Symptom på typ 2 diabetes: törst, hunger, viktnedgång, trötthet, dimsyn, dålig sårläkning, med flera
Typ 2 diabetes är en sjukdom som tar många år att utveckla. Övervikt och fetma är två tillstånd som bidrar till kraftigt ökad risk för typ 2 diabetes och flera andra allvarliga sjukdomar såsom hjärtinfarkt och stroke. Faktum är att din kroppsvikt är den starkaste riskfaktorn för utveckling av typ 2 diabetes.
Livsmedelsprodukterna som du konsumerar, hur mycket mat du äter, hur mycket energi du förbrukar, din ärftlighet och dina gener är det som styr både din vikt och din risk för att få typ 2 diabetes. Typ 2 diabetes är till största delen en livsstilssjukdom, vilket innebär att det är en ohälsosam livsstil som orsakar typ 2 diabetes.
Detta innebär att livsstilsförändringar kan förbättra flera faktorer för individer med typ 2 diabetes, såsom blodsockernivåer (HbA1c), kroppsvikt, blodtryck och blodfetter, samt minska risken för framtida komplikationer. För individer som nyligen insjuknat i typ 2 diabetes och dessutom har en okomplicerad diabetes kan reversera tillståndet genom att ändra sin livsstil. Detta har vi diskuterat i artikeln om typ 2 diabetes. I denna artikeln går vi noggrant igenom alla symptom (symtom) på typ 2 diabetes.
Symtom på typ 2 diabetes kommer långsamt
Det tar i genomsnitt många år att utveckla typ 2 diabetes och symptomen kommer långsamt. Majoriteten av alla personer med typ 2 diabetes har levt i många år med ett förstadium till diabetes som kallas pre-diabetes.
Det gäller att vara uppmärksam eftersom symptomen kan vara mycket diskreta, vilket gör att även personer som haft diabetes i många år kan känna sig relativt obesvärade. Många som får diagnosen typ 2 diabetes har inga symptom alls. Det vanligaste är att diagnosen ställs i samband med ett rutinbesök på vårdcentralen alternativt när individen utvecklar en komplikation till följd av förhöjda blodsockernivåer och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.
Nu kommer vi gå igenom ett symptom i taget. En del personer med diabetes har endast ett av dessa symptom, medan andra har flera symptom. Om du misstänker att du har typ 2 diabetes bör du kontakta din vårdcentral, alternativt närmsta apotek, och be om att få undersöka ditt blodsocker.
Ökad törst och ökad vattenkastning
Ovanligt törstig och kissar mycket
Personer med diabetes har högt blodsocker (blodglukos). Socker i blodet kallas glukos (som även kan kallas för druvsocker). Att man kissar oftare om man har diabetes förklaras av att njurarna påverkas av det höga blodsockret. Njurarna är ett organ som har i uppgift att filtrera blodet och eliminera vissa ämnen via urinen samtidigt som flera ämnen absorberas tillbaka till blodcirkulationen.
Normalt skall njurarna inte göra sig av med socker (glukos) men personer med diabetes har så högt blodsocker att njurarna inte kan återabsorbera allt glukos till blodcirkulationen, vilket resulterar i att en del av sockret (glukos) passerar som urin. Socker (glukos) drar dessutom med sig stora mängder vatten och detta gör att man producerar mycket mer urin.
De förhöjda sockernivåerna i urinen kan uppmätas med enkla instrument för att uppskatta sockernivåerna i blodet. Personer med diabetes kissar därför oftare och deras urin är sött. Att vakna under natten pga att man behöver kasta vatten är inget ovanligt vid typ 2 diabetes. Ökad törst och vattenkastning bidrar även till känsla av torrhet i munnen.
Den medicinska termen för ökad törst och drickande är polydipsi. Den medicinska termen för att kissa oftare är polyuri. En frisk person (utan diabetes) kissar mellan 4 och 7 gånger per dag.
Viktnedgång: efter att ha gått upp i vikt börjar man plötsligt gå ner i vikt
Vi har tidigare diskuterat vilken roll hormonet insulin har i kroppen. När vi äter mat så stiger blodsockret (mat innehåller socker) och dessutom frisätts många hormoner från mag-tarmkanalen. Sockret (glukos) och hormonerna hamnar i blodet och når bukspottkörteln (kallas även pankreas) som då svarar genom att frisätta insulin. Insulin är ett hormon som frisätts i små mängder konstant från bukspottkörteln och vid vissa situationer så frisätter organet större mängder av insulin, exempelvis i samband med måltid för att motverka ökningen av blodsocker.
