Avsnitt Progress
0% Complete

Hjärtsvikt beskrivs ofta som det sista tillståndet alla hjärt-kärlsjukdomar resulterar i till slut. Faktorer som högt blodtryck, högt blodsocker, höga blodfetter, fetma/övervikt, hjärtinfarkt, njursvikt och många fler tillstånd kan leda till att du utvecklar hjärtsvikt. De tre vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är hög ålder, högt blodtryck och kranskärlssjukdom, däremot har förekomsten av kranskärlssjukdom minskat kraftigt de senaste decennierna fastän förekomsten av hjärtsvikt ungefär är detsamma. Många tror att detta beror på ökningen i diabetes, fetma/övervikt och att vi lever längre. Diabetes och fetma kommer troligtvis att passera kranskärlssjukdom som en av de tre vanligaste orsakerna till hjärtsvikt i framtiden.

Hjärtsvikt inträffar när din hjärtmuskel inte orkar pumpa ut blodet till kroppens olika organ, så gott som det borde. Förekomsten och insjuknandet av hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Ungefär 10% av alla individer över 80 år har kronisk hjärtsvikt.

Hjärtsvikten är associerad med hög dödlighet, men idag finns det bra behandlingsmetoder som kan bromsa sjukdomen. Plötslig död är en vanlig dödsorsak. Hjärtsvikt debuterar ofta efter en stor hjärtinfarkt, men kan lika ofta ha ett smygande förlopp till följd av riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodsockernivåer, fetma/övervikt eller förmaksflimmer. Riskfaktorer som bidrar till sjukdomar i kranskärlen, dvs blodkärlen som försörjer hjärtmuskeln, bidrar även till att hjärtmuskelcellerna förändras och fungerar sämre. Detta innebär att kranskärlssjukdom, som är en av de vanligaste faktorerna till hjärtsvikt, förstärks av riskfaktorer som även påverkar muskelcellerna i hjärtat på ett negativt sätt. Allt detta resulterar i försämrad pumpförmåga hos hjärtat vilket leder till hjärtsvikt. Individer med diabetes har särskilt hög risk att drabbas av hjärtsvikt. De senaste två decennierna har forskare undersökt sambandet mellan höga blodsockernivåer och risken att utveckla hjärtsvikt samt de biologiska mekanismer som styr detta. Forskare har upptäckt att höga blodsockernivåer, och i viss mån även fetma, bidrar till att hjärtmuskeln blir stel, pumpförmågan försämras för att hjärtat blir stelt. Hittills har man inte lyckats kartlägga mekanismerna som driver denna omvandling av hjärtmuskeln.

Flera tillstånd som leder till hjärtsvikt kan däremot reverseras. Flera behandlingar kan förbättra symtomen, bromsa progressionen av hjärtsvikt och förlänga ditt liv. Livsstilsförändringar – som att träna, minska saltet i din kost, hantera stress, gå ner i vikt, förbättra dieten, sluta röka och minska alkoholintag – kan förbättra din livskvalitet och förlänga ditt liv. Ett sätt att förebygga hjärtsvikt är att förebygga och kontrollera tillstånd som orsakar hjärtsvikt, såsom kranskärlssjukdom, högt blodtryck, diabetes, fetma eller höga blodsockernivåer.

Symptom på hjärtsvikt

Utvecklingen av hjärtsvikt pågår under flera år innan det ger upphov till några symptom, men när det väl börjar så kan symptomen uppstå plötsligt (akut) och det kan dessutom bli svårare att reversera tillståndet.

Tecken eller symptom på hjärtsvikt

  • Andnöd (dyspné på medicinskt språk). Symptomet kan uppstå vid vila och lätt fysisk ansträngning
  • Trötthet och svaghet
  • Svullnad (ödem) i dina ben, anklar och fötter
  • Snabb, långsam eller oregelbundna hjärtslag
  • Försämrad fysisk prestationsförmåga
  • Ihållande hosta eller väsande andning
  • Ökad urinering, särskilt nattetid
  • Svullnad i buken (ascites)
  • Mycket snabb viktökning, förmodligen till följd av vätskeansamling
  • Brist på aptit och illamående
  • Plötsligt svår andfåddhet
  • Bröstsmärta kan uppstå om din hjärtsvikt orsakades av hjärtinfarkt, vissa patienter upplever även bröstsmärta utan kranskärlssjukdom

Hur ställs diagnosen hjärtsvikt?

För att fastställa diagnosen hjärtsvikt behöver det föreligga typiska symtom samt tecken på nedsatt hjärtfunktion. Ultraljudsteknologi är den vanligaste metoden för att uppskatta hjärtats pumpfunktion och undersökningen genomförs vanligtvis av läkare med specialisering inom klinisk fysiologi, kardiologi eller radiologi. Ultraljudsundersökning kallas även för ekokardiografi och kan undersöka anatomiska förändringar samt funktionella nedsättningar i alla delar av hjärtat, vid mer ovanliga diagnoser kompletteras undersökningen oftast även med magnetkamera (MRI).

Blodprover som behöver kontrolleras vid misstanke om hjärtsvikt

  • Elektrolyter (natrium, kalium, kreatinin)
  • Leverprover (ALAT, ASAT, ALT, bilirubin)
  • Blodsocker (B-glukos)
  • Infektionsprover (CRP och LPK)
  • Prover för blödningsstatus (PK, APTT, Protrombin)
  • Sköldkörtelprover (TSH, T3/T4)
  • Specifika hjärtsviktsprover som visar hur tryckbelastad hjärtmuskelcellerna är (NT-proBNP)
  • Utöver blodprover bör individen genomföra EKG för att kontrollera hjärtats retledningssystem. Ibland genomförs även lungröntgen som led i utredningen. Givetvis bör patienten genomgå en hälsoundersökning av läkare.

Övrig utredning innefattar

  • Arbets-EKG (patienten cyklar samtidigt som hjärtats elektricitet registreras under maximal arbetsförmåga)
  • Radiologisk utredning av blodkärlen som försörjer hjärtmuskelcellerna med blod (kranskärl). Kranskärlen kan avbildas med olika metoder, ett gemensamt namn för dessa undersökningar är koronarangiografi.
  • Magnetkamera eller hjärtkateterisering kan utföras. Detta innebär att man för in små rör genom blodkärlen upp till hjärtat som sedan mäter tryck och flöde i hjärtats olika rum. I särskilda fall kan man biopsera hjärtmuskeln för att undersöka cellerna i mikroskop.

Diabetes och hjärtsvikt

Diabetes är associerat med 2 till 5 gånger ökad risk för hjärtsvikt. Flera befolkningsstudier har visat att risken för hjärtsvikt är störst bland alla hjärt-kärlsjukdomar för de med diabetes. Detta har lett till ökat intresse för att undersöka sambanden mellan hjärtsvikt och diabetes. Studier på djurmodeller föreslår att förhöjda blodsockernivåer men även andra rubbade metabola hormoner kan påverka hjärtat negativt. En annan hypotes till att att diabetes ökar risken för hjärtsvikt är att förhöjda blodsockernivåer leder till ökad vätskeansamlingen i kroppens blodkärl. Den ökade blodvolymen belastar hjärtat vilket slutligen leder till hjärtsvikt men påskyndar även progressionen av hjärtsvikt hos personen som redan lider av sjukdomen och har diabetes.