper. Risken att utveckla diabetes stiger desto äldre man blir, samtidigt ökar den förväntade livslängden vilket innebär att fler personer kommer att leva med diabetes i framtiden. Diabetes kommer troligtvis att kräva enorma sjukvårdsresurser i framtiden.

Att ha diabetes ökar dina chanser att utveckla flera allvarliga åldersrelaterade komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, demens och särskilda cancerformer. Det finns mycket du kan göra för att sänka risken för framtida komplikationer, eller åtminstone skjuta upp insjuknandet genom att kontrollera din diabetes. Individer med diabetes bör fokusera på flera faktorer, först behöver man säkerställa att blodsockernivåerna är välkontrollerade, följ din behandlingsplan, ta dina läkemedel som ordinerat, kontrollera vad du äter och försök vara mer fysiskt aktiv. Alla dessa steg kommer hjälpa dig att leva ett längre och hälsosammare liv.

Forskningsvärlden blir alltmer intresserad av att studera sambandet mellan diabetes och biologiskt åldrande. Flera studier antyder att diabetes i leder till ett accelererat biologiskt åldrande, skillnaden mellan biologisk ålder och kronologisk ålder tenderar att öka med åren. Orsaken till diabetes hos äldre är troligtvis en brist på insulinproducerande celler och låga insulinhalter i kroppen.

Diabetes och njurfunktion hos äldre

Njurfunktionen försämras med stigande ålder. Njurfunktion kan beräknas med flera olika metoder, vissa metoder är ganska komplexa och används framför allt för att undersöka njurfunktion inför större ingrepp som njurtransplantation eller cancerutredning. I klinisk praxis mäter man vanligtvis njurfunktionen med ett blodprov, mätmetod kallas för glomerulära filtrationshastigheten (eGFR, enhet : ml/min/1.73 m2). Njurfunktionen är vanligtvis 90 ml/min/1.73 m2 hos friska individer, men njurfunktionen försämras i genomsnitt med 1 ml/min/år från och med 50 års ålder. Personer som är 80 år eller äldre har vanligtvis förlorat hälften av njurfunktionen jämfört med 50 år ålder.

Vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom bidrar till även försämrad njurfunktion, dessa faktorer har en synergistisk effekt med stigande ålder. Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, fetma, höga blodfetter och rökning bidrar även till sämre njurfunktion. I västvärlden är diabetes och högt blodtryck (hypertoni) orsaken till de flesta fall av nedsatt njurfunktion och diabetesorsakad njursvikt (nefropati).

Kreatninvärdet är ett annat blodprov som speglar både muskelmassa och njurfunktion, därför är detta inte ett bra blodprov för äldre individer eftersom de har låg muskelmassa.

Sambandet mellan diabetes och nedsatt njurfunktion är känt sedan länge. Höga blodsockernivåer bidrar kraftig till försämrad filtrationsförmåga i njuren. Även nedsatt njurfunktion är en kraftig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Val av läkemedelsbehandling vid diabetes beror oftast på njurfunktion hos individer med diabetes, flera läkemedel är kontraindicerade eller fordrar dosreduktion vid måttlig eller uttalad njurfunktionsnedsättning. Därför är det viktigt att kontrollera njurfunktionen regelbundet hos din husläkare för att tidigt upptäcka om njurarna tar skada och om du behöver justera dina mediciner.

Metformin hos äldre med diabetes och dålig njurfunktion

Metformin är förstahandsval vid typ 2 diabetes. Läkemedlet uppvisar en rad gynnsamma effekter men den vetenskapliga dokumentationen för användning hos personer med diabetes över 80 års ålder är bristfällig. Äldre individer med diabetes och metforminbehandling borde kontrollera njurfunktionen regelbundet, till exempel var 3-6:e månad. Som regel stoppar man behandling med metformin när njurfunktionen är lägre än 30 ml/min/1.73 m2 i eGFR.

Risken för den ovanliga men potentiellt livshotande komplikationen laktatacidos är viktig att känna till. Men metforminförgiftning är troligtvis inte den vanligaste orsaken till laktatacidos, nya rön visar att allvarliga sjukdomstillstånd som kardiogen chock (kraftig blodförlust), svår trauma, bakteriell blodförgiftning (sepsis) och kraftiga vätskeförluster är oftast orsaken till laktatacidos.