I samband med födointag stiger blodsocker och då frisätts insulin från bukspottkörteln. Insulinets uppgift är att signalera till kroppens celler att det är dags att absorbera sockret och använda det som bränsle. Kroppens viktigaste energikälla är nämligen socker (glukos). I samband med utvecklingen av pre-diabetes och typ 2 diabetes så rubbas detta systemet. Detta beror på att effekten av insulin blir sämre och sämre, vilket beror på att kroppen helt enkelt reagerar mindre och mindre på insulinet. Detta kallas för nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens), och innebär alltså att insulinets effekt i kroppen blir sämre och sämre.
Insulinresistens leder till att man går ner i vikt eftersom kroppen inte lägre kan ta upp sockret, och därmed kan man inte tillverka fett med hjälp av socker. Den minskade effekten av insulin leder också till att fett börjar brytas ner; detta eftersom insulin i vanliga fall förhindrar nedbrytning av fett. Så, insulinresistens leder till att man plötsligt börjar gå ner i vikt. Vanligtvis ställs diagnosen långt innan personen utvecklar avancerad insulinresistens.
Ökad hunger och aptit: man blir hungrig när effekten av insulin försämras
Personer med diabetes är ofta hungriga. Det finns två förklaringar till detta:
- Insulin har även effekter i hjärnan. Insulin gör nämligen att man känner sig mätt. Eftersom effekten av insulin är försämrad vid typ 2 diabetes så kan inte insulin ”mätta” hjärnan och det leder till att man blir mer hungrig.
- Den ökade hungern vid typ 2 diabetes beror sannolikt även på att cellerna i kroppen inte får den energin de behöver, eftersom insulin inte lägre har den önskade effekten. Detta leder till att cellerna ”blir hungriga”, vilket påverkar frisättning av hormoner som leder till ökad hunger. Ofta upplever man att man är hungrig trots att man nyss ätit mat.
Den medicinska termen för ökad hunger är polyfagi.
Trötthet: man blir trött av högt blodsocker och insulinresistens
Som vi nämnde ovan så har personer med typ 2 diabetes något som kallas för insulinresistens. Detta innebär att insulin har en försämrad effekt i kroppen. Människokroppens mest insulinkänsliga och viktiga organ för reglering av blodsocker är 1. skelettmuskler, 2. levern och 3. fettvävnaden.
Insulinet skall normalt se till att kroppens celler kan ta upp och använda socker (glukos) som bränslekälla. Om effekten av insulin blir sämre, så kommer glukos inte tas upp lika bra, och då finns mindre bränsle inuti cellerna. Därför blir man trött och ofta lättirriterad. En del personer med typ 2 diabetes upplever det därför svårare att genomföra vardagliga aktiviteter, även enklare sådana. En del kan även känna sig nedstämda (mental trötthet).
Även lågt blodsocker kan orsaka trötthet och i värsta fall medvetandepåverkan. Det är inte ovanligt att individer med diabetes använder för mycket av sina läkemedel, antingen tabletter eller injektionsbehandlingar, vilket resulterar i lågt blodsocker. Det är även möjligt att personen ändrar på livsstilsvanor eller fastar under olika perioder utan att justera läkemedel, vilket också resulterar i låga blodsockernivåer.
Hantera trötthet och högt blodsocker efter måltid
Om höga blodsockernivåer efter måltid åtföljs av trötthet så kan det indikera att kolhydraterna du äter är för snabbverkande för din medicin. Det är även möjligt att du konsumerar för mycket kolhydrater för din medicin/dos. Din läkemedelsbehandling är inte tillräckligt effektiv för att kontrollera blodsockernivåer.
En läkare eller dietist bör kunna hjälpa dig med att sänka dina blodsockernivåer samtidigt som du uppnår en hälsosam vikt.
Trötthet på morgnen
Om trötthet uppstår när du vaknar efter en hel natts ostörd sömn, kan det vara ett resultat av förhöjda eller låga blodsockernivåer över natten. Trötthet i kombination med huvudvärk på morgonen kan oftast vara ett tecken på lågt blodsocker nattetid. Tänk på att mäta blodsockernivåerna innan du lägger dig och precis när du vaknar för att avgöra om det är blodsocker som orsakar dina symtom.
