1. Mörka hudfläckar
Ett tidigt tecken på diabetes är utvecklingen av mörka och förtjockade hudförändringar, särskilt i områden med hudveck såsom halsen, armhålorna, ljumskarna och armvecken.
Dessa förändringar kallas för Acanthosis Nigricans (AN) på medicinskt språk, kan även förekomma på andra ställen där huden veckas eller utsätts för friktion.
Hyperpigmentering
Acanthosis Nigricans kännetecknas av hyperpigmenterade (mörka), sammetslena eller förtjockade fläckar på huden. Tillståndet kan vara utbrett eller mer lokaliserat till hudveck, och huden i dessa områden kan kännas ovanligt mjuk eller grov.
Tillståndet uppstår ofta som en följd av insulinresistens, vilket innebär att kroppens olika vävnader utvecklar en nedsatt känslighet mot hormonet insulin. Insulinresistens ses vanligtvis hos personer med fetma, pre-diabetes (ett förstadium till typ 2 diabetes) och typ 2 diabetes.
Vid insulinresistens stiger initialt insulinnivåer och stimulerar tillväxt av hudceller och ökad melaninproduktion, vilket resulterar i de karakteristiska mörka fläckarna. Melanin är ett protein som ansvarar för hudtonen.
Hur uppstår acanthosis nigricans?
AN är kopplat till överdriven aktivering av insulinliknande tillväxtfaktorer (IGF) och insulinreceptorer på hudceller (keratinocyter), vilket driver den onormala fördelningen av celler. Detta kan indikera underliggande metabola tillstånd, som typ 2 diabetes eller metabola syndromet.
AN är alltså inte enbart en kosmetisk förändring utan kan fungera som en viktig varningssignal för att tidigt upptäcka och hantera insulinresistens och därmed minska risken för att utveckla diabetes och dess komplikationer.
Att identifiera och förstå dessa hudförändringar tidigt kan vara avgörande för att diagnostisera och behandla insulinresistens innan mer allvarliga konsekvenser av diabetes utvecklas. Livsstilsförändringar och förbättrad glukoskontroll kan hjälpa till att minska eller vända hudsymtomen och samtidigt förbättra den övergripande metabola hälsan vid typ 1 diabetes och typ 2 diabetes.
2. Återkommande infektioner
Diabetes påverkar inte bara blodsockerkontrollen utan kan också ha en betydande inverkan på kroppens immunförsvar. Ett försvagat immunförsvar gör individer med diabetes mer mottagliga för infektioner, vilket ofta leder till återkommande sjukdomsepisoder.
De höga blodsockernivåerna (hyperglykemi) och förhöjda insulinnivåer som är vanliga vid både typ 1 och typ 2 diabetes skapar en miljö som gynnar bakterier och svampar, samtidigt som kroppens försvarsmekanismer blir mindre effektiva.
Vanliga infektioner vid diabetes
Vaginala infektioner
- Vaginala infektioner, inklusive bakteriell vaginos och jästinfektioner (candida), är vanliga hos kvinnor med diabetes. Höga blodsockernivåer kan påverka den naturliga balansen av bakterier i underlivet, vilket gör det lättare för patogener att växa och orsaka infektioner. Försämrad immunfunktion bidrar också till ökad risk för dessa tillstånd.
Svampinfektioner (Candida-infektioner)
- Svampinfektioner, särskilt orsakade av Candida, är vanligt förekommande hos diabetiker. Höga blodsockernivåer ger en riklig tillgång till näring för svampar, vilket främjar deras tillväxt på hud och slemhinnor. Dessutom kan insulinresistens och hyperglykemi störa immunsystemets förmåga att effektivt bekämpa svampinfektioner.
Infektioner i urinblåsa (urinvägsinfektioner)
- Urinvägsinfektioner är särskilt vanliga hos personer med diabetes, eftersom höga blodsockernivåer kan påverka blåsans funktion och minska dess förmåga att tömmas helt. Glukos i urinen ger en näringskälla för bakterier, vilket ökar risken för infektion. Nedsatt immunrespons gör det dessutom svårare för kroppen att bekämpa infektionen.
Hudinfektioner
- Hudinfektioner som cellulit, impetigo och abscesser är vanliga hos diabetiker. Hyperglykemi skadar små blodkärl, vilket leder till nedsatt blodcirkulation och syretillförsel till huden. Detta gör huden mer sårbar för skador och infektioner, och läkningsprocessen blir långsammare. Sår och infektioner blir också vanligare på grund av den försvagade barriärfunktionen hos huden.