Det är viktigt att läkare och patienten gör en bedömning av eventuella riskfaktorer som kan bidra till komplikationer vid metforminbehandling. Sådana riskfaktorer är exempelvis flera blodtryckssänkande läkemedel (ACE-hämmare eller ARB-hämmare), antiinflammatoriska läkemedel, hög risk för vätskebrist och personer med pågående infektion (febertillstånd, magsjuka, diarré). Vid dessa tillstånd bör man pausa behandlingen med metformin hos äldre.

Äldre personer med diabetes har vanligtvis fler hjärt-kärlsjukdomar och andra sjukdomstillstånd som försvårar behandlingen av högt blodsocker. Äldre utvecklar så småningom kognitiv funktionsnedsättning som kan påverka diabetesbehandlingen.

Vid kognitiv svikt bör man se över medicineringen och förenkla behandlingen för att minska risken för plötsliga blodsockerfall (hypoglykemi). Kraftiga blodsockerfall orsakar större skador än lätt förhöjda blodsockernivåer hos äldre individer.

Läkarbesök

Äldre personer med diabetes bör träffa läkare 1-3 gånger per år för provtagning av långtidsblodsocker (HbA1c) samt upprättande av individuell vårdplan med diabetessköterska. För patienter i hemsjukvården som inte kan besöka vårdcentralen så kan man överväga att kontrollera HbA1c 2-5 gånger/år.

Läkemedelsbehandling för olika sjukdomstillstånd hos äldre med diabetes

Att behandla högt blodsocker, blodtryck och kolesterolvärden minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar hos personer med diabetes. Däremot är nyttan av intensiv farmakologisk behandling mot olika sjukdomstillstånd inte lika säker hos äldre personer med diabetes.

Risksambandet för långtidsblodsocker (HbA1c) och diabetes-relaterade komplikationer är lite invecklat. Risksambandet skiljer sig dessutom i olika åldersgrupper. För äldre individer med diabetes så stiger risken för komplikationer och död om långtidsblodsocker sjunker för lågt, däremot stiger inte risken lika kraftig om HbA1c-nivåerna är en aning förhöjda. Detta beror på att väldigt låga blodsockernivåer är farligare på kort sikt än lätt förhöjda blodsockernivåer. Allvarliga hypoglykemier kan orsaka rytmstörningar i hjärtat (artymier), koma och plötslig död.

Kontrollera blodsocker hos äldre med diabetes

Förhöjda blodsockervärden kan leda till klassiska diabetessymptom som ökad törst, trötthetskänsla och ökad urinproduktion. Dessa symptom medför onödigt lidande och uppstår vid blodsockernivåer > 10 – 12 mmol/L. Vid dessa klarar inte njurarna att filtrera ut tillräckligt med blodsocker, varvid diabetessymptom uppstår.

Blodsockervärden bör ligga < 15 mmol/l för att undvika symptom, tillfälligt höga värden < 25 mmol/l utan symptom kräver inte en akut åtgärd men behöver diskuteras med läkare om sockernivåerna i blodet inte minskar. Individer med typ 1 diabetes som har blodsocker >15 mmol/l bör däremot kontakta läkare omedelbart på grund av risk för ketoacidos.

Blodsockerfall (hypoglykemier)

Blodsockerfall kan orsaka olika symptom, exempelvis skakningar, hjärtklappning, irritation, ökad aggressivitet och trötthet. Äldre personer med diabetes uppvisar ospecifika symptom vid blodsockerfall och kan utöver de ovanstående uppleva symptom som förvirring och ökad fallrisk.

Hur behandlar man hypoglykemi?

En person med blodsockerfall som är vid medvetande bör få i sig 4 druvsocker tabletter, oftast kan det behövas något mer såsom 2 dl mjölk eller 1 dl juice.

En medvetslös person som drabbats av hypoglykemi behöver akutvård och ges 50 ml 30% glukos (socker) i armen (intravenöst) eller en injektion med 1 mg glukagon som är ett hormon som stimulerar levern till att producera och frisätta mer socker (glukos).

