Introduktion
Det fanns en tid då kvinnor med diabetes rekommenderades starkt att undvika att bli gravida, lyckligtvis får kvinnor med diabetes inte längre denna hjärtskärande rådgivning från vårdgivare. Personer med diabetes kan numera rutinmässigt bli gravida och föda friska barn. Typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes kan dock fortfarande vara en viktig faktor vid fertilitet för män eller kvinnor.
Det finns flera utmaningar som individer med diabetes stöter på när det gäller att bli gravid, göra en partner gravid, upprätthålla en graviditet och se till att de föder ett friskt barn. Diabetes (typ 1 eller typ 2) kan skada spermier. Typ 2 diabetes kan göra det mycket svårare att bli gravid. Det finns en ökad frekvens av missfall bland diabetiker i allmänhet, och kvinnor med typ 1 diabetes är något mer benägna att få ett barn med en födelsedefekt eller ett barn som föds för tidigt (förtidsbörd). Den positiva nyheten är att i princip alla dessa utmaningar kan till stor del hanteras genom att sköta sin diabetes innan och under graviditeten.
För att förstå varför diabetes påverkar reproduktionen hjälper det att ha en allmän förståelse av sjukdomen. Diabetes är en komplex heterogen sjukdom men den gemensamma nämnaren för sjukdomen är att hormonet insulin inte frisätts korrekt, finns i tillräckligt höga koncentrationer eller fungerar ordentligt ute i kroppens olika vävnader. Detta leder till stigande blodsockernivåer som i sin tur skadar blodkärlen och även organen.
En individ med typ 1 diabetes tillverkar ingen insulin. Kroppen behöver insulin för flera olika funktioner, framför allt för att absorbera socker från blodcirkulationen. Personer med typ 2 diabetes kan inte producera tillräckligt med insulin, frisätta insulin eller så reagerar inte personens celler ordentligt på insulinet.
Högt blodsocker och befruktning
En person med diabetes måste använda insulin för att kontrollera sina blodsockernivåer. Personer med diabetes som försöker skaffa barn uppmuntras att träffa sin läkare för att ta fram en plan för behandling av blodsocker, kontroll av blodsocker och kostplan för att säkerställa att graviditeten blir så säker som möjligt. Det kan vara nödvändigt att kontrollera sitt blodsocker flera gånger om dagen. Högt blodsocker är farligt för fostret under tidiga stadier av graviditeten. Vid förhöjda nivåer av blodsocker ökar risken för fosterskador, missfall och förtidsbörd.
Det är viktigt att kontrollera sitt blodsocker innan och under graviditeten. Även idag råder man kvinnor med väldigt höga blodsockernivåer att avvakta med befruktning tills personen fått kontroll på sin diabetes och blodsockervärden sjunkit till optimala nivåer. En kvinna som önskar skaffa barn bör ha goda blodsockervärden under 2-3 månaders tid innan de avslutar med preventivmedel.
Det är inte bara blodsockernivåerna som ställer till det för den som vill bli gravid. Personer med högt blodsocker kan behöva höga insulinnivåer för att minska blodsockret. Insulin är ett hormon som produceras av kroppen för att flytta socker (glukos) in i våra celler så att de kan användas för energi. Eftersom insulin är kemiskt likt de äggstockshormoner som hjälper kvinnans ägg att mogna så förväxlar äggstockarna förhöjda insulinnivåer med sina egna tillväxtfaktorer och nedreglerar i sin tur produktionen av reproduktiva hormoner.
Detta kan potentiellt störa äggmognad och ägglossning. Dessutom bidrar förhöjda nivåer av insulin till att kroppen utvecklar minskad känslighet för hormonet insulin (insulinresistens) och också lagrar fett, vilket försvårar viktminskning. Konsekvent förhöjda insulinnivåer och hög kroppsvikt kan göra att cellerna i äggstockarna producerar för mycket testosteron. Ett överskott av testosteron kan orsaka onormal hårtillväxt, akne, håravfall och polycystiskt ovariesyndrom eller PCOS. PCOS kallas även för polycystiskt äggstockssyndrom och är ett tillstånd där blåsor (cystor) uppstår i äggstockarna och detta tar plats från ägget som behöver utvecklas varje månad.
