Förebygg komplikationer vid diabetes (diabeteskomplikationer)
Diabeteskomplikationer kan förebyggas
Diabetes är en kronisk sjukdom som med tiden kan orsaka komplikationer i flera organ. De komplikationer som orsakas av diabetes kallas för diabeteskomplikationer. De flesta diabeteskomplikationer kan faktiskt drabba personer utan diabetes men personer med diabetes har en avsevärt ökad risk och dessutom kan den bakomliggande orsaken skilja sig; för personer med diabetes är det som regel högt blodsocker som är orsaken till komplikationen. Här får du information om hur diabeteskomplikationer kan förebyggas. Den goda nyheten är nämligen att du kan förebygga komplikationer, vilket innebär att du förhindrar att de uppkommer eller skjuter upp debuten. Den enskilt viktigaste metoden är riskfaktorkontroll, vilket innebär att du skall kontrollera dina riskfaktorer. Dessa riskfaktorer är:
För personer med diabetes (både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes) intar blodsocker (glukos i blodet) en särställning. Kontroll av blodsocker kallas även glykemisk kontroll. Ordet glykemisk kommer av glukos (druvsocker) som är den sockerart som finns i blodet och som vår kropp använder som energikälla. God glykemisk kontroll innebär att ditt blodsocker hålls på en låg nivå; så låg som möjligt utan att du får obehagliga blodsockerfall (hypoglykemi). Ju högre blodsocker, desto högre risk för att få komplikationer (diabeteskomplikationer). Dessa komplikationer är som följer:
- Åderförkalkning
- Hjärtattack
- Kärlkramp
- Njursvikt (nefropati)
- Nervskador (neuropati)
- Fotsår (diabetesfötter)
- Dålig tandhälsa
- Nedsatt hörsel
- Nedsatt syn (dålig syn, retinopati)
- Impotens (erektil dysfunktion)
- Gastropares (bland annat förstoppning) – Detta är en typ av neuropati
- Infektioner
- Demens
- Hjärtsvikt
- Stroke
Risken att drabbas av diabeteskomplikationer
Tidigare drabbas majoriteten av alla med typ 1 diabetes av en eller flera komplikationer någon gång under livet. Vid typ 2 diabetes är komplikationer också mycket vanligt. Inte sällan kan man få diagnosen typ 2 diabetes i samband med en hjärtattack eller annan allvarligare komplikation. Idag är dock kunskapsläget, tillgängliga behandlingar och verktyg så sofistikerade och effektiva att risken för komplikationer sjunkit avsevärt. Studier från Nationella Diabetesregistret har visat att risken för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar har sjunkit med nästan 50% de senaste 20 åren, både för typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Nyckeln till denna framgång är riskfaktorkontroll.
Förebygg hjärt-kärlsjukdom
Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den ledande dödsorsaken bland personer med diabetes. Sjukdomen är skadlig för kroppens kärl. Forskning talar för att personer med typ 2 diabetes har ungefär dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtattack, stroke och kanske upp mot 3-4 gånger högre risk att drabbas av hjärtsvikt. Den som har diabetes riskerar dessutom drabbas av dessa komplikationer tidigare i livet.
Varför får man hjärtsjukdom av diabetes?
Med tiden kan högt blodsocker skada blodkärlen samt nerverna som går till hjärtat och hjärtats blodkärl. Dessutom brukar personer med diabetes (särskilt. typ2 diabetes) har ytterligare riskfaktorer som orsakar hjärt-kärlsjukdom, bland annat:
- Högt blodtryck (hypertoni) – högt blodtryck skadar också dina kärl.
- Högt kolesterol (LDL kolesterol) – höga blodfetter leder också till åderförkalkning i blodkärl. Ju mer åderförkalkning i ett blodkärl desto sämre flödar blodet genom kärlet. Åderförkalkningar kan dessutom brista, varvid det kan bildas proppar i blodkärlet och då kan inget blod flöda igenom. Åderförkalkning är vanligt i hjärtats kärl (där det leder till kärlkramp), hjärnans kärl (där det kan leda till stroke), benen, tarmarna osv.