Diabetes fotsår
- Diabetes fotsår är ett vanligt och väldigt allvarligt tillstånd som behöver kontrolleras och hanteras regelbundet. Vid diabetes påverkas blodcirkulationen och nerver negativt, vilket resulterar i försämrad läkningsförmåga, syrebrist och vävnadsskador som gör att bakterier växer till sig och nervpåverkan gör att man sällan upplever fotsåren.
Luftvägsinfektioner
- Personer med diabetes har en ökad risk för lunginflammation som beror på bakteriella infektioner och virusinfektioner i luftvägsrören.
Försämrat immunförsvar vid diabetes
Hyperglykemi och immunförsvar
Höga blodsockernivåer påverkar immunceller såsom neutrofiler, makrofager och lymfocyter negativt. Dessa celler är centrala för kroppens försvar mot infektioner, men deras funktion hämmas i närvaro av högt blodsocker. Exempelvis blir neutrofilernas förmåga att fagocytera (äta upp) bakterier och andra patogener försämrad, vilket ökar risken för infektion.
Nedsatt cirkulation och syretillförsel
Diabetes kan leda till skador på blodkärlen (angiopati), vilket minskar blodflödet och syretillförseln till vävnader. Detta försvårar immuncellernas tillgång till infekterade områden och gör att vävnaden har svårare att läka efter en skada.
Minskad effektivitet hos antikroppar
Hyperglykemi kan också påverka antikropparnas funktion, vilket är centralt för att känna igen och neutralisera patogener. Denna dysfunktion gör att immunförsvaret har svårare att svara på infektioner och vaccinering.
Förändrad mikrobiell flora
Höga blodsockernivåer kan också påverka kroppens normala mikrobiella flora. Detta kan leda till överväxt av skadliga bakterier och svampar, vilket ökar risken för infektioner på olika ställen i kroppen, inklusive huden, urinvägarna och munnen.
3. Synförändringar
Om du märker förändringar i din syn är det viktigt att boka tid hos en ögonläkare, men det kan också vara ett tidigt varningstecken på diabetes. Höga blodsockernivåer (hyperglykemi) påverkar hela kroppen, inklusive ögonen, och kan leda till en rad synproblem som suddig syn, svullnad och svårigheter att fokusera.
Förklaringen till synförändringar vid diabetes
Högt blodsocker kan påverka vätskenivåerna i ögonen, vilket leder till svullnad i linsen och förändringar i dess form. Detta kan resultera i suddig syn eller fluktuerande synskärpa, särskilt under perioder då blodsockret är dåligt kontrollerat. Vätskeobalanserna i ögat gör det svårare att fokusera på objekt, och symtomen kan komma och gå beroende på blodsockernivåerna.
Diabetisk retinopati: en vanlig komplikation
En av de mest förekommande komplikationerna hos individer med både typ 1 och typ 2 diabetes är diabetisk retinopati. Detta tillstånd uppstår när högt blodsocker skadar de små blodkärlen i näthinnan, den ljuskänsliga vävnaden längst bak i ögat. Retinopati utvecklas gradvis och kan leda till förändringar i blodkärlens struktur, inklusive mikroaneurysmer, blödningar, och i mer avancerade stadier, tillväxt av nya, sköra blodkärl.
Förklaringen till retinopati
Retinopati uppstår när höga glukosnivåer leder till skador på endotelcellerna som klär blodkärlen i näthinnan. Detta resulterar i ökad vaskulär permeabilitet, vilket tillåter blod och vätska att läcka ut i näthinnevävnaden.
Den kroniska exponeringen för högt blodsocker orsakar också en process som kallas neovaskularisering, där nya men sköra och lättblödande blodkärl bildas. Dessa kärlförändringar kan försämra synen och, om de lämnas obehandlade, leda till synförlust.
Riskfaktorer och betydelsen av blodsockerkontroll
Den starkaste riskfaktorn för utveckling av retinopati är långvarigt högt blodsocker, mätt som HbA1c. Dåligt kontrollerat blodsocker orsakar oxidativ stress och inflammation, vilket bidrar till kärlskador. Dessutom är högt blodtryck en viktig medverkande faktor som ytterligare kan förvärra ögonkomplikationer genom att öka trycket på redan skadade blodkärl.
