Att kontrollera och balansera sitt blodsocker varje dag
När man talar om blodsocker syftar man på koncentrationen av glukos (druvsocker) i blodet. Personer med diabetes har högt blodsocker och detta är skadligt. Högt blodsocker leder nämligen till sjukdomar som vi kallar diabeteskomplikationer. Dessa komplikationer inkluderar nervskador (neuropati), njurskador (nefropati), ögonskador (retinopati) med flera. Högt blodsocker leder även till besvärliga symptom som trötthet, suddig syn, man kissar mycket, är törstig och så vidare. För att minska risken för komplikationer och för att bli av med symptom på diabetes så måste man hålla sitt blodsocker i balans. Detta innebär att blodsockret skall hållas så lågt som möjligt, utan att man riskerar att få besvärliga blodsockerfall (hypoglykemi). Personer med diabetes måste alltså kontrollera sitt blodsocker varje dag. Detta kan vara ansträngande och frustrerande.
Högt blodsocker vid typ 1 diabetes
För personer med typ 1 diabetes är blodsockret en utmaning hela dagen. Typ 1 diabetes innebär nämligen att man inte har något eget insulin och måste därför injicera insulin med hjälp av sprutor eller insulinpump. Att balansera sitt blodsocker genom att injicera insulin är svårt och kräver att man ständigt tänker på vad man äter, hur mycket man äter och hur mycket insulin man skall injicera. Att leva med typ 1 diabetes är en tuff utmaning pga den ständiga behovet att kontrollera sitt blodsocker. Lyckligtvis har detta blivit mycket bättre på senare år via nya hjälpmedel som insulinpump och kontinuerlig glukosmätning. I framtiden kommer det bli ännu enklare då man börjar använda artificiella pankreas.
Högt blodsocker vid typ 2 diabetes
De flesta med typ 2 diabetes har fortfarande förmåga att tillverka eget insulin i bukspottskörteln. Då är det enklare att kontrollera sitt blodsocker, jämfört med att ha typ 1 diabetes. Men även personer med typ 2 diabetes måste ständigt tänka på sitt blodsocker. Med åren blir dessutom bukspottskörteln sämre på att tillverka insulin och då kan många med typ 2 diabetes faktiskt behöva insulinsprutor.
Om man har typ 2 diabetes och inte använder insulin – utan endast tabletter, kostomläggning och motion – så har man oftast inte så högt blodsocker och som regel är det enklare att balansera blodsockret. Som nämnt ovan blir många tvungna att använda insulin efter några års sjukdom och detta beror på att blodsockret tenderar att stiga med tiden. Då blir det svårare att balansera blodsockret vid typ 2 diabetes.
Andra riskfaktorer måste övervakas och behandlas
Diabetes och högt blodsocker leder till diabeteskomplikationer. Komplikationer till typ 1 diabetes och komplikationer till typ 2 diabetes är både allvarliga och besvärliga att leva med. Komplikationerna beror på att högt blodsocker skadar kärlen i ögonen, njurarna, hjärtat, nerverna och på andra platser. För att minska risken för dessa komplikationer så måste man behandla andra riskfaktorer så som högt blodtryck (hypertoni), höga blodfetter (hyperlipidemi), sluta röka och äta hälsosam mat. Enligt riktlinjer idag så bör man överväga att använda statiner om man har diabetes och har fyllt 40 år. Statiner sänker kolesterol (LDL kolesterol) och minskar risken för hjärtattack och stroke. Att behandla högt blodtryck och höga blodfetter är ganska enkelt idag och du blir som regel inte besvärad av behandlingen. Att sluta röka är svårare men otroligt viktigt. Du som har diabetes har inte råd att röka.
De positiva nyheterna
Det har hänt enormt mycket inom diabetesvården de senaste decennierna. Den tekniska utvecklingen har varit mycket snabb och gjort livet mycket bekvämare för personer med diabetes. Den medicinska kunskapen har också utvecklats och vi har blivit mycket bra på att behandla diabetes. Detta har resulterat i att personer med diabetes har idag 30% lägre risk för komplikationer jämfört med 15 år tidigare. Detta är sensationella siffror och det betyder att du kan leva ett hälsosamt liv med diabetes. För att göra detta är det avgörande att du kontrollerar ditt blodsocker och andra riskfaktorer.
Är det enkelt att balansera blodsockret?
Om syftet med behandlingen hade varit att trycka ner blodsockret så mycket som möjligt så hade det varit enkelt. Det finns nämligen väldigt många läkemedel som kan sänka blodsocker. Tyvärr kan man inte ha den strategin eftersom blodsockret kan bli för lågt och det kan bli farligt. Det är framförallt personer som behandlas med insulin som riskerar att få lågt blodsocker (övriga diabetesläkemedel brukar inte ge lågt blodsocker). Om man får lågt blodsocker när man behandlas med insulin så får man så kallade insulinkänningar. Lågt blodsocker, som på medicinskt språk kallas hypoglykemi, kan bli allvarligt. Därför måste man balansera mellan låga och höga värden. För personer med typ 1 diabetes är målsättningen att ha ett blodsocker mellan 4 och 7 mmol/l men detta kan vara svårt att uppnå. För typ 2 diabetes eftersträvar man samma nivå men den är oftast enklare att uppnå vid typ 2 diabetes.
