Hur du ska planera dina måltider
Att planera en måltid innebär att du planerar när, vad och hur mycket du ska äta för att få i dig den näringen du behöver och samtidigt hålla blodsocker inom ditt målområde. En bra måltidsplanering innebär att du äter något som du tycker är gott och som samtidigt är bra för dig och din diabetes. Maten skall alltså vara god samtidigt som den är bra för blodfetter, blodsocker, kroppsvikt och näringsriktig i övrigt.
Det är viktigt att äta regelbundet och balanserat, samt undvika (i möjligaste mån) mat som ger kraftiga glukosstegringar. Många med diabetes (särskilt diabetes typ 1) tycker det underlättar att äta samma mängd kolhydrater vid varje måltid. Vad beträffar kolhydraterna är det också vanligt att personer med diabetes använder kolhydraträkning för att beräkna hur mycket insulin de ska använda till en viss måltid.
Den mängd kolhydrater du äter kommer ha en direkt inverkan på ditt blodsocker. Ju mer kolhydrater du äter, desto mer stiger ditt blodsocker efter måltiden.
Typen av kolhydrater spelar stor roll. Fibrer har en mycket liten inverkan på blodsocker, medan snabba kolhydrater (t ex socker, ris, pasta, potatis) ger kraftig och snabb stegring av blodsocker.
Protein och fett påverkar också blodsockret, men betydligt mindre än kolhydrater. De flesta med diabetes beaktar bara mängden kolhydrater när de doserar insulin. Om du har problem med snabb/uttalad blodsockerstegring efter måltider så bör du överväga att minska mängden kolhydrater eller byta ut snabba kolhydrater mot långsamma kolhydrater och/eller fibrer. Det kan exempelvis innebära att du byter ut potatis mot fisk, som innehåller både fett, protein och kolhydrater.
Kolhydraträkning: räkna kolhydrater
Att hålla reda på hur mycket kolhydrater du äter och begränsa mängden vid varje måltid är en beprövad metod för att hålla blodsockret inom målområdet. Vet du inte hur mycket kolhydrater maten innehåller? Använd vårt verktyg för Innehåll i livsmedel. Prata med din läkare, sjuksköterska, dietist för att ta reda på hur mycket kolhydrater du behöver äta varje dag. Lär dig hur mycket kolhydrater som finns i de livsmedel du brukar äta. För de allra flesta människor rör det sig om ett par dussin livsmedel och det går att lägga på minnet.
Verktyg: Kolhydraträknare (500-regeln, 300-regeln, 100-regeln)
Verktyg: Innehåll i livsmedel: kolhydrater, fett, protein
Ladda ner: Kolhydratkollen
Glykemiskt index (GI)
Mat med lågt glykemiskt index (låg GI kost) har blivit allt mer populär. Glykemiskt index är ett mått på hur snabb och hur stor blodsockerstegring maten ger. Mat med högt glykemiskt index ger snabb och kraftig stegring av blodsocker. Denna mat anses dålig eftersom det leder till kraftiga svängningar i blodsockret och ökad risk för viktuppgång. Man anser idag att mat med lågt GI, dvs mat med kolhydrater som ger långsam och liten stegring av blodsocker, är ett bättre alternativ. Enligt GI kan livsmedel rankas från 0 till 100 beroende på hur mycket de påverkar blodsocker: ju högre siffra desto kraftigare och snabbare stegring av blodsocker. Den som har diabetes bör eftersträva mat med lågt GI-index.
- Mat med högt GI: Bröd (vit bröd, vete), ris, potatis, potatismos, vattenmelon, fruktjuice, etc.
- Mat med lågt GI: Bönor, brunt ris, tomater, yoghurt, äpplen, mjölk, etc.
Portionsstorlek
Under de senaste decennierna har portionsstorlekarna ökar stadigt. Idag finns ofta mer mat på våra tallrikar än vad vi behöver. Detta är ett stort problem för personer med typ 2 diabetes och övervikt. Tänk på portionsstorlek när du lägger upp mat. Lägg inte upp mer än du behöver. Om du äter ute och det serveras en stor portion, var då inte rädd för att be om en matpåse, så att du kan äta resten av maten senare. Om du ska äta snacks eller annat tilltugg så bör du inte äta direkt ur påsen/förpackningen, eftersom du riskerar att äta mer än du borde. Ta ut den mängden snacks/tilltugg du avser äta och lägg undan påsen/förpackningen.
Gör små förändringar
Om du behöver ändra dina matvanor är det viktigt att du gör det långsamt. Det är som regel svårare att upprätthålla dramatiska omställningar. Du behöver kanske inte heller ändra allt i dina matvanor. Man kommer väldigt långt även med små förändringar, som t ex att sluta äta (eller minska intaget) snabba kolhydrater (t ex vitt bröd, ris, pasta). Alla positiva förändringar är viktiga, oavsett hur små de är!
Överdriv inte
Att överdriva kan leda till att du misslyckas i det långa loppet, eftersom omställningen blir för stor. Du behöver inte heller ge upp alla dina matvanor och ingen mat är förbjuden. Ät balanserat, måttligt och planerat.
Mat vid diabetes
Se artikeln Mat vid diabetes