Förebyggande och hantering
För att minska risken för diabetesrelaterade ögonkomplikationer är det avgörande att upprätthålla god blodsockerkontroll och regelbundet övervaka blodtrycket. Tidig diagnos och behandling av synförändringar, såsom laserbehandling eller injektioner av anti-VEGF (vaskulär endotelväxtfaktor) läkemedel, kan bromsa eller förhindra synförlust. Regelbundna ögonundersökningar är därför en viktig del av diabetesvården, särskilt för personer som har haft diabetes under en längre tid.
4. Yrsel
Yrsel, trötthet och hunger är symtom som kan uppstå hos personer med diabetes och indikerar förändringar i blodsockernivåerna. Dessa symtom kan vara tidiga tecken på både högt och lågt blodsocker och är viktiga att uppmärksamma för att undvika allvarligare komplikationer.
Mekanismer bakom yrsel vid diabetes
Högt blodsocker (hyperglykemi) kan orsaka yrsel genom flera mekanismer. När blodsockernivåerna är förhöjda, ökar kroppens behov att eliminera överskottet av glukos genom ökad urinproduktion, en process som kallas osmotisk diures. Detta leder till frekvent urinering och betydande vätskeförlust, vilket kan resultera i uttorkning (dehydrering).
Uttorkning minskar blodvolymen och kan leda till en lägre blodtrycksnivå, särskilt vid plötsliga kroppslägesförändringar som att resa sig upp snabbt (ortostatisk hypotension). Detta kan resultera i yrsel eller en känsla av ostadighet.
Hur blodsockerpåverkan på minnet och koncentrationen
Förhöjda blodsockernivåer påverkar också hjärnans funktion negativt. Hjärnan är mycket känslig för förändringar i glukosnivåer, och hyperglykemi kan störa både minne och koncentration.
Höga glukosnivåer kan påverka neuronernas funktion genom att förändra blodflödet till hjärnan och orsaka oxidativ stress. Detta kan resultera i kognitiva störningar, såsom nedsatt minne och koncentrationssvårigheter, vilket ytterligare förvärrar känslan av yrsel och trötthet.
Trötthet och hunger som tecken på blodsockerobalans
Trötthet är ett vanligt symtom på diabetes och uppstår ofta som ett resultat av att kroppens celler inte kan ta upp och använda glukos effektivt på grund av insulinresistens eller insulinbrist. När cellerna inte får tillräckligt med energi, signalerar kroppen detta som trötthet och en ökad känsla av hunger.
Denna typ av hunger är ofta ett resultat av att kroppen tror att den behöver mer energi trots att glukosnivåerna redan är höga i blodet, eftersom cellerna inte får den energi de behöver.
Förebyggande och hantering
Att känna igen dessa symtom tidigt kan hjälpa till att förhindra mer allvarliga konsekvenser av diabetesrelaterade blodsockerfluktuationer. För att undvika yrsel och uttorkning är det viktigt att hålla blodsockernivåerna under kontroll och att dricka tillräckligt med vätska, särskilt vid tecken på höga glukosnivåer.
Regelbunden uppföljning med vården, blodsockermätning och anpassad kost och medicinering kan bidra till att minska risken för dessa obehagliga symtom och förbättra den övergripande livskvaliteten för personer med diabetes.
5. Sexuell dysfunktion
Erektil dysfunktion är ett vanligt symtom hos män med typ 2 diabetes och innebär svårigheter att få och bibehålla erektion. Detta beror på skador på nerver och blodkärl som orsakas av höga blodsockernivåer, vilket påverkar blodflödet till penis och försämrar nervsignalerna som krävs för en erektion.
Hos kvinnor kan diabetes leda till sexuell dysfunktion, som ofta yttrar sig som låg sexuell upphetsning och torra slemhinnor. Dessa problem beror också på nervskador och nedsatt blodcirkulation som påverkar känsligheten och den sexuella responsen.
Att hantera blodsockernivåer är avgörande för att förebygga dessa sexuella problem och förbättra livskvaliteten för både män och kvinnor med diabetes.
6. Irritabilitet
Att ofta känna sig irriterad eller uppleva plötsliga förändringar i humöret kan vara ett tecken på odiagnostiserad diabetes eller dåligt kontrollerat blodsocker. Diabetes påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockernivåerna, och dessa svängningar kan ha en direkt inverkan på hjärnans funktion och ditt känslomässiga tillstånd.