Kan man få helt normalt blodsocker med diabetes?
Typ 2 diabetes: Ja, man kan faktiskt bli av med typ 2 diabetes. Oftast kräver det att man går ner mycket i vikt och blir fysiskt aktiv. Personer som äter lågkolhydratkost kan också få normalt blodsocker. De flesta lyckas dock inte med detta. Med åren tenderar blodsockret att stiga om man har typ 2 diabetes. I genomsnitt stiger blodsockret med 1 mmol/l var 4 år. Det är därför man ofta behöver insulin efter ett antal års sjukdom.
Typ 1 diabetes: Det är extremt svårt att få normalt blodsocker om man har typ 1 diabetes. Men idag är behandlingen mycket bra och man kan få ett väldigt bra blodsocker. Dessutom utvecklas tekniken mycket fort. Med hjälp av insulinpump och kontinuerlig glukosmätning (CGM) kan man idag få mycket bra blodsocker och dessutom enklare att balansera sockret. Inom några år är det troligt att man kommer börja använda så kallad artificiell pankreas, vilket kommer förbättra behandlingen ytterligare. Det finns mycket hopp för den som har typ 1 diabetes.
Hur sköter man sitt blodsocker?
- Man använder en blodsockermätare för att mäta blodsockret. Idag har många patienter mer sofistikerade blodsockermätare. Insulunpumpar kan ha inbyggd blodsockermätare. Man kan även ha en kontinuerlig blodsockermätare (CGM).
- Om du använder insulin (alla med typ 1 diabetes, vissa med typ 2 diabetes) så måste du göra många regelbundna mätningar av blodsockret varje dag.
- Om du endast behandlas med kostomläggning, fysisk aktivitet och andra livsstilsförändringar så är risken för svängande blodsocker låg, och därför behöver du inte göra lika många kontroller av blodsocker.
- Man tar de läkemedel som läkaren eller sjuksköterskan har förskrivit.
- Man utvärderar hur blodsockret varierar under dagen och försöker ställa det i relation till följande:
- Hur mycket man har ätit och vad man har ätit.
- Hur mycket fysisk aktivitet man haft under dagen.
- Om det finns andra faktorer som kan påverka blodsockret (stress, annan sjukdom, sömnbrist osv).
- Man ser till att ha god kommunikation med sin läkare och sjuksköterska:
- Vilka målvärden skall du ha? Målvärden är de blodsockervärden som du skall eftersträva.
- Vad skall du göra om blodsockret blir för högt eller för lågt?
Glöm inte att du kan använda vår hjälp till Kolhydraträkning.
Mätning av ketoner
Om blodsockret blir mycket högt så kan man få hög nivå av ketoner i blodet. Mycket hög nivå av ketoner är giftigt och leder till tillståndet som kallas ketoacidos. Man kan mäta ketoner i hemmet med hjälp av särskilda stickor (urinstickor). Börja alltid med att kontrollera ditt blodsocker. Läs gärna om Ketoacidos här på diabetes.nu.
Vilka mått på blodsocker skall jag använda?
Du skall använda vanligt blodsocker (P-glukos) och långtidsblodsocker (HbA1c).
Blodsocker, P-glukos: i blodet finns druvsocker (glukos). Koncentrationen av glukos kallas blodsocker, eller blodglukos. Under dygnet varierar blodsockret mycket; blodsocker stiger efter måltid och sjunker mellan måltider. När man mäter blodsocker så mäter man nivån i just det ögonblicket som mätningen görs.
Långtidssocker, HbA1c: Långtidssocker kallas även HbA1c, som står för Hemoglobin A1C. HbA1c är faktiskt en typ av hemoglobin (som är ett protein i våra röda blodkroppar). Druvsocker kan fästa till hemoglobin. Ju högre blodsocker man har desto mer glukos fästs till hemoglobinet. När man mäter HbA1c så mäter man mängden hemoglobin som är ”sockrat”. Ju högre blodsocker desto högre mängd HbA1c är sockrat. Högt HbA1c innebär att blodsockret är högt. Långt HbA1c innebär att blodsockret är lågt. Den stora skillnaden mellan HbA1c och blodglukos är att HbA1c avspeglar den genomsnittliga blodsockernivån de senaste 6 veckorna. Detta beror på att det går långsamt när glukos fäster till hemoglobin. Det innebär också att kortvariga svängningar i blodsocker inte har någon inverkan på HbA1c.
Risken för diabeteskomplikationer har ett mycket starkt samband med HbA1c, som i sin tur är en reflektion av blodsockret över längre tid. Svenska riktlinjer för diabetesvård anger att HbA1c bör vara lägre än 52 mmol/mol. Det innebär att målvärdet är 52 mmol/mol och detta anses vara ”bra kontroll”.
Nedanstående diagram visar hur risken för komplikationer stiger med högre HbA1c.
HbA1c anges i ny skala sedan 2010
Sedan 1 september 2010 anges HbA1c på ett annat sätt än tidigare. Tidigare angavs svaren i procent (%), nu ges svaren i mmol/mol. Förändringen ingår i ett internationellt samarbete vilket innebär att HbA1c-resultaten blir direkt jämförbara i hela världen.
Du kan använda vårt verktyg för att Omvandla HbA1c och blodsocker.