- Att ha höga triglycerider (en annan typ av blodfett) eller lågt HDL-kolesterol (“det goda kolesterolet”) anses numera också vara en orsak till åderförkalkning.
- Fetma / övervikt är också riskfaktorer.
- Fysisk inaktivitet är också en riskfaktor.
- Lågt intag av frukt och grönsaker anses vara en risfkaktor.
Hur minskar jag risken för hjärtsjukdomar?
Dessa livsstilsförändringar kan bidra till att minska risken för hjärtsjukdomar:
- Följ din läkare och sjuksköterskas råd noggrant.
- Ta alla dina läkemedel, hoppa inte över doser utan att diskutera med din läkare/sjuksköterska.
- Ät en hälsosam kost. Ät färsk frukt, grönsaker, långsamma kolhydrater, undvik snabba kolhydrater. Ät inte processad mat och undvik livsmedel som framställts på konstgjord väg. Drick mer vatten, undvik läsk och alkohol.
- Gå ner i vikt om du är överviktig. Även en liten viktnedgång är gynnsam! Viktnedgång har positiv inverkan på blodtryck, blodfetter, konditionen, hjärtfunktionen osv. Tips: Hur man går ner i vikt.
- Öka din fysiska aktivitet. Att vara fysiskt aktiv gör att din kropp blir mer känslig för insulin (dvs din insulinkäsnlighet stiger), vilket hjälper dig att behandla din diabetes. Fysisk aktivitet kan leda till lägre blodsocker, minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, komplikationer och ökat välbefinnande. Försök att träna varje dag, även om träningspasset blir kort eller lågintensivt – all träning räknas!
- Gör regelbundna kontroller av blodsocker, HbA1c, blodtryck, blodfetter, hjärtfrekvens/kondition.
- Se till att du förstår vad som är målet med din behandling och vilka målvärden du skall uppnå. Se också till att det finns en plan för vad du och din vårdgivare skall göra om målen inte uppnås.
- Om du röker så bör du sluta genast. Rökning och diabetes är en mycket skadlig kombination.
- Undersök om det finns fler läkemedel, behandlingar eller verktyg som du kan använda.
Njursjukdom (nefropati, nedsatt njurfunktion)
Högt blodsocker är faktiskt väldigt dåligt för njurarna. Med tiden leder högt blodsocker till att njurarna blir skadade och man får sämre njurfunktion. Ungefär en tredjedel av alla med typ 2 diabetes har någon grad av njursjukdom. Med tiden blir denna förvärrad och man kan utveckla njursvikt som slutligen kan kräva dialys eller njurtransplantation. Njursjukdom ger vanligtvis inga symtom förrän tillståndet är uttalat.
Hur skyddar jag mina njurar?
- Försök ha så bra blodsocker som möjligt.
- Säkerställ att du inte har högt blodtryck och om du får det, se till att du får behandling och uppföljning. Blodtrycket skall inte vara över 140/90 (eller hellre 130/80). Din läkare/sjuksköterska kan avgöra om ditt målblodtryck skall vara ännu lägre.
- Kontrollera din njurfunktion regelbundet för att kunna styra behandlingen.
- I övrigt, se råden för att förebygga hjärtsjukdom.
Nervskador (neuropati)
Med tiden kan högt blodsocker orsaka neuropati (nervskada) i hela kroppen. Det är vanligast i armar och ben. Detta kan ge symtom som domningar, stickningar eller smärta i armar och ben. När man går kan det kännas som att man går på kuddar (kuddkänsla). Neuropati kan dock även drabba andra nerver i kroppen (nerver till hjärtat, magen, njurarna m fl). Ungefär hälften av alla med diabetes har någon grad av retinopati under sjukdomens gång. Ju längre du haft diabetes, desto mer sannolikt att du har fått nervskador.