Förklaringen bakom humörförändringar vid diabetes
Blodsockernivåer spelar en central roll i hjärnans funktion och är avgörande för hjärncellernas energiomsättning. När blodsockret är för högt (hyperglykemi) eller för lågt (hypoglykemi) kan det påverka neurotransmittorer som serotonin och dopamin, vilka är ansvariga för att reglera humör, motivation och känslomässig balans.
Vid hyperglykemi kan höga glukosnivåer orsaka inflammation i hjärnan och störa signaleringen mellan nervceller, vilket kan leda till irritation, ångest eller till och med depression.
Omvänt kan lågt blodsocker leda till en snabb frisättning av stresshormoner som adrenalin och kortisol, vilket orsakar känslor av oro, nervositet och ilska. Den snabba energibristen som drabbar hjärnan under hypoglykemi kan också leda till koncentrationssvårigheter och oförutsägbara humörsvängningar.
Symtomens och hantering
Dessa snabba förändringar i blodsockernivåer kan påverka hur du reagerar i vardagssituationer, vilket kan leda till oförutsägbara humörsvängningar som påverkar både dig och din omgivning. Irritabilitet, frustration och humörförändringar är vanliga konsekvenser av dessa blodsockersvängningar.
Den positiva nyheten är att dessa känslomässiga förändringar ofta är tillfälliga och kan hanteras genom att stabilisera blodsockernivåerna. Genom att noggrant övervaka och hantera ditt blodsocker genom kost, fysisk aktivitet och eventuellt medicinering kan humöret återgå till det normala och du kan uppleva en förbättrad känslomässig balans.
Förbättring av blodsockerkontroll för emotionell stabilitet
Att hålla blodsockret inom ett stabilt område är avgörande för att undvika dessa känslomässiga toppar och dalar. Regelbundna måltider, en balanserad kost rik på fiber och långsamma kolhydrater, samt regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att stabilisera blodsockret och därmed minska risken för humörsvängningar.
Om du märker att humörförändringar är ett återkommande problem, kan det vara en signal om att ditt blodsocker behöver justeras och att det är dags att konsultera vården för att optimera din diabetesbehandling.
7. Viktminskning
Insulinresistens uppstår när kroppen inte kan använda insulin effektivt, ett tillstånd som ofta kallas för nedsatt insulinkänslighet. Insulinresistens påverkar flera vävnader i kroppen, särskilt levern, skelettmusklerna, fettvävnaden och bukspottkörteln.
För att glukos ska kunna transporteras från blodet till cellerna krävs insulin som en “nyckel” för att öppna upp cellernas glukostransportörer. Vid nedsatt insulinkänslighet måste kroppen producera högre nivåer av insulin för att övervinna resistensen och möjliggöra glukosupptag.
Insulinresistens uppstår när cellernas svar på insulin är försvagat, vilket ofta beror på en kombination av genetiska faktorer, övervikt, fysisk inaktivitet och inflammation. I levern leder insulinresistens till ökad glukosproduktion, medan musklerna har svårare att ta upp glukos från blodet.
I fettvävnaden minskar insulinets förmåga att hämma fettfrisättning, vilket leder till en ökad mängd fria fettsyror i blodet. Dessa metabola förändringar leder till förhöjda blodsockernivåer och en ond cirkel av ökande insulinresistens.
Avancerad insulinresistens
När insulinresistensen förvärras och kroppen inte längre kan kompensera genom att producera tillräckligt med insulin, stiger blodsockernivåerna ytterligare. Detta påverkar kroppens energiförsörjning, och cellerna får inte tillräckligt med glukos för att fungera normalt.
Som en konsekvens börjar kroppen bryta ner fett och muskelvävnad för att få energi, en process som kan leda till katabolism och snabb viktminskning, särskilt hos individer som tidigare varit överviktiga. Denna ofrivilliga viktminskning är ett varningstecken på att kroppen befinner sig i en energikris på grund av svår insulinresistens.
Läs här om artiklar för viktnedgång:
1. Viktnedgång
3. tablettläkemedel för viktnedgång
4. diabetesläkemedel och viktnedgång
8. Klåda
Odiagnostiserad diabetes och långvariga blodsockerhöjningar kan orsaka skador på nervfibrer i hela kroppen, ett tillstånd som kallas diabetisk neuropati. Denna nervskada kan inträffa var som helst i kroppen men påverkar oftast de perifera nerverna i händer och fötter.