Manlig infertilitet vid diabetes
Även om diabetes inte behöver uppvisa fertilitetsproblem, finns det vissa tillstånd relaterade till manlig infertilitet som är mer troligt, särskilt hos personer med diabetes som misskött sin behandling eller inte kontrollerat blodsockret tillräckligt väl. Ett antal problem kan orsaka infertilitet hos män med diabetes och dessa inkluderar:
- Erektil dysfunktion (ED)
- Manlig orgasm sjukdom (retarderad utlösning)
- Retrograd utlösning
- Minskad spermakvalitet
- Hypogonadism (lågt testosteron)
Erektil dysfunktion är ett vanligt problem i samband med diabetes som orsakar svårigheter att få eller upprätthålla en erektion. Det orsakas av neuropati (nervskada) och minskad blodcirkulation vanligtvis till följd av dåligt kontrollerad diabetes eller långvarig diabetes. Höga nivåer av blodsocker, blodtryck och kolesterol är alla förknippade med en ökad risk för erektil dysfunktion. Att få dessa under kontroll, samt att minska intaget av alkohol och sluta röka kan bidra till att minska effekterna av erektil dysfunktion. Ett antal olika behandlingsalternativ finns också tillgängliga.
Manlig orgasm sjukdom (retarderad utlösning)
Problem med utlösning kan också uppstå om nerver i penis skadas. Brist på nervkänslighet är ett problem som kan påverka förmågan till utlösning, detta kallas även för retarderad utlösning eller manlig orgasm sjukdom och innebär, försenad, försämrad eller svårigheter att uppnå utlösning.
Observera att försenad utlösning också kan orsakas eller påverkas av psykologiska problem, ålder och av vissa mediciner. Om försämrad utlösning förorsakas av psykologiska problem, kan behandling, till exempel genom rådgivning eller psykosexuell terapi. Problem med utlösning orsakad av nervskada tenderar inte att behandlas men det kan vara möjligt att hitta sexuella positioner som resulterar i förbättrad nervstimulering. Assisterad reproduktionsteknologi (ART), såsom IVF, kan hjälpa till att behandla infertilitet om befruktning via samlag är problematisk eller omöjlig.
Retrograd utlösning
Ett annat problem som kan vara resultatet av neuropati (autonom neuropati) är retrograd utlösning. Detta inträffar om nerver inte kan kontrollera musklerna i urinblåsan från att stängas vid utlösning, vilket resulterar i att sperma kommer in i urinblåsan snarare än att gå ut via penis. Retrograd utlösning orsakar inte hälsoproblem men kan försämra befruktningen. Om man vill bli gravid kan spermier fortfarande samlas in och användas med hjälp av olika tekniker.
Minskad spermkvalitet
Forskning visar att diabetes kan leda till minskad spermkvalitet och lägre antal spermier, de höga blodsockernivåerna kan påverka spermiernas rörlighet (alltså spermiernas förmåga att röra sig mot ägget). Fetma har också varit kopplat till svårigheter att bli gravida. Det finns bevis för att fetma påverkar spermiernas rörlighet, och det finns bevis som tyder på att fetma är förknippat med minskad koncentration av spermier.
Hypogonadism (låga testosteronnivåer)
Forskningsstudier visar att cirka 1 av 4 män med typ 2 diabetes har låga testosteronnivåer (hypogonadism). Låga testosteronnivåer kan leda till problem som kan minska fertiliteten som lågt antal spermier, erektil dysfunktion och minskad sexlust. Behandling med testosteron kan ges på ett antal olika sätt, såsom injektion, kapslar och implantat, för att behandla hypogonadism.
Läkemedel
Ett antal receptbelagda mediciner har kopplats till problem som kan leda till infertilitet.
- Sulfasalazin, som används för att behandla reumatoid artrit, kan leda till minskat antal spermier.
- Kemoterapi, för cancerbehandling, kan minska spermproduktionen.
- Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), en typ av antidepressiva mediciner har associerats med försenad utlösning.
- Blodtrycksmediciner, såsom betablockerare och alfa-blockerare, samt vätskedrivande läkemedel (diuretika) är förknippade med ökad risk för erektil dysfunktion.
- Användning av kalciumkanalblockerare (blodtrycksmedicin) har kopplats direkt till minskad fertilitet.