Blodtryck hos äldre

Högt blodtryck ger sällan symptom, såvida personen inte har väldigt höga nivåer,  blodtryck är en viktig riskfaktorer, framför allt för allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och hjärtsvikt. Att behandla högt blodtryck hos personer äldre personer med diabetes är oftast svårt. Äldre individer med diabetes har vanligtvis stela blodkärl vilket försvårar behandlingen av högt blodtryck. Äldre individer, oftast de med hjärt-kärlsjukdom, har vanligtvis ökad risk plötsligt blodtrycksfall när de ändrar kroppsläge, detta kallas för postural hypotension på medicinskt språk.

Äldre personer med diabetes har oftast manifest hjärt-kärlsjukdom i hjärtat och njuren, dessa faktorer försvårar val av läkemedelsbehandling. Vid behandling av kardiovaskulära riskfaktorer bör en läkare ta i beaktning risken för biverkningar av behandling, nyttan av kardiovaskulär prevention och livskvaliteten. Därför måste en helhetssyn råda vid val av behandlingsmål hos äldre multisjuka personer med diabetes. Ett rimligt mål är blodtryck lägre än 140/85 mmHg.

Blodfetter (lipider)

Personer med diabetes och förhöjda blodfetter får behandling med blodfettssänkande behandling. Äldre individer med diabetes, förhöjda blodfetter och kort förväntad livslängd bör nog inte behandlas med blodfettssänkande behandling (statiner). Risken för komplikationer som muskelvärk och njurpåverkan ökar vid behandling med statiner.

Fysisk aktivitet hos äldre med diabetes

Även äldre behöver motionera och hålla sig aktiva. Fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för insulin och kan på så vis leda till bättre blodsocker och minskat behov av diabetesläkemedel.

Vanliga komplikationer hos äldre med diabetes

Ögonproblem

Åldrande och diabetes kan leda till vissa ögonsjukdomar. Dessa inkluderar:

• Katarakt – grumliga områden i ögonlinsen
• Glaukom – ökat tryck i ditt öga
• Retinopati – skadade blodkärl i ögonbotten

Var och en av dessa kan orsaka allvarliga synproblem och blindhet.

Tandköttssjukdom

Äldre personer utvecklat ofta en inflammation i tandköttet och diabetes påverkar även blodkärlen i munnen vilket kan leda till mer problem i munhålan. Tandköttssjukdom (paradontit) drabbar personer med diabetes mer jämfört med personer utan diabetes. Obehandlad tandköttssjukdom kan leda till tandlossning.

Ökad fallrisk

Det finns flera orsaker till den ökade risken för fallolyckor hos personer med diabetes. Dålig syn, läkemedel och balansproblem kan leda till att personer med diabetes ramlar och slår sig.

Sexuell funktion hos äldre

Äldre personer med diabetes utvecklar oftast sexuell dysfunktion antingen till följd av erektil dysfunktion eller retrograd ejakulation medan kvinnor utvecklar obehag eller smärta vid samlag, mindre sexlust eller vaginal torrhet.

Kontakta din läkare om du upplever några besvär vid samlag. Det kan vara konstigt att prata om det, men dessa problem är vanliga och behandlingsbara. De sträcker sig från läkemedel och smörjmedel till rådgivning och övningar som förstärker muskler som används vid samlag.

Influensa och lunginflammation

Diabetes ökar risken för allvarliga komplikationer såsom influensa och lunginflammation. Det beror på att både diabetes och stigande ålder försvagar ditt immunförsvar, vilket gör att du inte kan bekämpa infektioner. I allvarliga fall kan komplikationer leda till sjukhusvistelse och till och med dödsfall.

Influensa kan även påverka din diabetessjukdom, oftast stiger blodsockernivåerna under influensa. Influensan kan också påverka din aptit, och när du inte äter tillräckligt, sjunker ditt blodsocker. Det bästa sättet att hålla sig frisk är vaccination.

Demens och Alzheimers sjukdom

Ny forskning visar att demensrelaterade sjukdomar är kopplade till stigande ålder och diabetes. Högt blodsocker kan påverka många organ, inklusive hjärnan. Kom ihåg att hjärnans primära energikälla är socker (glukos). Flera andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som högt blodtryck och höga blodfetter bidrar också till ökad risk för demens.