Nervskador och klåda vid diabetes
Diabetisk neuropati uppstår när förhöjda blodsockernivåer skadar nervceller och deras skyddande myelinskikt. Denna skada försämrar nervsignaleringen och kan leda till symtom som klåda, stickningar och domningar. Klåda är ett vanligt och ibland förbisett symtom vid diabetesrelaterad nervskada, och kan uppstå på grund av nedsatt nervfunktion som påverkar hudens sensoriska fibrer.
Förutom nervskador kan diabetes orsaka skador på de små blodkärlen som försörjer nerverna, vilket leder till minskad blodcirkulation i armar och ben. Detta försämrade blodflöde påverkar hudens fuktbalans och kan leda till torrhet, fjällning och ihållande klåda. Blodkärlsskadorna minskar också hudens förmåga att reparera sig, vilket ytterligare förvärrar symtomen.
9. Dålig andedräkt
Dålig andedräkt är ett mindre känt men viktigt symtom på diabetes, särskilt vid tillståndet diabetisk ketoacidos (DKA). Detta är en potentiellt livshotande komplikation som främst drabbar individer med typ 1-diabetes, men kan också förekomma hos personer med typ 2-diabetes under specifika förhållanden.
När kroppen inte kan använda insulin för att transportera glukos in i cellerna, tvingas den använda fett som alternativ energikälla. Denna process, som kallas lipolys, leder till nedbrytning av fettvävnad och produktion av syror som kallas ketoner. Ketoner, inklusive aceton, är biprodukter som kan ansamlas i blodet när fettsyror bryts ner för energi.
Normalt eliminerar kroppen överskott av ketoner genom urinen, men när ketonnivåerna blir för höga kan de också börja avges genom andningen, vilket resulterar i en karakteristisk fruktig eller syrlig andedräkt.
Denna illaluktande andedräkt är ett varningstecken på att kroppen befinner sig i ett tillstånd av energibrist och ökad syrabelastning, vilket kräver omedelbar medicinsk uppmärksamhet.
Förutom ketonproduktion kan dålig andedräkt vara ett tecken på dålig munhälsa, vilket är vanligt bland personer med diabetes. Höga blodsockernivåer kan skapa en gynnsam miljö för bakterietillväxt i munnen, vilket kan leda till infektioner som tandköttsinflammation (gingivit) och parodontit.
Dessa tillstånd kan ytterligare bidra till obehaglig andedräkt och är vanliga hos personer som har svårt att upprätthålla god munhygien.
10. Smärta i dina lemmar
När höga blodsockernivåer orsakar nervskador, ett tillstånd som kallas diabetisk neuropati, kan det leda till komplikationer som smärta eller kramper.
Smärtan kan uppstå i benen eller fötterna, och det är också vanligt att uppleva stickningar, brännande känslor eller domningar i armar och ben.
11. Muntorrhet
Vem som helst kan ha muntorrhet, men det tenderar att drabba personer med diabetes eftersom högt blodsocker minskar salivflödet.
För lite saliv i munnen är en föregångare för karies och tandköttssjukdomar. Märkligt nog kan muntorrhet fortsätta även efter en diabetesdiagnos. Muntorrhet är en biverkning av vissa mediciner som används för att behandla diabetes.
12. Illamående
Illamående och kräkningar är andra symtom som också kan indikera diabetes. Båda kan uppstå som ett resultat av neuropati. Nervskador kan hindra din kropp från att på rätt sätt flytta mat från magen till tarmarna. Ett avbrott i denna process kan få mat att backa upp i magen, vilket resulterar i
Vilka är vanligaste symtom på diabetes?
Vanliga symtom på diabetes inkluderar
- Ökad törst
- Regelbunden urination
- Extrem hunger
- Långsamt läkande sår
- Trötthetskänsla
- Suddig syn
- Oförklarlig viktnedgång
- Klåda
Odiagnostiserad diabetes eller insulinresistens kan orsaka följande:
- Irreversibel nervskada
- Blindhet
- Hudkomplikationer
- Njursjukdom
- Amputation
- Stroke
- Hjärtinfarkt
- Hjärtsvikt
- Retledningsstörningar i hjärtat (arytmier)
- Cancer
- Flera olika hjärt-kärlsjukdomar
Ett slumpmässigt blodsockertest, ett fasteblodsockertest och ett HbA1c-test, som mäter ditt blodsocker över tid, kan hjälpa din läkare att diagnostisera diabetes.