Kvinnlig fertilitet vid diabetes
Diabetes är förknippat med försämrad fertilitet hos kvinnor. Det finns ett antal skäl som kan spela en roll, såsom fetma/övervikt, diabetes komplikationer och polycystiskt äggstocksyndrom (PCOS). Med detta sagt kan många kvinnor med diabetes bli gravid, särskilt om din diabetes är väl kontrollerad och personen har en hälsosam kroppsvikt.
Följande tillstånd är förknippade med minskad fertilitet:
- Polycystiskt äggstocksyndrom (PCOS)
- Oligomenorrhea (oregelbundna menstruationer)
- Sekundär amenorré (frånvarande menstruationer)
- För tidig menopaus (för tidig ovariesvikt)
- Endometrial cancer (livmodercancer)
- Mikrovaskulära och kardiovaskulära komplikationer
PCOS (polycystiskt ovariesyndrom)
PCOS står för polycystiskt ovariesyndrom och är ett tillstånd där hormonell obalans skapar flera blåsor på kvinnas äggstockar, vilket leder till oförutsägbara menstruationscykler och infertilitet. Forskning har visat en stark korrelation mellan PCOS och typ 2 diabetes. Utöver ojämna menstruationscykler kan PCOS också göra att kvinnor missar sina perioder helt eller producerar omogna ägg. Både PCOS och typ 2 diabetes kännetecknas av ohälsosamma nivåer av blodsocker och en nedsatt känslighet mot insulin.
Tillståndet kan behandlas genom att implementera livsstilsförändringar för att minska eller eliminera PCOS. En mängd mediciner kan förskrivas för att hjälpa till att minska eller vända effekten av PCOS. Metformin är ett av de mest populära läkemedlen. Metformin föreskrevs för diabetes långt innan det visade sig vara framgångsrikt mot behandlingen av polycystiskt ovariesyndrom. Som med typ 2 diabetes kan en hälsosam livsstil också vara väldigt effektivt för att minska eller eliminera PCOS. Personer med typ 1 diabetes som tar stora mängder insulin dagligen kan också riskera eller drabbas av PCOS.
Oligomenorrhea och sekundär amenorrhea
Oligomenorrhea är termen för oregelbundna menstruationer som kommer med intervaller på 35 dagar eller mer mellan varje period. Sekundär amenoré sägs inträffa om du tidigare har haft en normal menstruationscykel men har slutat få menstruationer i 6 månader eller längre. Både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes är förknippade med ökade risker för sena och frånvarande perioder (oligomenorrhea och sekundär amenoré). PCOS och fetma kan bidra till dessa tillstånd.
Prematur menopaus
För tidig menopaus, även känd som för tidig äggstocksfel, definieras som att man når klimakteriet (den tid då menstruationer upphör) före 40 års ålder. Studier har visat att typ 1 diabetes och typ 2 diabetes är förknippad med en större risk för menstruationsproblem inklusive för tidig menopaus. Tidig menopaus har också förknippats med andra autoimmuna tillstånd som Addisons sjukdom och Hashimotos sköldkörtelsjukdom, samt hypotyreos (en underaktiv sköldkörtel).
Endometrial cancer
Endometrial cancer, som är vanligare hos kvinnor med typ 2 diabetes och PCOS, kan leda till infertilitet om cancern inte diagnostiseras och behandlas i ett tillräckligt tidigt stadium.
Mikrovaskulära och kardiovaskulära komplikationer av diabetes
En studie har visat att kvinnor med typ 1 diabetes med komplikationer av diabetes, inklusive mikrovaskulär komplikationer (retinopati, neuropati och nefropati) och makrovaskulära komplikationer (hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt), upplevde lägre fertilitet.
Läkemedel
Vissa mediciner kan också vara förknippade med minskad fertilitet. Sådana mediciner inkluderar:
- Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), exempelvis ibuprofen, kan försvåra befruktningen om de tas i höga doser eller under långa tidsperioder.
- Kemoterapi läkemedel, för behandling av cancer, kan öka risken för äggstocksfel.
Missfall
Missfall är mer troligt till följd av diabetes, särskilt om diabetessjukdomen inte kontrolleras väl före eller under graviditeten. Det rekommenderas därför starkt att uppnå god kontroll av blodsockernivåerna innan du tänker bli gravid.