I vissa fall kan du även behöva vakna under natten för att testa dina blodsockernivåer för att se om du upplever högt eller lågt blodsocker över natten. Diskutera med din diabetesläkare eller sjuksköterska om du noterar låga eller höga blodsockernivåer på morgonen.
Svängande blodsocker
Trötthet kan även uppstå vid snabbt svängande blodsocker under dag- och kvällstid. Vissa individer, särskilt de som använder insulin eller har ett svårkontrollerat blodsocker kan uppleva fluktuerande blodsocker över dygnet, dessa svängningar kan också ge upphov till trötthetskänsla, även om mätvärdena inte befinner sig särskilt långt utanför det normala referensintervallet.
Dimsyn: man ser suddigt när blodsocker är högt
I ögat finns en lins vars uppgift är att ge oss en skarp syn. Linsen innehåller vatten som är viktigt för linsens funktion. Personer med typ 2 diabetes har högt blodsocker, vilket gör att mängden vatten i linsen ökar så att linsen blir svullen. Då fungerar linsen sämre och det leder till att man ser suddigt. Det svårt att se på avstånd, samt detaljer blir svårare att se. Ibland drabbas bara ett öga av suddig syn, men oftast båda.
En annan förklaring till nedsatt syn hos individer med diabetes är småkärlssjuka i näthinnan. Förhöjt blodsocker leder till skador på kroppens minsta blodkärl, bland annat de som försörjer näthinnan. Förträngningar i kroppens minsta blodkärl leder till skador på näthinnan som i sin tur påverkar synförmågan. Detta tillstånd kallas för retinopati på medicinskt språk. I vissa fall kan det ge upphov till dimsyn, men oftast rör det sig om en del av synfältet som påverkas.
Dålig sårläkning: sår läker långsamt, eller inte alls
Högt blodsocker är dåligt för kroppens blodkärl, särskilt de allra minsta blodkärlen. Det höga sockret gör att blodkärlen, som faktiskt är mycket komplicerade strukturer, inte kan fungera normalt. Blodkärl är viktiga för att vi skall kunna läka sår och högt blodsocker leder till att sårläkningen blir sämre. Personer med diabetes kan därför ofta märka att de haft sår som inte läker, eller som har läkt mycket långsamt. En del personer med typ 2 diabetes kan därför haft infektioner som varit svåra att läka ut.
Nedsatt läkningsförmåga är oftast något som påverkar fötter och under. Individer som inte kontrollerar sitt blodsocker eller sin sjukdom tillräckligt väl utvecklar oftast småkärlssjuka i fötter och under. Detta leder till sår som läker långsamt och brukar försämras om de inte omhändertas tidigt av specialiserade vårdteam.
Mörka hudpartier (acanthosis nigricans): mörk hud i armhålor, ljumskar och veck
Insulinresistens påverkar även hudens tillverkning av det bruna pigmentet. Personer med diabetes har insulinresistens och detta leder till att huden, särskilt huden i armhåla, ljumske och andra veck blir mörkare.
Klåda: huden kliar mer än normalt
Kroppen torkar ut av det höga blodsockret, och det gör även att huden blir mer torr. Då kan man uppleva att det kliar mer i huden.
Läs mer: Hudsjukdomar vid diabetes
Svampinfektioner
Svampar trivs i höga koncentrationer av socker, vilket gör att personer med typ 2 diabetes oftare vår problem med svamp. Oftast får man svampinfektioner i fuktiga hudpartier, såsom mellan fingrar och tår, under brösten eller omkring könsorganen.
Läs mer: Infektioner vid diabetes
Symptom på komplikationer av typ 2 diabetes
Alla symptom som vi diskuterat hittills har orsakats av högt blodsocker eller insulinresistens. Risken med typ 2 diabetes är att lång period av högt blodsocker och insulinresistens leder till permanenta skador på våra organ. Sådana skador, som är en konsekvens av typ 2 diabetes, kallas komplikationer (diabeteskomplikationer).
Diabeteskomplikationer är något man skall ta på allvar eftersom de vittnar om att sjukdomen är allvarlig. En del personer har faktiskt tecken på komplikationer redan vid diagnostillfället, och därför vill vi uppmärksamma dig på vilka symptom som talar för komplikationer. Här följer en redogörelse.
