Nyhetsbrev

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Sektioner

Dr Malin Larsson

Din behandlingsplan: planering, behandling, uppföljning av diabetes

Att ha en tydlig och bra plan för sin diabetes är mycket viktigt. Din behandlingsplan skapar du tillsammans med din vårdgivare och tillsammans ska ni maximera ditt välmående samtidigt som ni minimerar risken för komplikationer. Detta inbegriper egenvård, livsstilsförändringar, riskfaktorkontroll samt regelbundna besök på vårdcentralen/mottagningen.

Innehåll

Din diabetesplan

Diabetes är i de flesta fall en kronisk sjukdom. Det är således ett livslångt projekt som de allra flesta klarar bra och i dagsläget finns mycket goda förutsättningar för att få ett stabilt och bra liv. Utvecklingen går dessutom fort; ny kunskap, nya behandlingar och ny teknisk utrustning kommer fortlöpande. För att hantera din diabetes på bästa sätt är det viktigt att du har en plan och att denna plan är något som du skapar tillsammans med din läkare, sjuksköterska och andra involverade (t ex din arbetsgivare, anhöriga eller skolan). Eftersom du är ensam med din diabetes merparten av tiden så är det viktigt att du har full förståelse för sjukdomen och hur du ska hantera den. All forskning visar att riskfaktorkontroll är avgörande för att minimera risken för komplikationer vid diabetes. Detta gäller både diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Här nedan får du en överblick över hur planen för behandling och uppföljning brukar se ut.

Behandlingsplan för diabetes

Det finns många saker du bör och kan göra för att hantera din diabetes. Detta inbegriper allt ifrån livsstilsförändringar till regelbundna vårdbesök och kunskapsinhämtning. Vissa saker måste du göra varje dag, medan andra saker görs en eller ett par gånger per år. Det är viktigt att du vet vilka moment du skall göra och när, annars är det lätt hänt att antingen du eller din vårdgivare missar något och detta missgynnar dig.

Att göra

1. Kontrollera ditt blodsocker ofta

Personer med typ 1 diabetes har i de flesta fall en CGM (kontinuerlig blodsockermätare) vilket gör det enkelt att kontrollera blodsocker dygnet runt. I det fallet är det enkelt att kontrollera och följa sitt blodsocker. Tänk på att de flesta CGM-mätare möjliggör för dig att dela data med anhöriga och vårdgivare. Var inte rädd för att dela dina data; du kan förvänta dig stöd och uppmuntran av alla som bryr sig om dig. För dig som har typ 2 diabetes finns tyvärr risk för att du inte får någon blodsockermätare alls. Vår rekommendation är att du själv ombesörjer att köpa en sådan, vilket brukar kosta omkring 200 till 300 kr för glukosmätaren och därtill tillkommer kostnad på ca 200 kr/mån för teststickor (beroende på hur många du förbrukar). Var generös med att mäta ditt blodsocker. I de flesta fall behövs flera mätningar dagligen för att optimera sitt blodsocker.

2. Gör en 7-punktsprofil

En 7-punktsprofil innebär att man mäter blodsocker i fasta (faste P-glukos), innan lunch och middag, 1,5 timma efter frukost, lunch och middag samt kväll. Du kan med fördel göra sådana mätningar med jämna mellanrum (inte varje dag) för att få en känsla för hur du ligger i blodsocker. Detta är viktigare ju högre du brukar ligga i blodsocker.

Ju högre blodsocker du brukar ha, desto större är behovet av att mäta blodsocker ofta. Diskutera med din läkare/sjuksköterska vad som är lämpligt för dig och var inte rädd för att ha en hög ambitionsnivå.

3. Kontrollera att du fått alla läkemedel du skall ha

Forskning talar för att personer med hjärt-kärlsjukdom ofta är underbehandlade, vilket innebär att de inte får alla läkemedel som de borde ha. Anledningen till detta är mångfacetterad. Det är viktigt att du frågar din läkare/sjuksköterska om du fått alla läkemedel som du borde ha. Denna fråga bör du dessutom upprepa varje år eftersom riktlinjer, behandlingsmål och indikationer ändras fortlöpande. I Sverige är det exempelvis mycket vanligt att man som diabetiker inte använder statiner, trots att man borde göra det efter en viss ålder.

4. Följ behandlingen

Följ de råd du får. Ta alla dina doser av alla dina läkemedel och göra inga undantag utan att diskutera med din vårdgivare.