Hur kan jag förhindra nervskador?
- Håll ditt blodsocker så nära dina målnivå som möjligt. Gå lägre om du kan, men inte utan att diskutera med din vårdgivare.
- Få ner ditt blodtryck under 140/90 mm Hg (eller målet din läkare/sjuksköterska sätter). Lägre blodtryck är bättre.
- Få regelbunden fysisk aktivitet.
- Gå ner i vikt om du är överviktig.
- Begränsa eller undvik alkohol.
- Sluta röka omedelbart. Börja aldrig röka.
Matsmältningen (gastropares)
Gastropares innebär att magen inte töms normalt på grund av skador i de nerver som går till magsäck och tarmar. Detta kan leda till att ditt blodsocker stiger plötsligt när maten slutligen lämnar magen. Det kan försvåra hanteringen av diabetes. Symtom på gastropares är bland annat halsbränna, illamående, kräkningar, tidig mättnadskänsla, viktminskning, aptitlöshet och uppblåst mage.
Hur förebygger jag gastropares?
- Håll ditt blodsocker så nära dina målnivå som möjligt. Gå lägre om du kan, men inte utan att diskutera med din vårdgivare.
- Ät mindre, mer frekventa måltider, och undvik livsmedel med hög fetthalt (fett kan bromsa matsmältningen) och ät mindre fibrer (vilket är svårare att smälta).
- Prata med din doktor för att efterhöra om det finns läkemedel att tillgå.
Urinvägar och könsorgan
Nervskador kan även drabba könsorganen och urinvägarna (urinblåsan). Sex kan bli svårare med neuropati. För män kan detta yttra sig genom svårigheter att få erektion (impotens, erektil dysfunktion) och ejakulation, medan kvinnor kan uppleva nedsatt känsel i underlivet samt torrare slemhinnor.
Både män och kvinnor med diabetes är mer benägna att få urinvägsinfektioner och problem med urinblåsan.
Hur kan jag förebygga problem med sex och urinvägar?
- Kontrollera blodsockret.
- Kontrollera blodtrycket.
- Fråga din läkare om andra alternativ om din nuvarande blodtrycksmedicin orsakar sexuella biverkningar.
- Få regelbunden fysisk aktivitet.
- Gå ner i vikt om du är överviktig.
- Begränsa eller undvik alkohol.
- Sluta röka.
Fothälsa
Nervskador kan minska din förmåga att känna smärta, värme eller kyla. Om du inte känner smärta i fötterna så märker du inte om du har ett sår, skada eller blåsa på fötterna. Det gör att ett sår på foten (fotsår) kan gå obemärkt länge och dessutom läker såret dåligt för att högt blodsocker har skadat kärl och nerver i foten. Man säger att cirkulationen (blodcirkulationen) är dålig i ett diabetessår. Detta kan bli allvarligt om det inte upptäcks och behandlas tidigt. I värsta fall leder detta till att man behöver amputera för att förhindra att såret sprider sig. Om såret är infekterat finns risk för att infektionen sprider sig.
Hur tar jag hand om mina fötter?
- Kontrollera dina fötter varje dag. Undersök om det finns skador, sår, rodnad, svullnad, liktornar, blåsor etc.
- Tvätta fötterna i ljummet vatten och torka de väl efter tvättning.
- Klippa tånaglarna ofta och rakt. Fila ner kanterna med en nagelfil.
- Använd lämpliga skor. Prata med din läkare eller sjuksköterska om du är osäker.
- Gå aldrig barfota. Använd alltid skor eller tofflor för att skydda dina fötter. Detta bör även göras när du är hemma.
- Sätt upp fötterna när du sitter och gymnastisera med tårna i några minuter.
- Få dina fötter kontrollerade vid varje besök på vårdscentralen/mottagningen! Se till att man undersöker om du har neuropati.