Läs mer: Komplikationer vid diabetes (diabeteskomplikationer)
Smärta eller nedsatt känsel i fötter eller ben
Som vi nämnde ovan leder högt blodsocker till att de allra minsta blodkärlen skadas. De blodkärlen finns i våra nerver och när de skadas så förstörs våra nerver (nerverna behöver blodkärl för att fungera normalt).
Detta är något som man upplever i ben och fötter. Nervskador som orsakas av diabetes kallas neuropati (nervskador). Man upplever detta som nedsatt känsel i fötterna (på båda fötterna) eller i benen (båda benen). Det kan kännas som att man går på kuddar eftersom känseln i fötterna försämras. Stickningar är även ett vanligt symtom. En del personer har även ont i benen/fötterna utan att man kan hitta en förklaring till smärtorna.
Neuropati är ett problem eftersom det kan leda till svårläkta sår. Det är inget ovanligt att personer med typ 2 diabetes har ett, eller ett par gruskorn, i skorna som de inte kan känna pga nedsatt känsel och efter en lång promenad kan det ha uppstått ett sår under foten. Dessa sår är svåra att läka eftersom blodkärlens funktion är dålig.
Retinopati, nefropati, hjärtattack, stroke, hjärtsvikt
Andra komplikationer på typ 2 diabetes är akut hjärtattack, hjärtsvikt, stroke (slaganfall), njurskador (neuropati), och nedsatt syn till följd av skador på näthinnan (retinopati, synnedsättning). Retinopati och nefropati är typiska för diabetes, vilket innebär att personer med diabetes har hög risk för att utveckla dessa komplikationer. Hjärtattack, stroke och hjärtsvikt är däremot något som även kan drabba personer utan diabetes. En del personer upptäcker att de har typ 2 diabetes i samband med att man diagnostiserar någon av dessa tillstånd, men det är ovanligare förstås.
Vad är prediabetes (pre-diabetes)?
Diabetes föregås alltid av pre-diabetes som helt enkelt är ett förstadium till diabetes. Vid pre-diabetes är blodsockret högre än normalt men lägre än vad som krävs för att ställa diagnosen diabetes. Pre-diabetes diagnostiseras genom att man göra en glukosbelastning (man får dricka en stor mängd sockerlösning), eller genom att mäta blodsocker i fasta, eller genom att mäta HbA1c.
Ovanliga symtom vid typ 2 diabetes
Den genomsnittliga medelåldern vid insjuknande i typ 2 diabetes har minskat de senaste decennierna. I dag är det betydligt fler yngre individer som utvecklar typ 2 diabetes, i vissa fall behöver flera individer med typ 2 diabetes behandlas med insulininjektioner utöver tabletter för att kontrollera blodsockret.
Personer med avancerad typ 2 diabetes och uttalad insulinresistens kan uppleva en oplanerad viktminskning eftersom din kropp börja bränna muskler och fett för energi. I vissa fall kan även individer bli illamående och kräkas. När kroppen förbränner fett för utvinning av energi så kan ett ämne som heter ketoner ansamlas i blodet, vilket leder till att du blir illamående, kräks, magvärk och i vissa fall utvecklar ett livshotande tillstånd som heter diabetes ketoacidos.
Symtom vid blodsockersväningar
Individer med typ 2 diabetes kan uppleva uttalade blodsockersvängningar över dygnet, därmed är det viktigt att även känna till symtomen för högt blodsocker (hyperglykemi) och lågt blodsocker (hypoglykemi). Symtomen för högt- och lågt blodsocker liknar även de symtom som ses vid kraftiga blodsockersvängningar.
Lågt blodsocker (hypoglykemi)
Hypoglykemi innebär ett lågt blodsocker och inträffar när sockernivåerna i blodet sjunker för lågt för att förse kroppen med energi.
- Skakningar
- Nervös och orolighetskänsla
- Svettningar, frossa
- Förvirring
- Hungrig
- Trötthet
- Svag
- Stickningar eller dominera i läppar, tungar eller kinder
- Hjärtklappningar
- Huvudvärk
- Koordinationsproblem, ostadighetskänsla
Symtomen vid stigande blodsocker har diskuterats ovan.
