Att få och leva med diabetes

Att få och leva med diabetes

”Jag fick diagnosen typ 1 diabetes på julafton när jag var 17 år. Jag trodde aldrig livet skulle gå att leva igen men idag är mitt liv underbart. Jag är gift, har tre barn, en hund och har lärt mig leva med diabetes.”

Petra, 44 år, typ 1 diabets

Så länge man är frisk så reflekterar man sällan över sin hälsa. Det är först när man blir sjuk som man förstår hur värdefull hälsan är. Det är aldrig lätt att bli sjuk. Att få en kronisk sjukdom som diabetes är tufft besked för de allra flesta. Lyckligtvis vet vi idag att den absoluta merparten av personer som har kroniska sjukdomar lär sig hantera sjukdomen och finna glädje i vardagen igen. Att få diagnosen diabetes kan leda till många känslor. Vissa blir mycket ledsna och oroliga medan andra tycker att det är skönt att få vet varför de inte mått bra eller haft besvärliga symptom. Det finns alltså en mycket stor individuell variation i hur man reagerar när man får beskedet att man har diabetes. Det finns ingen reaktion som är bättre än den andra, utan du har rätt att reagera som du vill.

 

Diabetes är en kronisk sjukdom

Dina känslor är din rättighet. Det är viktigt att du får uttrycka dina känslor till din omgivning och till din vårdgivare. Känn dig fri att ställa frågor och prata om dina farhågor, förväntningar och funderingar. Ibland är tiden knapp inom vården och vårdgivaren hinner inte alltid ta hand om dina känslor. Därför är det viktigt att du aktivt tar upp det ämnet om du vill det. Att få prata om sina farhågor, förväntningar och funderingar är extremt viktigt. När tillfälle ges skall du lyfta alla frågor och samtalsämnen som är viktiga för dig. Det är trots allt du som skall leva med diabetes och din vårdgivares uppgift är att underlätta livet för dig.

 

Att berätta för andra att man har diabetes

”Jag kämpar varje dag för att dölja att jag har diabetes. Ingen skall få veta att jag har sjukdomen. Jag pratar inte ens med min familj om saken.”

Ulf, 59 år, typ 2 diabetes

Många som får diagnosen diabetes upplever skam och skuld. Detta leder till att man inte vågar prata om sjukdomen. Man måste våga prata om diabetes för att normalisera sjukdomen. Över 400.000 svenskar har typ 2 diabetes och 50.000 svenskar har typ 1 diabetes. I princip alla svenskar känner någon som har diabetes. Var inte rädd för att berätta för dina närmaste att du fått diabetes. När tiden är mogen kan du även berätta för vänner och kollegor. Det kan underlätta för dig på sikt. Du slipper komma med ursäkter och bortförklaringar och dessutom kan du få förståelse från din omgivning när det behövs. Sist men inte minst blir det lättare för din omgivning att hjälpa dig om oturen skulle vara framme.

Läs gärna: Att arbeta med diabetes

 

Få svar på dina frågor

En del som får diabetes vill inte veta något om sjukdomen. För de känns det bättre att inte veta något om sjukdomen. Vi rekommenderar att du istället försöker ta reda på så mycket du orkar och kan. Ju mer du vet om diabetes, desto lättare blir det för dig att hantera sjukdomen, liksom att förebygga komplikationer till sjukdomen. Om man har en kronisk sjukdom är det viktigt att man är välinformerad om allt ifrån behandlingsmöjligheter till prognos. Idag är prognosen och behandlingsmöjligheterna mycket goda. Personer med typ 2 diabetes kan faktiskt ha lika lång livslängd som personer utan diabetes. För personer med typ 1 diabetes har prognosen förbättrats avsevärt de senaste decennierna och den fortsätter att bli bättre för varje dag.

 

Vad gör jag om jag misstänker att jag har diabetes?

Vända dig till närmaste vårdcentral/husläkarmottagning eller sjukhus. Du kan ringa till din vårdcentral när som helst för att boka en tid. Det tar max ett par minuter att undersöka sitt blodsocker och du kan oftast få svar direkt. Oftast vill man bekräfta diagnosen genom att upprepa mätning av blodsocker.