Tandhälsan
Högt blodsocker leder till högre nivåer av socker i saliv. I munnen finns bakterier som vill ha socker och dessa bakterier orsakar karies och tandköttssjukdom. De växer mer om sockernivån i salivet är högre. Tandköttssjukdom och karies leder till sämre tandstatus.
Hur håller jag tänderna och munnen frisk?
- Kontrollera ditt blodsocker!
- Borsta tänderna minst två gånger om dagen och använd tandtråd en gång dagligen.
- Om du bär proteser, ta bort och rengör dem dagligen. Om protesen gör ont eller sitter dåligt bör du prata med din tandläkare.
- Gör regelbundna kontroller hos tandläkare.
- Sluta röka om du röker.
Ring din tandläkare direkt om ditt tandkött är svullet och blöder lätt, eller om du tror att du kan ha en tandinfektion.
Hörselnedsättning
Hörselnedsättning är dubbelt så vanligt bland personer med diabetes. Med tiden kan högt blodsocker skada små blodkärl och nerver i innerörat. Detta leder gradvis till hörselnedsättning. Många med diabetes vet inte att de har nedsatt hörsel men med tiden blir det allt mer uppenbart.
Hur förhindrar jag hörselnedsättning?
- Kontrollera ditt blodsocker!
- Gör regelbundna hörselkontroller.
- Undvik höga ljudnivåer och använd hörselskydd när du är i miljöer med höga ljudnivåer.
- Fråga din läkare/sjuksköterska om du behöver träffa en audionom.
Synnedsättning (retinopati)
Retinopati (diabetesretinopati) är en mycket vanlig diabeteskomplikation och det är den främsta orsaken till blindhet i stora delar av världen. Med tiden kan höga blodsockernivåer och högt blodtryck skada små blodkärl i näthinnan (retina). Näthinnan är det ljuskänsliga skiktet i bakre delen av ögat. Nya blodkärl kan växa på näthinnan och inte sällan börjar dessa läcka blod (det blir en blödning) vilken kan orsaka synförlust. Vanligtvis påverkas båda ögonen.
Personer med diabetes är också mer benägna att utveckla grå starr (katarakt) och glaukom.
Hur förebygger jag retinopati?
- Kontrollera ditt blodsocker, blodtryck och kolesterol.
- Träna regelbundet.
- Sluta röka om du röker.
- Ät mer frukt och grönsaker, särskilt mörka grönsaker. Ät fisk med hög halt av omega-3-fettsyror, såsom lax och tonfisk.
- Ta läkemedel enligt ordinationer.
- Genomför årlig undersökning av ögonbotten så att problem kan upptäckas tidigt.
Om du har något av följande symtom skall du kontakta din läkare idag:
- Svarta prickar eller luckor i synfältet.
- Ljusblixtar.
- Plötsligt uppkommen synnedsättning.
Psykisk hälsa och stress
Ditt mentala välbefinnande är avgörande för att du ska lyckas hantera din diabetes. Psykiska problem gör att det är svårare att hantera sin diabetes. Tyvärr är psykisk ohälsa fortfarande något som vi pratar för lite om och som många fler behöver hjälp med. Personer med diabetes är svårare drabbade. Depression är mycket vanligare hos personer med diabetes, men endast 25% till 50% får diagnosen och korrekt behandling.
Stress är tyvärr en del av livet men om du känner dig stressad så bör du ventilera detta med din vårdgivare eftersom stressen kan försämra din diabetes. För de allra flesta är diabetes en kronisk sjukdom och din energi och livsglädje är viktig. Ta all hjälp du kan få, annars är risken att du hamnar i ohälsosamma vanor och får svårare att klara behandlingsmålen.
Hur får jag hjälp med mitt mentala mående?
- Om du känner dig deprimerad och nedstämd skall du kontakta din läkare.