Jag undrar om man kan ha typ 2 diabetes trots normalt hba1c och normalt fasteblodsocker?
Hej Johan!
Tack för din kommentar! I klinisk praxis gäller följande kriterier för att ställa diagnosen typ 2 diabetes: 1. HbA1c ≥ 48 mmol/mol vid två tillfällen 2. fP-glukos ≥ 7,0 mmol/l vid två tillfällen 3. Icke-fastande P-glukos (kapillärt el venöst) ≥ 11,1 mmol/l och symtom på hyperglykemi. Även om du har normalt långtidsblodsocker och fasteblodsocker så bör du genomföra test för att utesluta nedsatt sockertolerans. Undersökningen heter ”peroral glukosbelastning” (OGTT). Undersökningen utförs genom att man efter 12 timmars fasta mäter fasteblodsocker på patienten. Därefter får patienten dricka en koncentrerad glukosdryck, efter 2 timmar mäter man blodsocker på nytt. Om ditt blodsocker stiger till ≥ 12,2 mmol/l (kapillärt värde) eller ≥ 11,1 mmol/l (venöst värde) så har du per definition en nedsatt sockertolerans (prediabetes). Individer med prediabetes har en förhöjd risk att utveckla typ 2 diabetes i framtiden. Om du inte uppvisar några symptom på högt blodsocker (hyperglykemi) eller avvikande fynd för varken HbA1c, fastande blodsocker och oral glukosbelastning så kan man avfärda misstanken om typ 2 diabetes.
Typ 2 diabetes är en ganska komplex sjukdom, många år innan du utvecklar symptom och höga blodsockervärden så kompenserar kroppen genom att frisätta mer insulin, från bukspottkörteln, ut i blodbanan. Detta är ett tillstånd som kallas hyperinsulinism, på medicinskt språk. Kroppen kan kompensera för en nedsatt insulinkänslighet genom att frisätta mer insulin, när insulinresistensen blir för uttalad eller frisättningen av insulin försämras så utvecklar man till slut höga blodsockervärden. Det är framför allt personer som är överviktiga eller har uttalad ärftlighet för diabetes som har hög risk att drabbas av insulinresistens och hyperinsulinism. I klinisk praxis undersöker man i princip aldrig fastande insulinnivåer i blodet. Hyperinsulinism kan ses som ett förstadium till prediabetes, men ingår alltså inte i utredningen eller diagnostiseringen av diabetes.
Hälsn,
Aidin Rawshani
Tack för en bra genomgång av symtomen. Jag är dock fortfarande osäker, och ganska orolig. Jag väger 85 kilo, är 59 år, 168 cm lång och har på senare månader kissat väldigt mycket, blivit tröttare och varit väldigt förstoppad. När jag googlar på dessa saker så dyker det upp tusentals olika sjukdomar med allt ifrån cancer till allergier. Jag misstänker ändå diabetes, särskilt eftersom många i familjen har diabetes. Jag undrar bara om jag borde gå till vårdcentralen för att kolla mitt socker, eller är det onödigt?
Bästa dr Rawshani,
Jag har med stort intresse läst vad som skrivits i ämnet.
Jag undrar om inte jag haft en släng av den här sjukdomen i många år.
Jag är 83 år, överviktig men på sistone har jag börjat gå ner i vikt.
För ett par år sedan hade jag en jobbig situation: Jag kissade oerhört
mycket och jag sökte hjälp, men ingen kom på att undersöka saken.
Mina ben svullnade upp och man trodde att det var ödem och jag gick
till en gynekolog, som sa´ att det var östrogenbrist. Jag började använda
Vagifem och det blev litet mer hanterbart för mig. Men det sista halvåret
har jag varit väldigt trött. Somnar så fort jag sitter och vilar på de mest
konstiga ställen. Äter urindrivande medel.. för att minska svullna underben, men det hjälper bara till 50 %. Törstig har jag varit hela tiden, särskilt på kvällarna. Hungerkänslorna har lagt sig något.
Dessutom drabbades jag av tarmbråck och opererades på St Görans sjukhus. Inga komplikationer.
Alla symtomen som räknades upp stämmer på mig, tyvärr.
Ska träffa läkare om några dagar, tänker då att jag vill ta upp den här informationen jag fått av er. Mycket tacksam för den, EVA