Läs mer: Blodsocker och diabetes

Nefropati (njursjukdom) och nedsatt njurfunktion

Diabetes och njursjukdom (nefropati) Nefropati drabbar både personer med typ 1 diabetes och typ 2 diabetes Njurarna är kroppens reningsverk. De renar blodet från överflödiga ämnen och slaggprodukter, som får lämna kroppen via urinen. Även läkemedel lämnar kroppen via njurarna. Dessutom reglerar njurarna vätskebalansen, salter, mineraler, blodtrycket, blodets surhetsgrad, skelettomsättningen och blodbildningen. I varje njure…

Läs mer

Retinopati och ögonsjukdomar: diabetes och synnedsättning

Retinopati och synnedsättning vid diabetes Våra ögon är egentligen en del av hjärnan. Man kan säga att ögat och synnerven (bild nedan) är en framskjuten del av hjärnan. Ögat träffas av ljus från omgivningen och när ljuset når ögats näthinna så omvandlas ljus till elektriska signaler som skickas (via synnerven) till hjärnan. I hjärnan tolkas signalerna…

Läs mer

Socker, stärkelse, fetma & diabetes: vanliga missförstånd

Socker, stärkelse och snabba kolhydrater går hand i hand med övervikt, fetma och diabetes Under årtionden har svenskar, i enlighet med livsmedelsverkets rekommendationer, eftersträvat en kost som är fettsnål. Man har länge och väl ansett att fettrik mat leder till (1) höga blodfetter och därmed ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, särskilt hjärtattack och (2) att man…

Läs mer

När metformin och livsstilsförändringar inte räcker

Nya läkemedel till typ 2 diabetes: vilket är bäst? Cirka 400.000 svenskar har diagnosen typ 2 diabetes och sannolikt är detta en underskattning eftersom många har sjukdomen utan att veta om det (diabetes behöver inte orsaka några symptom). De senaste 20 åren har vården gjort stora framgångar vad beträffar sjuklighet och dödlighet bland personer med…

Läs mer

Allt om typ 2 diabetes: orsaker, symptom, behandling, kost & vägledning

Typ 2 diabetes Typ 2 diabetes är vår tids största hälsoproblem Typ 2 diabetes är sannolikt vår tids största hälsoproblem. Idag har ungefär 500 miljoner människor typ 2 diabetes och denna siffra beräknas stiga till 600 miljoner år 2035. Cirka 400 tusen svenskar har diabetes och av dessa har cirka 90% typ 2 diabetes. Det…

Läs mer

DASH kost: vad är det och vilka fördelar finns?

DASH är en diet för personer med högt blodtryck Det du äter påverkar din risk att utveckla högt blodtryck eller hypertoni som det heter på medicinskt språk. Vetenskapliga studier visar att blodtrycket kan sänkas genom olika kostråd. Generellt så kan man säga att lågt saltintag är förknippat med lägre blodtrycksnivåer. Högt blodtryck (hypertoni) räknas som…

Läs mer

Åderförkalkning, kolesterol & Statiner del 2: Är LDL orsak till åderförkalkning?

Blodfetter, kolesterol, LDL och åderförkalkning: orsak eller bluff? Åderförkalkning (ateroskleros) är den ledande orsaken till sjuklighet och dödlighet i hela världen. Åderförkalkning orsakar bland annat kranskärlssjukdom, hjärtattack, hjärtsvikt, stroke  och flera andra allvarliga sjukdomar. Tusentals studier från hela världen har identifierat riskfaktorer som är associerade med risk för att få kranskärlssjukdom, hjärtattack, stroke och alla…

Läs mer

Socker, fruktos (fruktsocker), glukos (druvsocker): risker, fördelar, vikt, diabetes

Vad är skillnaden på fruktos (fruktsocker) och glukos (druvsocker) & hur påverkar socker min hälsa? Under flera decennier var forskare, läkare och statliga instanser övertygade om att fet mat gjorde att man gick upp i vikt, fick typ 2 diabetes, höga blodfetter och kranskärlssjukdom. Detta gjorde att människor åt allt mindre fett och istället åt…

Läs mer

Ny studie om varför periodisk fasta fungerar

Periodisk fasta: att införa perioder med fasta leder till större viktminskning och bättre blodsocker Vi har tidigare gått igenom studier med LCHF, periodisk fasta med flera, där det framgår att periodisk fasta ofta leder till bättre blodsocker och större viktnedgång. Frågan är varför periodisk fasta är effektivt. Det enklaste svaret är: när vi fastar så…

Läs mer

Hjärt-kärlsjukdom och diabetes

Hjärt-kärlssjukdom: vad är det och hur förebygger vi det? Under 1940-talet genomgick Sverige stora förändringar i livsstil och samhällsstruktur. Dessa förändringar innefattade automatisering av industri och transporter, ökad matproduktion, förändrad mattillverkning och tillkomst av skadliga ingredienser såsom transfetter, ökad rökning och ökat stillasittande. Detta medförde uppkomst av riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck, blodfettsrubbning och diabetes. Dessa riskfaktorer leder till ansamling av…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt nytt, viktigt och läsvärt om diabetes

Gå med i nyhetsbrevet för att få senaste nytt om diabetes.

Du är nu med i nyhetsbrevet!