5. Gör fotundersökning så ofta du kan

Se till att din vårdgivare undersöker dina fötter (fotundersökning) så ofta det går. Du kan själv, även med hjälp av familj/vänner/andra undersöka din fot. Använd en spegel för att se undersidan och fotsidorna. Om du upptäcker blåsor, sårskador, rodnad, svullnad eller liktornar skall du rapportera detta till din vårdgivare. Fotsår är ett stort problem som kan förebyggas med noggrannhet.

6. Planera din träning och hitta motivation för att träna

Träning är något som de flesta måste planera för att genomföra. Se till att avsätta tid under veckan och helgen för att träna. Du behöver inte vinna Vasaloppet, men du behöver röra på dig regelbundet (minst 3 dagar per vecka, gärna varje dag). Träna gärna tillsammans med en anhörig eller vän för att öka din motivation. Promenera, cykla eller gör något annat som du tycker är behaglig och som driver upp pulsen.

7. Ställ om kosten

Idag finns ett överflöd av kostråd inom vården, sociala medier och i personalrummet. För personer med diabetes som är överviktiga är det viktigt att gå ner i vikt. Du kan gå ner i vikt med ett dussintal olika dieter. Vegetarisk kost, LCHF (lågkolhydratkost), paleo, intermittent fasta / periodisk fasta, kaloribegränsad kost, fettsnål kost etc. Det är väldigt svårt att avgöra vilken kost som är bäst för just dig. Det som är säkert är dock att du går ner i vikt om du förbrukar fler kalorier än du äter (läs gärna Strategier för att gå ner i vikt). Välj en kost som känns bra för dig, säkerställ att du får i dig alla nödvändiga ämnen och minimerar intag av skadliga ämnen.

  • Välj en diet som passar dig och diskutera gärna med din vårdgivare.
  • Vid diabetes har många studier visat fördelar av lågkolhydratkost, dvs kost med minskad mängd kolhydrater och mer protein och fett.
  • Räkna kalorier om du inte når dina viktmål.
  • Undersök hur olika måltider påverkar ditt blodsocker.

8. Följ ditt HbA1c (långtidssocker), TIR (Time In Range) och riskfaktorer

Glukos (druvsocker) i blodet ändras från minut till minut och kan ibland vara svårt att använda som markör för hur det går. HbA1c (långtidssocker, långtidsblodsocker) är ett blodprov som visar hur blodsockret legat i genomsnitt under senaste 6 veckorna och det ger en mycket god indikation på hur blodsockret varit. Se till att kontrollera ditt HbA1c ofta. Se även till att du vet vad målet är för din behandling (målvärdet).

Om du använder en CGM så får du möjlighet att undersöka din Time In Range (tid då du befinner dig inom målområdet för blodsocker). Detta är ett mycket bra mått på hur välkontrollerat ditt blodsocker är.

Bland övriga riskfaktorer, som du behöver ha koll på fortlöpande, finns följande:

9. Gör regelbundna besök hos läkaren och sjuksköterskan

Du kommer få regelbundna besök på vårdcentralen och/eller medicinkliniken. Om du har problem med att uppnå dina behandlingsmål, besök din läkare eller sjuksköterska oftare. Gå igenom dina riskfaktorer (blodsocker, HbA1c, blodtryck, kolesterol, vikt, osv), läkemedel och teknisk utrustning.

10. Gör regelbundna besök hos tandläkaren

Undersök dina tänder och tandköttet regelbundet. Berätta för din tandläkare att du har diabetes för att uppmärksamma tandläkaren på eventuella problem till följd av diabetes.

11. Ta de vacciner du erbjuds

Vaccination mot influensa (influensavaccin), pneumokocker (pneumokockvaccin) och eventuellt kommande vaccin mot covid-19 (coronavirus) kan erbjudas och då bör du ta dessa.

12. Gör ögonbottenundersökning (ögonundersökning) årligen

Missa inte din årliga ögonbottenundersökning. Möjligheten att förebygga retinopati är avhängig av tidig upptäckt och behandling

13. Kontakta din vårdgivare om något ändras

Om du får nya symtom, problem eller annat som du inte är van vid så bör du kontakta din vårdgivare för att be om råd.

5/5 (3 Reviews)

1 reaktion på ”Din behandlingsplan: planering, behandling, uppföljning av diabetes”

  1. ”Vid diabetes har många studier visat fördelar av lågkolhydratkost, dvs kost med minskad mängd kolhydrater och mer protein och fett.”
    Finns det någon studie som visar motsatsen, det har jag aldrig hört eller läst. Ändra många studier till ALLA!
    Anders Bovin

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte.

Sveriges viktigaste nyhetsbrev

Få det senaste inom diabetes, med fokus på behandling, nyheter, forskning, vården och livet med diabetes, helt kostnadsfritt.