Hjärtsvikt

Hjärtsvikt beskrivs ofta som det tillstånd alla hjärt-kärlsjukdomar slutligen resulterar i. Faktorer som högt blodtryck, högt blodsocker, höga blodfetter, högt BMI, hjärtinfarkt, njursvikt och många fler tillstånd kan leda till att du utvecklar hjärtsvikt. Hjärtsvikt inträffar när din hjärtmuskel inte orkar pumpa ut blodet till kroppens olika organ, så gott som det borde. Förekomsten och insjuknande av hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Ungefär 10% av alla individer över 80 år har kronisk hjärtsvikt.

Hjärtsvikten är associerad med hög dödlighet, men numera finns det bra behandlingsmetoder som kan bromsa sjukdomen. Plötslig död är en vanlig dödsorsak. Hjärtsvikt debuterar ofta efter en akut hjärtinfarkt, men kan lika ofta ha ett smygande förlopp till följd av riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodsockernivåer eller högt BMI. Vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar bidrar dels till sjukdomar som åderförfettning i blodkärlen men även till att hjärtmuskelcellernas storlek och funktion förändras. Allt detta resulterar i försämrad pumpförmåga hos hjärtat vilket leder till hjärtsvikt.

Flera tillstånd som leder till hjärtsvikt kan reverseras. Flera behandlingar kan förbättra symtomen, bromsa progressionen av hjärtsvikt och förlänga ditt liv. Livsstilsförändringar – som att träna, minska saltet i din kost, hantera stress, gå ner i vikt, bättre diet, sluta röka och minska alkoholintag – kan förbättra din livskvalitet. Ett sätt att förebygga hjärtsvikt är att förebygga och kontrollera tillstånd som orsakar hjärtsvikt, såsom kranskärlssjukdom, högt blodtryck, diabetes eller fetma.

Symptom på hjärtsvikt

Utvecklingen av hjärtsvikt pågår under flera år innan det ger upphov till några symptom, men när det väl börjar så kan symptomen uppstå plötsligt (akut).

Tecken eller symptom på hjärtsvikt

  • Andnöd (dyspné på medicinskt språk). Symptomet kan uppstå vid vila och lätt fysisk ansträngning
  • Trötthet och svaghet
  • Svullnad (ödem) i dina ben, anklar och fötter
  • Snabb, långsam eller oregelbundna hjärtslag
  • Försämrad fysisk prestationsförmåga
  • Ihållande hosta eller väsande andning
  • Ökad urinering, särskilt nattetid
  • Svullnad i buken (ascites)
  • Mycket snabb viktökning, förmodligen till följd av vätskeansamling
  • Brist på aptit och illamående
  • Plötsligt svår andfåddhet.
  • Bröstsmärta om din hjärtsvikt orsakades av hjärtinfarkt, men vissa patienter upplever även bröstsmärta

Hur ställs diagnosen hjärtsvikt?

För att fastställa diagnosen hjärtsvikt behöver det föreligga typiska symtom samt tecken på nedsatt hjärtfunktion. Ultraljudsteknologi är den vanligaste metoden för att uppskatta hjärtats pumpfunktion av undersökningen genomförs vanligtvis av läkare med specialisering inom klinisk fysiologi, kardiologi eller radiologi. Ultraljudsundersökning kallas även för ekokardiografi och kan undersöka anatomiska förändringar samt funktionella nedsättningar i delar av hjärtat, vid mer ovanliga diagnoser kompletteras undersökningen oftast även med magnetkamera.

Blodprover som behöver kontrolleras vid misstanke om hjärtsvikt

  • Elektrolyter (natrium, kalium, kreatinin)
  • Leverprover (ALAT, ASAT, ALT, bilirubin)
  • Blodsocker (B-glukos)
  • Infektionsprover (CRP och LPK)
  • Prover för blödningsstatus (PK, APTT, Protrombin)
  • Sköldkörtelprover (TSH, T3/T4)
  • Specifika hjärtsviktsprover som visar hur tryckbelastad hjärtmuskelcellerna är (NT-proBNP)
  • Utöver detta bör individen även genomföra EKG för att kontrollera hjärtats retledningssystem. Ibland genomförs även lungröntgen som led i utredningen.

Övrig utredning innefattar

  • Arbets-EKG (patienten cyklar samtidigt som hjärtats elektricitet registreras under maximal arbetsförmåga)
  • Radiologisk utredning av blodkärlen som försörjer hjärtmuskelcellerna med blod (kranskärlen). Kranskärlen kan avbildas med olika metoder, ett gemensamt namn är angiografi.
  • Magnetkamera eller hjärtkateterisering kan utföras. Detta innebär att man får små rör som mäter tryck och flöde i hjärtats olika rum, kan eventuellt genomföra hjärtbiopsi samtidigt.

Diabetes och hjärtsvikt

Diabetes är associerat med 2 till 5 gånger ökad risk för hjärtsvikt. Flera befolkningsstudier har visat att risken för hjärtsvikt är störst bland alla hjärt-kärlsjukdomar. Detta har lett till ökat intresse för att undersöka sambanden mellan hjärtsvikt och diabetes. Studier på djurmodeller föreslår att förhöjda blodsockernivåer men även andra rubbade metabola hormoner kan påverka hjärtat negativt. En annan hypotes till att att diabetes ökar risken för hjärtsvikt är att förhöjda blodsockernivåer orsakar ökad vätskeansamlingen i kroppens blodkärl. Den ökade blodvolymen belastar hjärtat vilket slutligen leder till hjärtsvikt men påskyndar även progressionen av hjärtsvikt hos personen som redan lider av sjukdomen och har diabetes.